Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CZ4W Lakartidningen.se 2014-08-15

Linköping i fokus om Sverige får ett ebolafall

I Linköping finns Sveriges enda högisoleringsenhet för extremt smittsamma patienter. Där tränar personalen regelbundet på att ta emot misstänkta fall av ebola.

Marie Ström

1990 vårdades en man med viral hemorragisk feber på universitetssjukhuset i Linköping. Patienten var mycket svårt sjuk. Men på den tiden saknades beredskap i Sverige. Skyddsdräkter och experter fick därför flygas in från USA:s flygvapen. Mannen överlevde efter en lång tids intensivvård. Händelsen blev en väckarklocka. 1995-96 öppnade Sveriges första och hittills enda högsioleringsenheten på universitetssjukhuset.

– Man upptäckte vikten av att själva ha egen beredskap och kunskap för den här typen av situationer. Har man tänkt igenom hur man ska agera innan, slipper man en massa omfattande efterarbete som det blev den gången, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Han arbetade som infektionsläkare i Linköping på 90-talet och var med om att bygga upp enheten. Socialstyrelsen stöttade sjukhuset ekonomiskt, och enheten byggdes upp med erfarenheterna som gjordes i och med vården av den blödarsjuke mannen som grund.  

För Sveriges del är risken för ett ebolautbrott mycket liten, nästan obefintlig. Men enstaka fall kan dyka upp och då kommer högisoleringsenheten att spela en nyckelroll.

David Ekqvist är läkare på infektionskliniken i Linköping med ansvar för enheten. Han följer det pågående utbrottet i Västafrika noggrant.

– Vi har så gott som daglig kontakt med Socialstyrelsen. Vi har också sett över rutiner och material och planerar att ha en övning under hösten, säger han. 

Enheten tillhör universitetssjukhusets infektionsklinik. Till vardags används den för vanlig infektionssjukvård. Men om en patient som misstänks ha en extremt smittsam, allvarlig sjukdom – exempelvis ebola – går larmet. Då förvandlas enheten snabbt till en kliniskt isolerad miljö med egen ingång och eget ventilations- och avloppssystem. Där finns tre specialbyggda vårdrum, varav ett kan användas som laboratorium.

– Fläktsystemet är anpassat så att man har ett undertryck i rummen. Och så finns det ett slussystem med separata slussar både in och ut ur patientrummet för att möjliggöra en bra isoleringsvård, säger David Ekqvist.

Enheten fungerar som en nationell resurs och har därför även till uppgift att sprida kunskap och information – både inom Sverige och till utlandet. 

Vården av en ebolapatient handlar främst om att ge understödjande behandling, enligt intensivvårdsprincip.

– Sjukdomsbilden är ganska lik den vid sepsis. Man får vätskeförluster och sjunker i blodtryck, säger David Ekqvist.

Högisoleringsenheten har hittills bara använts vid enstaka tillfällen. 1998 kom en man in med misstänkt viral hemorragisk feber, som senare visade sig vara malaria. 2011 öppnade enheten för en kvinna som arbetat i Västafrika och insjuknat i lassafeber. Förra året vårdades två patienter på enheten. Men den enda patienten i Sverige som eventuellt kan ha haft ebola är mannen som vårdades i Linköping 1990.

– Man konstaterade att han drabbats av ett filovirus men kunde inte säga vilket, eftersom diagnostiken inte var tillräckligt utvecklad, säger David Ekqvist.

Statsepidemiolog Anders Tegnell har sett sjukdomens förlopp på nära håll. 1995 bröt en epidemi av hemorragisk feber ut i staden Kikwit i Zaire (nuvarande Demokratiska republiken Kongo). Utbrottet hade orsakats av ett ebolavirus. Anders Tegnell åkte dit som svensk observatör. Han säger att erfarenheten som han bär med sig från resan, framför allt är hur hårt ett ebolutbrott slår mot sjukvården.

– Det är oerhört demoraliserande. Det krävs mycket hjälp för att vända den situationen.

Ebola ger mer extrema och svåra sidoeffekter än andra sjukdomar som skördar betydligt fler liv, enligt Anders Tegnell.

– Jag tror det dels beror på den väldigt traumatiska sjukdomsbilden. Det finns nästan inga andra infektionssjukdomar som dödar så många av de smittade så fort, säger han.

– Den andra biten tror jag har att göra med att sjukvårdspersonalen är så utsatt. De känner sig förstås otrygga när de ser kollegor bli sjuka och dö i sjukdomen.

Även i dåvarande Zaire cirkulerade det konspirationsteorier som gjorde att sjuka människor tvekade att söka vård, berättar Anders Tegnell.

– Men till slut lyckades man övertyga dem om göra det. Man fick till en hyfsad vård och isolerade snabbt de sjuka.

En annan viktig faktor var att hindra anhöriga från att ta hand om avlidna familjemedlemmar. De döda kropparna, som är mycket smittsamma, hanterades i stället av en specialutbildad grupp.

– Erfarenhet visar att hanteringen inte ens behöver vara 100-procentigt. Får man bara till det på ett hyfsat sätt så slutar utbrotten, säger Anders Tegnell.

Läs tidigare artiklar i Läkartidningen:

Experter stödjer WHO

WHO: Ja till otestad behandling

Liberia får ej godkänt läkemedel

Tvåårig pojke kan ha varit det första offret för ebola

Läkare utan gränser vädjar om hjälp att bekämpa ebolautbrottet

WHO utlyser internationellt nödläge

Så ska svensk sjukvård agera vid misstänkt ebola

Oprövat läkemedel kan ha hjälpt ebolasmittad läkare

Ebolasmittad läkare vårdas i USA

Svensk läkare reser till ebolacentrum

Största utbrottet sedan viruset identifierades

Ebolavaccin- och behandling finns men har inte prövats på människor

 

Säkerhetslabratorium i Solna

Om ett misstänkt ebolafall skulle dyka upp i Sverige, kommer även säkerhetslaboratoriet på Folkhälsomyndigheten i Solna att spela en viktig roll. Där finns beredskap dygnet runt för att snabbt kunna ställa diagnos på prover för patienter som misstänks ha en allvarlig och smittsam sjukdom. Säkerheten runt laboratoriet är rigorös. Det är bara 15-20 personer som släpps in, och personalen måste bland annat gå en flera år lång utbildning och genomgå en Säpo-granskning.

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons