Medicinkliniken på Danderyds sjukhus är en av landets största. Cirka 42 000 patienter tas om hand årligen, varav 11 000 läggs in. Men en stor del av verksamheten, 75 procent, utförs under jourtid. På helger och röda dagar rondar en ensam läkare en hel avdelning. Ett sårbart system, konstaterar Lena Hellström, överläkare och patientsäkerhetsläkare på Danderyds sjukhus.

– Man känner oftast ingen eller få av patienterna. Det ställer väldigt höga krav på informationsöverföring vid rapportering och en tydlig dokumentation.

Lena Hellström beskriver övergången när personalen byter arbetspass som en högrisksituation för patienterna. I sin roll som patientsäkerhetsansvarig läkare har hon gått igenom klagomål, myndighetsärenden och allvarliga avvikelser. Hon har upptäckt ett flertal exempel där kunskapen om patienten och dokumentationen har brustit.

– Det skapar frustration, merarbete och har många gånger skapat riskfyllda situationer på jourtid.

Enligt henne är grunden för att lyckas bättre att alla – oavsett personalkategori – känner ett gemensamt ansvar. Samtliga måste ha kunskap om patienten, veta vad som är planerat och väsentlig information måste vara tydligt dokumenterad.
– Det kanske låter ganska basic, men jag tror att det är här det avgörs.

Ett antal svaga punkter i arbetssätt och dokumentation har ringats in. Utifrån det har Louise Ziegler under sin tid som ST-läkare, utformat två PM för hur informationsöverlämning bör gå till. Ett riktar sig till läkare och ett till sjuksköterskor.

– På vår klinik är det vanliga multisjuka tanter och farbröder som plötsligt blir sämre. Som jourläkare måste jag då snabbt kunna sätta mig in i situationen, säger hon.

För att kunna göra det krävs det, enligt Louise Ziegler, att personalen på eftermiddagsronden ger tydlig muntlig information så att alla vet vad som gäller inför den kommande kvällen och natten. Daganteckningen ska i sin tur innehålla ett beslutsstöd för patienter där läget kan komma att förändras.

– Om jag har en patient som har varit dyspnoisk av och till, misstänker att en infektion är under uppsegling och har skrivit en röntgenremiss, så kan jag även skriva en rad om hur jag tänkt mig att vi ska gå vidare när remissvaret kommer, säger hon.

På medicinkliniken har man även infört en särskild helganteckning, som på ett kort och koncist vis ska ge den nya personalen informationen som behövs.
– Det handlar om att försöka sätta sig in i vad nästa person behöver för information. Man ska inte behöva tänka allt nytt – det ska finnas en plan, säger Louise Ziegler.

För att göra rapporteringen tydligare använder sjukhuset sig av SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation), en strukturerad rapporteringsmetod som lanserades av Sveriges kommuner och landsting under Patientsäkerhetskonferensen 2010.
– Vi har infört det på alla nivåer så man ska slippa syssla med tankeöverföring och hoppas att nästa person förstår vad man menar, säger Louise Ziegler.

En annan förändring är att en notering numer ska göras om vem som har varit överläkare. Något som Louise Ziegler och Lena Hellström saknade när de gick igenom journalerna.
– En del patienter ligger inne en längre period och då hinner överläkaren bytas ut ett par gånger. Vi fick gå tillbaka till schemat för att lista ut vem som haft ansvaret den första veckan. Så ska de inte vara, säger Louise Ziegler.