Vårdplatsbristen fortsätter att vara en stekhet fråga även inför året val. För fyra år sedan lyfte många lokalföreningar upp problemet. Tyvärr har alldeles för lite hänt sedan dess, konstaterar fler av dem.

Illustration: Jakob Robertsson/Typoform

När Läkartidningen gjorde en liknande kartläggning 2010, nämnde nästan hälften av de 28 läkarföreningarna bristen på vårdplatser. Situationen verkar inte ha förbättrats, snarare tvärtom: »Vår absolut viktigaste valfråga är vårdplatsläget, då vi upplever att rådande situation med ständig vårdplatsbrist hotar såväl patientsäkerhet som arbetsmiljö«, säger till exempel Elin Ericsson, ordförande i Södermanlands läns läkarförening.

För åtta år sedan, inför valet 2006, var det bara Upplands allmänna läkarförening som lyfte problemet. »Överbeläggningar, utlokaliseringar och snabba återinläggningar riskerar patientsäkerheten och hotar sjukhusläkarnas arbetsmiljö«, sa dåvarande ordföranden Bengt von Zur-­Mühlen till Läkartidningen.

En fråga som däremot ständigt verkar återkomma är bemanningsproblemen – främst inom primärvården. Den är fortfarande het på många håll, visar Läkartidningens kartläggning. En ny tendens är dock att lokalföreningarna inte bara talar om bristen på läkare, utan även svårigheterna att rekrytera och behålla sjuksköterskor.

Inför valet 2006 var det alternativa driftsformer och frågan om hur många sjukhus ett landsting har råd med som var de två hetaste frågorna. »Vi behöver en mångfald av vårdgivare«, sa Kalmar läns läkarförening dåvarande ordförande Fredric Andrén.

År 2014 är vårdval fortfarande en levande fråga. Flera lokalföreningar tar upp vikten av fungerande ersättningssystem. Införandet av vårdval inom den specialiserade vården nämns också av några föreningar. Däremot har debatten om antal sjukhus svalnat.

Missnöje med IT-system, ekonomistyrning, alltför omfattande administration samt bristande fortbildning och inflytande har i stället klättrat allt högre upp på lokalföreningarnas agendor.

»Det är dags att bemöta professionen med respekt och våga lita på vårdens medarbetare!«, säger exempelvis Regina Göbel, ordförande i Gotlands läkarförening. 

Läs även:

Valet 2010: Vad är vårdens viktigaste valfråga? Lokalföreningarna svarar

Valet 2006: De viktigaste politiska frågorna landsting för landsting

Norrbotten

Antal invånare: 249 436

Politisk majoritet: S, V, MP

Norrbottens läkarförening

Ordförande: Robert Svartholm

»Den viktigaste frågan för oss är utan tvekan bemanning/rekrytering av läkare, men det är även ont om sköterskor. Vi har måhända liksom Västra Götaland rätt nära till Norge, och med våra avstånd ’internt’ så är många vana vid att pendla. Vårdförbundet har drivit på och fått stöd från landstinget att avveckla undersköterskor och att ’task-shifta’ uppgifter från oss (på grund av läkarvakanserna), så kanske märks sköterskebristen extra tydligt? Hos oss är det fullständig katastrof inom psykiatrin.«

Västerbotten

Antal invånare: 261 112

Politisk majoritet: S, V, MP

Västerbottens läns läkareförening

Ordförande: Nino Bracin

»Det är för litet antal AT-tjänster i länet, platserna motsvarar ej behovet. Kompetensförsörjningen är ett annat problem, det råder brist på läkare inom många specialiteter. Ytterligare ett problem är bristande satsningar på kompetensutveckling och att det finns för få sängplatser på sjukhuset.«

Gävleborg

Antal invånare: 277 970

Politisk majoritet: S, C, MP

Gästrike–Hälsinge läkareförening

Ordförande: Panis Fadaei Harrisson

»Vårdplatsbristen är fortfarande ett jättestort problem, Gävleborg har lägst antal vårdplatser i landet och högst medelålder. Vi har både läkar- och sjuksköters­kebrist och tvingas dra ned på vårdplatser eftersom det inte finns personal vilket leder till överbeläggningar och att patientsäkerheten hotas. Det är en ond spiral.«

Västernorrland

Antal invånare: 242 156

Politisk majoritet: M, C, FP, KD, MP, Sjukvårdspartiet

Ångermanlands läkarförening

Ordförande: Bo-Göran Widman

Medelpads läkarförening

Ordförande: Jonas Wallvik

»Läkarföreningarna i Västernorrland ser som den viktigaste landstingspolitiska frågan hur de folkvalda ska få pengarna att räcka till i ett landsting med underfinansierad vård. Det märks inte minst på den ständiga bristen på vårdplatser.«

Jämtland

Antal invånare: 126 461

Politisk majoritet: S, V

Jämtlands läns läkarförening

Ordförande: Sara Sehlstedt

»Hos oss är det primärvården som är viktigast – tyvärr är det dålig arbetsmiljö och stora vakanser med över hälften av distriktsläkartjänsterna i Östersund vakanta sedan ett totalt stafettläkarstopp infördes förra sommaren. Stoppet hävdes i höstas med det är fortfarande stora problem i primärvården pga att många kollegor slutade. Hälsovalet samt primärvårdens finansiering är mycket viktigt – då det fortfarande inte finns en enda privat vårdcentral i Östersund med omnejd, vi har endast privata vårdcentraler ute i glesbygden där finansieringen är bättre.«

Värmland

Antal invånare: 273 815

Politisk majoritet: M, C, FP, KD, MP, Sjukvårdspartiet

Värmlands läkarförening

Ordförande: Elisabet Rimeika

»Ett rimligt uppdrag för allmänmedicin med 1 500 listade per läkare. Det skulle underlätta rekrytering av blivande allmänläkare och därmed på sikt avlasta trycket på sjukhusens akutmottagningar. Låt läkare arbeta som läkare med adekvat tid för mötet med patienten och kontinuitet.«

Dalarna

Antal invånare: 276 555

Politisk majoritet: S, V, MP

Dalarnas läkarförening

Ordförande: Kristina Jennische

»De viktigaste valfrågorna i Dalarna är vårdplatsbristen, bristande läkarbemanning i primärvården samt svårigheterna att anställa och behålla sjuksköterskor. Bristen på vårdplatser har på grund av sköterskebristen blivit i allra högsta grad akut. Läget är så ansträngt att patientsäkerheten påverkas. Läkarbemanningen i primärvården otillräcklig sedan många år. Effekten av dessa problem är ett högt tryck på länets akutmottagningar, där väntetiderna blir långa och frustrationen stor bland både patienter och personal.«

Örebro

Antal invånare: 285 395

Politisk majoritet: S, V, MP

Örebro läns läkarförening

Ordförande: Paula Wallmon

»Så länge resurserna fortsätter att vara den begränsande faktorn så måste vi i sjukvården prioritera dem som är sjuka och inte de som tycker att det är tråkigt att vänta … Vi tycker att den viktigaste frågan är att sjukvården inte är ett slags 7-eleven i 24-7-tappning. Sjukvården är en samhällsfunktion som ska förvalta de resurser vi har och vårda dem som är sjuka när de behöver sjukvård, inte en serviceinrättning som i första hand ska tillhandahålla den sjukvård medborgarna önskar när som helst på dygnet. Vår uppfattning är att man äventyrar patientsäkerheten genom att prioritera tid före åkomma!«

Uppsala

Antal invånare: 345 481

Politisk majoritet: M, C, FP, KD

Upplands allmänna läkarförening

Ordförande: Torbjörn Karlsson

»Vårdplatser, sjukvårdens ekonomi och resurser till den kliniska forskningen. På Akademiska sjukhuset har antalet vårdplatser minskat ännu mera jämfört med 2010. Arbetsgivaren skyller på den så kallade sjuksköterskebristen, som inte är någon brist utan en berättigad flykt på grund av  dålig arbetsmiljö, dåliga löner och dåliga arbetstider, men många politiker vill inte inse detta, utan skriker bara efter fler utbildningsplatser i stället för att göra något åt grundproblemet. Bristen på vårdplatser resulterar i överbeläggningar och utlokaliseringar med negativa arbetsmiljöeffekter och försämrad patientsäkerhet.«

Stockholm

Antal invånare: 2 163 042

Politisk majoritet: M, FP, C, KD 

Stockholms läkarförening

Ordförande: Heidi Stensmyren

»Vi vill att läkaren ska få mer tid till sin patient. Nu går mycket av läkarens tid till att fylla i samma uppgift i flera olika datasystem som inte pratar själva med varandra, att leta koder så arbetsplatsen får rätt ersättning och till att fylla i blanketter och enkäter. Vi vill att politiken törs sätta ned foten och investera i vettiga IT-system som inte stjäl vår tid från patienterna utan ger oss tid till våra patienter.  Låt oss i professionen leda så att de arbetsuppgifter där inte läkare är den lämpligaste utföraren sköts av andra, så vi kan göra det vi är bäst på – att hjälpa sjuka människor. Vi vill att patienten ska ha en namngiven patientansvarig läkare. Vi vet att det ökar patientsäkerheten, ökar patientens trygghet och minskar onödiga utredningar och undersökningar.«

Södermanland

Antal invånare: 277 569

Politisk majoritet: S, FP, MP

Södermanlands läns läkarförening

Ordförande: Elin Ericsson

»Vår absolut viktigaste valfråga är vårdplatsläget, då vi upplever att rådande situation med ständig vårdplatsbrist hotar såväl patientsäkerhet som arbetsmiljö. Vidare vill vi se en hållbar hälso- och sjukvård baserad på patienternas behov, med en rimlig arbetsbelastning och en adekvat administrativ börda. Läkarnas kompetens måste åter få användas på bästa sätt, då kommer beslut inom vården kunna baseras på medicinska prioriteringar vilket ger en bättre arbetsmiljö och en säkrare sjukvård.«

Östergötland

Antal invånare: 437 848

Politisk majoritet: M, C, FP, KD, Vrinnevilistan

Östergötlands läkarförening

Ordförande: Stig-Eric Åström

»Bristen på vårdplatser inom slutenvården är fortfarande ett stort problem. Beläggning på över 100 procent vanligt. Utlokaliserade patienter innebär sänkt patientsäkerhet. Mycket talar för att sjukhusen bör förstatligas. Primärvården i kommunal regi? Bör leda till ett bättre resursutnyttjande genom landsövergripande satsningar på till exempel högspecialiserad vård. Vårdyrkena måste göras mer attraktiva, med bra löner, löneutveckling och rimliga arbetstider. En majoritet av läkarna anser att de arbetar för mycket. Förbättra omhändertagandet av de äldre och mest sjuka. Satsa på utbyggnad av primärvård och hemsjukvård.«

Västmanland

Antal invånare: 259 054

Politisk majoritet: S, V, MP

Västmanlands läkarförening

Ordförande: Kenneth Lindahl

»1. Bristen på vårdplatser. 

2. Minskade resurser till läkarnas fortbildning. 3. Ersättningsystem i sjukvården (Det finns förslag på DRG-styrning i Västmanland).

4. Den administrativa bördan. 5. Läkarförsörjningen inom bristspecialiteter i Västmanland (framför allt distriktsläkare och inom psykiatrin).«

Västra Götaland

Antal invånare: 1 615 084

Politisk majoritet: S, V, MP

Nordvästra Götalands läkarförening

Ordförande: Sarah Jevrém

»Fokus på de svårast sjuka! Politiska beslut omöjliggör akutsjukvård av acceptabel kvalitet vilket drabbar äldre multisjuka patienter genom långa väntetider och överbeläggningar. Arbetsmiljön påverkas, med ökad personalomsättning och kompetensförlust som följd. För att hålla högt handläggningstempo krävs att undersökningar beställs för säkerhetsskull, vilket ger onödig resursförbrukning och mer motiverade undersökningar får stå tillbaka. Vårdgivarna måste säkerställa adekvat vårdkvalitet för de sjukaste!«

Göteborgs läkarförening

Ordförande: Eva Engström

»Vårdplatserna är fortfarande den viktigaste frågan, tyvärr har det inte hänt så mycket de senaste fyra åren.  Det måste finnas rätt bemanning och rätt kompetens i förhållande till antal vårdplatser. Annars påverkar det patientsäkerheten. I dag kan vi inte lägga in patienter som behöver det och många riskerar att skickas hem för tidigt. På många håll är det ont om specialister och sjuksköterskor då vi fortfarande lever med konsekvenserna av tidigare sparbeting. En annan fråga är de administrativa systemen. I dag är IT-systemen ganska katastrofala.«

Älvsborg Södra läkarförening

Ordförande: Vakant

»Sverige har minst antal vårdplatser per innevånare av alla OECD-länder om man bortser från Mexiko. Tyskland har mer än två gånger så många platser. Nationalekonomiskt är en väl fungerande vårdplats mycket lönsam om man slår ut alla samhällets kostnader som uppkommer då man får finna andra lösningar. När politiken kräver besparingar på sjukhusen ger de i praktiken order om att skära ner antalet vårdplatser, då sjukhusen ej kan spara på något annat. Problem med IT-system har också lett till sämre arbetsmiljö och professionen, och då speciellt läkarna, har blivit mer och mer marginaliserade.«

Skaraborgs läkarförening

Ordförande: Lars Olén

Inget svar.

Halland

Antal invånare: 306 840

Politisk majoritet: M, C, FP, KD, MP

Hallands läkarförening

Ordförande: Per Meijer

»Fler vårdplatser: Äldre, sjukare patienter behöver längre tid för återhämtning. Rehabiliteringen behöver utökas. Lång väntan på vårdplats på akutmottagningarna fördröjer bedömning och behandling av andra patienter. För tidiga utskrivningar ger återinläggningar. Ta tillvara personalens kompetens: Vi ser allt fler vakanser på grund av ökad arbetsbelastning, kortsiktiga omorganisationer som tar tid och kraft. Vi förlorar kunskap, kvalitet och effektivitet. Bättre IT-system och minskad administration för vårdpersonal skulle ge mer tid åt patienterna.»

Jönköping

Antal invånare: 341 235

Politisk majoritet: M, FP, KD, C, MP

Jönköpings läns läkarförening

Ordförande: Bengt Hultberg

»1. Bevarande av våra tre sjukhus som akutsjukhus. Processen hos oss med planerad sammanslagning av kliniker och uppdelning av operationsverksamheter riskerar att förändra nuvarande tre akutsjukhus status. 

2. Vart har demokratin tagit vägen i landstingets sjukvård? Vem är det som styr över sjukvården – politikerna eller enstaka tjänstemän?
3. Kampen mot fortsatt ekonomistyrning och deprofessionalisering.
4. Fortsatt införande av vårdval inom specialiserad sjukvård med dess konsekvenser för länsinvånarna liksom för landstingets egna verksamheter vad gäller resursåtgång, tillgänglighet, medicinska prioriteringar mm.«

Kronoberg

Antal invånare: 187 156

Politisk majoritet: M, C, KD, FP 

Kronobergs läns läkarförening

Ordförande: Edvard Lekås

»Rekrytering och utbildning är de viktigaste frågorna. För att vi ska ha möjlighet att göra att bra jobb krävs tillräckligt bra bemanning och tillräcklig kompetens. Trots att vi tog upp det inför förra valet har inte utbildningen av läkare varit tillräcklig för att fylla efterfrågan i Sverige, utan vi har behövt rekrytera utomlands. Det borde inte behöva vara så. Utbildningen är extra viktig just i år eftersom LIF-avtalet mellan SKL och läkemedelsföretagen går ut, vilket innebär att de inte kommer att skjuta till medel för läkares fortbildning. Landstingen måste göra rejäla satsningar för att kompensera bortfallet. Lokalt gäller det en flytt inom sjukhusen som blir den viktigaste stridsfrågan mellan Alliansen, som nu har makten i Kronoberg, och oppositionen.«

Kalmar

Antal invånare: 233 874

Politisk majoritet: S, V, MP

Kalmar läns läkarförening

Ordförande: Björn Flodmark

»1. Fortsatt utveckling av bemanning i primärvården, t.ex satsning på och styrning av ST-tjänster. 

2. Förbättrad samordning och effektivisering av slutenvårdsresurser; hög kvalitet är målet och inte bypolitik. 3. Diskussion kring hur sjukvården i vårt minsta sjukhus i Oskarshamn ska förbättras. Tvärpolitisk lösning bör vara målet där effektiv akutsjukvård och högkvalitativ elektiv vård kan separeras. 

4. Diskussion om framtida regiontillhörighet som passar såväl södra som norra länsdelarna. 

5. Realistiska förutsättningar för införandet av läkarutbildning i Kalmar.«

Gotland

Antal invånare: 57 161

Politisk majoritet: S, V, MP

Gotlands läkarförening

Ordförande: Regina Göbel

»Hur stoppar vi vårdens tilltagande avprofessionalisering? Den svenska hälso- och sjukvården behöver läkare med mandat och ändamålsenliga resurser (!) för att leda, utforma och utveckla vården. Detaljstyrning från politiker- och tjänstemannahållet underminerar vårdarbetet. Det är dags att bemöta professio­nen med respekt och våga lita på vårdens medarbetare! Ge läkarna återigen auktoritet att strukturera en hälso- och sjukvård som kan fokusera på patientens behov. Det kan inte vara vårdens främsta mål att ’spara pengar’.«

Blekinge

Antal invånare: 152 757

Politisk majoritet: S, V, MP

Blekinge läkarförening

Ordförande: Christer Olofsson

»Den stora frågan hos oss är om man ska bygga ett nytt sjukhus eller inte. De borgerliga partierna – som befinner sig i opposition – vill det, men den politiska majoriteten har lagt de planerna på is och vill i stället satsa på att renovera Karlskrona lasarett. Vi i läkarföreningen tycker det är tveksamt om det är motiverat med ett nytt sjukhus eftersom vi är ett av Sveriges minsta landsting och redan har två sjukhus – Karlskrona och Karlshamn. På sikt är det mer angeläget att fundera på om bägge verkligen behövs. Det kanske är bättre att lägga ner ett och satsa ordentligt på det andra.«

Skåne

Antal invånare: 1 274 069

Politisk majoritet: M, C, FP, KD, MP

Malmö läkareförening

Ordförande: Henrik Östlund

»Bristen på vårdplatser. Samordningen mellan kommun och sjukvård fungerar inte heller bra, det går till exempel inte att skriva ut patienter till kommunerna på helgerna. IT-system – vi har för många och för dåligt fungerande journalsystem som inte kommunicerar med varand­ra. Brist på anestesipersonal gör att operationssalar står tomma och vårdköerna växer.«

Östra Skånes läkareförening

Ordförande: Björn Widlund

»På sjukhusen är vårdplatsbristen den viktigaste frågan. Utanför sjukhuset är det hälsovalet (vårdvalet), där det är viktigt att fungerande ersättningssystem utvecklas, och att primärvården har hög attraktionskraft när unga läkare väljer specialitet.«

Mellersta Skånes läkareförening

Ordförande: Erik Dahlman

»De viktigaste frågorna är fler slutenvårdplatser och framtiden för läkarnas ledarskap inom sjukvården. Under de senaste åren har MSL sett en stor minskning av antalet läkarchefer, främst i lägre chefspositioner. Region Skåne har sedan 2010 en generell chefspolicy om tillsvidareanställda heltidschefer. Vi vill att ett chefsuppdrag ska kunna kombineras med viss klinisk verksamhet eller forskning och ha tidsbegränsade chefsförordnanden. Annars kommer många bra läkare inte söka en chefsposition.«

Nordvästra Skånes läkareförening

Ordförande: Niels Nörgaard

»Frågan om privata entreprenörer på vårdboende behöver översyn. Min erfarenhet av privata entreprenörer består i att de minskar antal personal, begär fullständigt orimlig dokumentation och närmast omyndighetsförklarar sin personal vilket medför en kraftigt ökad belastning på primärvården. Avvecklingen av rehabplatser på sjukhusen i besparingssyfte medför krav på ökad medicinsk kompetens i kommunerna, vilket de inte har. Sedan upplever jag beslutsfattandet, enhetschef–verksamhetschef–divisionschef–förvaltningschef–­regiondirektör–regionstyrelse, som oklart. Alla refererar till steget ovanför.«

Källor/faktauppgifter

Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik från 31 december 2013, Sveriges Kommuner och landstings (SKL) uppgifter om politiskt styre i landstingen.