Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CZ4W Lakartidningen.se 2014-08-15

Linköping i fokus om Sverige får ett ebolafall

I Linköping finns Sveriges enda högisoleringsenhet för extremt smittsamma patienter. Där tränar personalen regelbundet på att ta emot misstänkta fall av ebola.

Marie Ström

1990 vårdades en man med viral hemorragisk feber på universitetssjukhuset i Linköping. Patienten var mycket svårt sjuk. Men på den tiden saknades beredskap i Sverige. Skyddsdräkter och experter fick därför flygas in från USA:s flygvapen. Mannen överlevde efter en lång tids intensivvård. Händelsen blev en väckarklocka. 1995-96 öppnade Sveriges första och hittills enda högsioleringsenheten på universitetssjukhuset.

– Man upptäckte vikten av att själva ha egen beredskap och kunskap för den här typen av situationer. Har man tänkt igenom hur man ska agera innan, slipper man en massa omfattande efterarbete som det blev den gången, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Han arbetade som infektionsläkare i Linköping på 90-talet och var med om att bygga upp enheten. Socialstyrelsen stöttade sjukhuset ekonomiskt, och enheten byggdes upp med erfarenheterna som gjordes i och med vården av den blödarsjuke mannen som grund.  

För Sveriges del är risken för ett ebolautbrott mycket liten, nästan obefintlig. Men enstaka fall kan dyka upp och då kommer högisoleringsenheten att spela en nyckelroll.

David Ekqvist är läkare på infektionskliniken i Linköping med ansvar för enheten. Han följer det pågående utbrottet i Västafrika noggrant.

– Vi har så gott som daglig kontakt med Socialstyrelsen. Vi har också sett över rutiner och material och planerar att ha en övning under hösten, säger han. 

Enheten tillhör universitetssjukhusets infektionsklinik. Till vardags används den för vanlig infektionssjukvård. Men om en patient som misstänks ha en extremt smittsam, allvarlig sjukdom – exempelvis ebola – går larmet. Då förvandlas enheten snabbt till en kliniskt isolerad miljö med egen ingång och eget ventilations- och avloppssystem. Där finns tre specialbyggda vårdrum, varav ett kan användas som laboratorium.

– Fläktsystemet är anpassat så att man har ett undertryck i rummen. Och så finns det ett slussystem med separata slussar både in och ut ur patientrummet för att möjliggöra en bra isoleringsvård, säger David Ekqvist.

Enheten fungerar som en nationell resurs och har därför även till uppgift att sprida kunskap och information – både inom Sverige och till utlandet. 

Vården av en ebolapatient handlar främst om att ge understödjande behandling, enligt intensivvårdsprincip.

– Sjukdomsbilden är ganska lik den vid sepsis. Man får vätskeförluster och sjunker i blodtryck, säger David Ekqvist.

Högisoleringsenheten har hittills bara använts vid enstaka tillfällen. 1998 kom en man in med misstänkt viral hemorragisk feber, som senare visade sig vara malaria. 2011 öppnade enheten för en kvinna som arbetat i Västafrika och insjuknat i lassafeber. Förra året vårdades två patienter på enheten. Men den enda patienten i Sverige som eventuellt kan ha haft ebola är mannen som vårdades i Linköping 1990.

– Man konstaterade att han drabbats av ett filovirus men kunde inte säga vilket, eftersom diagnostiken inte var tillräckligt utvecklad, säger David Ekqvist.

Statsepidemiolog Anders Tegnell har sett sjukdomens förlopp på nära håll. 1995 bröt en epidemi av hemorragisk feber ut i staden Kikwit i Zaire (nuvarande Demokratiska republiken Kongo). Utbrottet hade orsakats av ett ebolavirus. Anders Tegnell åkte dit som svensk observatör. Han säger att erfarenheten som han bär med sig från resan, framför allt är hur hårt ett ebolutbrott slår mot sjukvården.

– Det är oerhört demoraliserande. Det krävs mycket hjälp för att vända den situationen.

Ebola ger mer extrema och svåra sidoeffekter än andra sjukdomar som skördar betydligt fler liv, enligt Anders Tegnell.

– Jag tror det dels beror på den väldigt traumatiska sjukdomsbilden. Det finns nästan inga andra infektionssjukdomar som dödar så många av de smittade så fort, säger han.

– Den andra biten tror jag har att göra med att sjukvårdspersonalen är så utsatt. De känner sig förstås otrygga när de ser kollegor bli sjuka och dö i sjukdomen.

Även i dåvarande Zaire cirkulerade det konspirationsteorier som gjorde att sjuka människor tvekade att söka vård, berättar Anders Tegnell.

– Men till slut lyckades man övertyga dem om göra det. Man fick till en hyfsad vård och isolerade snabbt de sjuka.

En annan viktig faktor var att hindra anhöriga från att ta hand om avlidna familjemedlemmar. De döda kropparna, som är mycket smittsamma, hanterades i stället av en specialutbildad grupp.

– Erfarenhet visar att hanteringen inte ens behöver vara 100-procentigt. Får man bara till det på ett hyfsat sätt så slutar utbrotten, säger Anders Tegnell.

Läs tidigare artiklar i Läkartidningen:

Experter stödjer WHO

WHO: Ja till otestad behandling

Liberia får ej godkänt läkemedel

Tvåårig pojke kan ha varit det första offret för ebola

Läkare utan gränser vädjar om hjälp att bekämpa ebolautbrottet

WHO utlyser internationellt nödläge

Så ska svensk sjukvård agera vid misstänkt ebola

Oprövat läkemedel kan ha hjälpt ebolasmittad läkare

Ebolasmittad läkare vårdas i USA

Svensk läkare reser till ebolacentrum

Största utbrottet sedan viruset identifierades

Ebolavaccin- och behandling finns men har inte prövats på människor

 

Säkerhetslabratorium i Solna

Om ett misstänkt ebolafall skulle dyka upp i Sverige, kommer även säkerhetslaboratoriet på Folkhälsomyndigheten i Solna att spela en viktig roll. Där finns beredskap dygnet runt för att snabbt kunna ställa diagnos på prover för patienter som misstänks ha en allvarlig och smittsam sjukdom. Säkerheten runt laboratoriet är rigorös. Det är bara 15-20 personer som släpps in, och personalen måste bland annat gå en flera år lång utbildning och genomgå en Säpo-granskning.

Kommentera

Kommentera

Psykiatriska kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

bild

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. () 26 AUG 2016

bild

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Proposition om donation på väg

Nyheter | En proposition om organdonation planeras att överlämnas till riksdagen under 2017. Det säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i sitt svar på en skriftlig fråga från Johan Hultberg (M). () 26 AUG 2016

Ännu ett visslarpris till KI-läkarna

Nyheter | De fyra läkare som anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk har fått ett pris för sitt agerande som visselblåsare av Svensk kirurgisk förening. (2 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Hela musiken kräver hela hjärnan

Recension | I boken »Hemisfärernas musik« får läsaren en redovisning av neuroforskning om musik och de delvis motsägelsefulla slutsatserna som olika studier kommer fram till Författaren är en både kliniskt och akademiskt verksam neurolog men också en välutbildad amatörmusiker. »Hela musiken kräver hela hjärnan« är en av insikterna han förmedlar. () 25 AUG 2016

bild

Apropå! Psykologer bör kunna sköta sjukskrivningar

Debatt | Bedömning av arbetsförmåga – och därmed sjukskrivningar av patienter med psykisk ohälsa utan farmakologisk behandling – bör kunna delegeras till psykologer och psykoterapeuter, skriver blivande allmänläkaren Faraidoun Moradi. (8 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Välskriven lärobok anpassad för svensk sjukvård

Recension | Läroboken »Gastroenterologi och hepatologi« är kortfattad men anpassad till den svenska hälso- och sjukvården. Väl värd att läsas av studenter och yngre läkare, skriver Läkartidningens anmälare.  () 25 AUG 2016

Avloppsvatten ska renas från rester av läkemedel med hjälp av enzymer

Nyheter | Akademiska sjukhuset i Uppsala blir först i världen att testa enzymrening av avloppsvatten i verklig miljö. () 25 AUG 2016

Oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Nu är det tid för socialmedicinen

Nyheter | Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Den gömda Kennedydottern och synen på funktionsnedsättningar

Kultur | Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. () 24 AUG 2016

»Underkänt för Sverige« med endast åtta ST-platser i landet

Nyheter | Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. () 24 AUG 2016

Jobb i fokus

134 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons