Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CZ4W Lakartidningen.se 2014-08-15

Linköping i fokus om Sverige får ett ebolafall

I Linköping finns Sveriges enda högisoleringsenhet för extremt smittsamma patienter. Där tränar personalen regelbundet på att ta emot misstänkta fall av ebola.

Marie Ström

1990 vårdades en man med viral hemorragisk feber på universitetssjukhuset i Linköping. Patienten var mycket svårt sjuk. Men på den tiden saknades beredskap i Sverige. Skyddsdräkter och experter fick därför flygas in från USA:s flygvapen. Mannen överlevde efter en lång tids intensivvård. Händelsen blev en väckarklocka. 1995-96 öppnade Sveriges första och hittills enda högsioleringsenheten på universitetssjukhuset.

– Man upptäckte vikten av att själva ha egen beredskap och kunskap för den här typen av situationer. Har man tänkt igenom hur man ska agera innan, slipper man en massa omfattande efterarbete som det blev den gången, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Han arbetade som infektionsläkare i Linköping på 90-talet och var med om att bygga upp enheten. Socialstyrelsen stöttade sjukhuset ekonomiskt, och enheten byggdes upp med erfarenheterna som gjordes i och med vården av den blödarsjuke mannen som grund.  

För Sveriges del är risken för ett ebolautbrott mycket liten, nästan obefintlig. Men enstaka fall kan dyka upp och då kommer högisoleringsenheten att spela en nyckelroll.

David Ekqvist är läkare på infektionskliniken i Linköping med ansvar för enheten. Han följer det pågående utbrottet i Västafrika noggrant.

– Vi har så gott som daglig kontakt med Socialstyrelsen. Vi har också sett över rutiner och material och planerar att ha en övning under hösten, säger han. 

Enheten tillhör universitetssjukhusets infektionsklinik. Till vardags används den för vanlig infektionssjukvård. Men om en patient som misstänks ha en extremt smittsam, allvarlig sjukdom – exempelvis ebola – går larmet. Då förvandlas enheten snabbt till en kliniskt isolerad miljö med egen ingång och eget ventilations- och avloppssystem. Där finns tre specialbyggda vårdrum, varav ett kan användas som laboratorium.

– Fläktsystemet är anpassat så att man har ett undertryck i rummen. Och så finns det ett slussystem med separata slussar både in och ut ur patientrummet för att möjliggöra en bra isoleringsvård, säger David Ekqvist.

Enheten fungerar som en nationell resurs och har därför även till uppgift att sprida kunskap och information – både inom Sverige och till utlandet. 

Vården av en ebolapatient handlar främst om att ge understödjande behandling, enligt intensivvårdsprincip.

– Sjukdomsbilden är ganska lik den vid sepsis. Man får vätskeförluster och sjunker i blodtryck, säger David Ekqvist.

Högisoleringsenheten har hittills bara använts vid enstaka tillfällen. 1998 kom en man in med misstänkt viral hemorragisk feber, som senare visade sig vara malaria. 2011 öppnade enheten för en kvinna som arbetat i Västafrika och insjuknat i lassafeber. Förra året vårdades två patienter på enheten. Men den enda patienten i Sverige som eventuellt kan ha haft ebola är mannen som vårdades i Linköping 1990.

– Man konstaterade att han drabbats av ett filovirus men kunde inte säga vilket, eftersom diagnostiken inte var tillräckligt utvecklad, säger David Ekqvist.

Statsepidemiolog Anders Tegnell har sett sjukdomens förlopp på nära håll. 1995 bröt en epidemi av hemorragisk feber ut i staden Kikwit i Zaire (nuvarande Demokratiska republiken Kongo). Utbrottet hade orsakats av ett ebolavirus. Anders Tegnell åkte dit som svensk observatör. Han säger att erfarenheten som han bär med sig från resan, framför allt är hur hårt ett ebolutbrott slår mot sjukvården.

– Det är oerhört demoraliserande. Det krävs mycket hjälp för att vända den situationen.

Ebola ger mer extrema och svåra sidoeffekter än andra sjukdomar som skördar betydligt fler liv, enligt Anders Tegnell.

– Jag tror det dels beror på den väldigt traumatiska sjukdomsbilden. Det finns nästan inga andra infektionssjukdomar som dödar så många av de smittade så fort, säger han.

– Den andra biten tror jag har att göra med att sjukvårdspersonalen är så utsatt. De känner sig förstås otrygga när de ser kollegor bli sjuka och dö i sjukdomen.

Även i dåvarande Zaire cirkulerade det konspirationsteorier som gjorde att sjuka människor tvekade att söka vård, berättar Anders Tegnell.

– Men till slut lyckades man övertyga dem om göra det. Man fick till en hyfsad vård och isolerade snabbt de sjuka.

En annan viktig faktor var att hindra anhöriga från att ta hand om avlidna familjemedlemmar. De döda kropparna, som är mycket smittsamma, hanterades i stället av en specialutbildad grupp.

– Erfarenhet visar att hanteringen inte ens behöver vara 100-procentigt. Får man bara till det på ett hyfsat sätt så slutar utbrotten, säger Anders Tegnell.

Läs tidigare artiklar i Läkartidningen:

Experter stödjer WHO

WHO: Ja till otestad behandling

Liberia får ej godkänt läkemedel

Tvåårig pojke kan ha varit det första offret för ebola

Läkare utan gränser vädjar om hjälp att bekämpa ebolautbrottet

WHO utlyser internationellt nödläge

Så ska svensk sjukvård agera vid misstänkt ebola

Oprövat läkemedel kan ha hjälpt ebolasmittad läkare

Ebolasmittad läkare vårdas i USA

Svensk läkare reser till ebolacentrum

Största utbrottet sedan viruset identifierades

Ebolavaccin- och behandling finns men har inte prövats på människor

 

Säkerhetslabratorium i Solna

Om ett misstänkt ebolafall skulle dyka upp i Sverige, kommer även säkerhetslaboratoriet på Folkhälsomyndigheten i Solna att spela en viktig roll. Där finns beredskap dygnet runt för att snabbt kunna ställa diagnos på prover för patienter som misstänks ha en allvarlig och smittsam sjukdom. Säkerheten runt laboratoriet är rigorös. Det är bara 15-20 personer som släpps in, och personalen måste bland annat gå en flera år lång utbildning och genomgå en Säpo-granskning.

Kommentera

Kommentera
bild

Extremvärme ökande problem för folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domtol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

bild

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

bild

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

bild

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016

Hiv-incidensen
ökade i 74 länder

Nyheter | Andelen hiv-smittade som får behandling ökar och dödligheten minskar globalt. Men incidensen går bara långsamt nedåt, och i 74 länder ökade den mellan 2005 och 2015, visar en nyligen publicerad artikel i Lancet HIV. (1 kommentar) 20 JUL 2016

Kontaktallergi mot metallimplantat
är svårbedömd

Kommentaren | Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped. () 20 JUL 2016

Intorkning gav högre dödlighet hos geriatriska patienter

Nya rön | Hos patienter inom akut geriatrisk vård var dödligheten högre för dem som uppfyllde idrottsmedicinens kriterium för intorkning, enligt en studie gjord på Södertälje sjukhus. () 20 JUL 2016

Satsningar på språkkunskaper hos utlandsutbildade läkare bör öka

Debatt | Sverige bör ställa höga krav på och erbjuda ökade resurser till utlandsutbildade läkare. Bättre språkkunskaper och pedagogik kan leda till ökad patientsäkerhet, ökad ordinationsföljsamhet och minskad vårdkonsumtion, menar Viktor Madsen i en debattartikel. (3 kommentarer) 20 JUL 2016

Domen uppskjuten ännu
en gång för Fikru Maru

Nyheter | Kardiologen Fikru Maru sitter fortfarande fängslad i Etiopien. Och ännu en gång har domen mot honom skjutits upp. () 20 JUL 2016