Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C6ZS Läkartidningen 44-45/2014
Lakartidningen.se 2014-10-22

Göran Stiernstedt, samordnare för ökat resursutnyttjande:»Jag är orolig över signalerna om att lagstifta om nationella riktlinjer«

Göran Stiernstedt känner en oro inför den nya regeringens förslag om att göra de nationella riktlinjerna obligatoriska.
– Vi läkare vet ju att det ibland är oerhört viktigt att bryta mot en riktlinje.

Marie Ström

»Dagens nationella riktlinjer ska bli obligatoriska för att säkra en likvärdig sjukvård«. Det var en av punkterna som statsminister Stefan Löfven presenterade i regeringsförklaringen. Något som Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren reagerade på. I en tidigare intervju med Läkartidningen sa hon att hon tror det är svårt eftersom de nationella riktlinjerna inte är tillräckligt implementerade i dagens hälso- och sjukvård.
– Det man borde göra är att använda sig av de vårdprogram och behandlingsrekommendationer som vårdprofessionerna tar fram. Det är de som får genomslag i hälso- och sjukvården, föreslog hon i stället.

Nu instämmer även infektionsläkaren Göran Stiernstedt, som för ett år sedan utsågs till nationell samordnare för ökat resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, i kritiken. På ett möte med Läkarförbundets specialitetsföreningar kommenterade han förslaget.

– Jag ska vara tydlig. Jag är rätt orolig över signalerna om att lagstifta om nationella riktlinjer. Jag undrar vad det innebär i realiteten, säger han och fortsätter:

– Det är viktigt att man sätter sig in i hur det fungerar i patientmötet. Vi läkare vet ju att det ibland är oerhört viktigt att bryta mot en riktlinje.

Om de nationella riktlinjerna blir obligatoriska, påpekar Göran Stiernstedt att det finns risk för att ett nytt uppföljningssystem även införs. Han tycker att ansvarsrollerna när det gäller kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården är för oklara och att frågan därför bör utredas ordentligt.

– Man måste sätta sig ned och reda ut rollerna. Jag ser en risk att man i stället för att vara inne och skruva i ekonomistyrningen plötsligt går in och skruvar i kunskapsstyrningen. Det skickar samma signaler: Vi litar inte på er därute utan måste lagstifta och skapa uppföljningssystem.

Förra året kom Riksrevisionen med en rapport med budskapet att staten kan använda de nationella riktlinjerna mer effektivt som styrmedel för att främja en patientcentrerad och effektiv vård. Med anledning av den fick Myndigheten för vårdanalys i uppdrag att följa upp de nationella riktlinjernas effekter ur ett patientperspektiv. Utredningen ska redovisas i november 2015.

I rollen som nationell samordnare ska Göran Stiernstedt bland annat komma med förslag på hur den administrativa bördan kan minskas och hur mer tid kan frigöras till patientmöten. Senare kom även ett tilläggsuppdrag: att göra en översyn av betalningsansvarslagen. Syftet är att korta ledtiderna mellan slutenvård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende för utskrivningsklara patienter.

I februari/mars ska det sistnämda uppdraget redovisas. Resten ska vara klart i december 2015. Göran Stiernstedt vet ännu inte om det blir några förändringar för utredningens del med anledning av regeringsskiftet.

Styrsystem inom vården är att av tre problemområden som utredningen pekar ut. De andra två är patientens väg genom vården och IT/verksamhetsstöd. 

Göran Stiernstedt anser att det finns för många överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och landsting, SKL. En kritik som även Riksrevisionen framförde nyligen. Han vill i stället se ett mindre antal överenskommelser, färre indikatorer och tydligare styrsignaler.


Läs mer:

Göran Stiernstedt ska minska administrationen i sjukvården

Arbetet med att minska vårdens administration tar form

Vem ska göra vad?

Kommentarer (5)

  • Brott mot riktlinjer en källa till kunskap i sig

    2014-10-22 19:58 | Vi ska få stöd i att göra bra ifrån oss, men brott mot riktlinjer behöver inte vara av ondo. Riktlinjebrott kan samlas in och analyseras för att kunna återkopplas och uppdatera riktlinjerna. Den samlade läkarkåren har alltid en större förmåga att fånga upp nya behandlingsmöjligheter än en enskild expertgrupp, oavsett var den gruppen är.

    Rikard Lövström, leg läkare, Institutionen för medicinsk teknik, Linköpings universitet

    Jäv:

  • En farlig väg att gå

    2014-10-22 22:22 | Jag instämmer i Göran Stiernstedts oro. Obligatoriska, nationella riktlinjer omöjliggör en individuell anpassning av vården. En situation som får allvarligare följder för patienterna, ju svagare kunskapsbasen inom det aktuella vårdområdet är. I psykiatrin kan det t.ex. få direkt katastrofala konsekvenser.

    Hannes Qvarfordt, brukarföreträdare, Ombud för föreningen RSMH-Livet, Göteborg

    Jäv:

  • Riktlinjerna är ofta föråldrade

    2014-10-23 09:54 | Det går ibland flera år mellan uppdateringar av nationella riktlinjer. Under denna tid så gör den vetenskapliga utvecklingen ibland stora framsteg. Om man tvingas följa riktlinjer som är föråldrade istället för att gå på de senaste rönen så innebär det en risk att patienterna inte får tillgång till den mest effektiva behandlingen.

    Daniel Victor, överläkare, Medicinkliniken, Halmstad

    Jäv:

  • Riktlinjer och inte laglinjer

    2014-10-26 07:54 | Instämmer med övr kommentarer att det är en farlig väg att gå. När man utreder för politiker måste man tydliggöra med patientexempel varför det inte ska bli lag, dvs tilltvingande riktlinjer. Jag känner till flera fall där man hade skadat mer än hjälpt om man slaviskt hade följt riktlinjerna. Det är så många individuella faktorer som spelar roll.

    Yvonne Eklund, Spec.läk, Hudkliniken Lund - Malmö

    Jäv:

  • Vissa lagstadgade riktlinjer behövs

    2014-10-28 10:08 | Detta är en mycket större och mer komplex fråga än vad många anar. Min kommentar är dock ur en specifik synvinkel.
    När det gäller riks-sjukvård i Sverige måste vårdgivaren få ”licens” från SoS och kunna visa upp tillräckliga resurser, kompetens och korrekt organisation etc. och få klartecken, innan öppning.
    Något sådant finns inte inom den vanliga sjukvården, utan där kan enskilda landsting ge klartecken till enskilda vårdgivare, utan övergripande kontroll av centrala organ.
    Motsvarande ”licensförfarande” finns dock i exempelvis Storbritannien, där tillstånd och ansvar vad gäller t.ex. anestesi på privata sjukhus (och sannolikt även offentliga) är strikt reglerat, enligt rutiner som är lagstiftade.
    Enligt min mening är det orimligt att en vårdgivare får starta verksamhet som traditionellt utförts på akutsjukhus, utan någon slags officiell oberoende myndighetsgranskning och godkännande av den totala medicinska verksamheten.
    Jag tycker att det är dags att införa ett licensförfarande där nya vårdenheter granskas kvalitetsmässigt av oberoende statlig myndighet, och får godkänt avseende medicinsk kvalitet och resurser INNAN öppning.
    För att detta skulle fungera måste det finnas lagstiftade riktlinjer som utgör en korrekt nationell definition, som vårdgivare och landsting har att rätta sig efter.

    Susanne Ledin Eriksson, överläkare, PhD, DEAA, Anestesikliniken

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Vitesförbud mot att överskrida övertidstak

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Apropå! Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. () 30 MAJ 2016

bild

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

bild

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar Viktigt identifiera differentialdiagnoser och mekanismer – behandlingen är helt beroende på orsak

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

bild

Apropå! Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  () 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

Alvedon 665 mg har orsakat flera fall av svårbehandlad förgiftning

Debatt | Det har skett en påtaglig ökning av antalet förgiftningar av depåberedningen Alvedon 665 mg. Giftinformationscentralen har därför förändrat sina behandlingsrekommendationer gällande överdoser med depåpreparatet. (2 kommentarer) 27 MAJ 2016

Hjärnskadade missgynnas
– se över tillämpning av LSS

Debatt | I dag bedöms personer med kognitiv funktionsnedsättning i många fall inte ha rätt till insatser enligt LSS. Vi rekommenderar en översyn av tillämpningen av lagstiftningen, skriver Karin Rudling och medförfattare. () 27 MAJ 2016

Inte fossila bränslen, alkohol eller tobak i förbundets placeringar

Nyheter | Läkarförbundet följer sina brittiska kolleger och kommer att arbeta för att förbundets kapital inte placeras i företag vars huvudinriktning är fossila bränslen. Förbundet ska inte heller investera i tobaks- eller alkoholindustri. () 26 MAJ 2016

Läkare riskerar åtal för att ha spridit uppgifter på Facebook

Nyheter | En privatläkare som lade ut sekretessbelagda uppgifter om en patient på Facebook riskerar nu åtal för brott mot tystnadsplikten, rapporterar Sydsvenskan. () 26 MAJ 2016

Ny verksamhetsplan antagen

Nyheter | Med några mindre ändringar antog förbundsfullmäktige den nya femåriga verksamhetsplanen, Strategi 2020. () 26 MAJ 2016

Privat vårds utbildningsansvar måste förtydligas i vårdvalet

Nyheter | Efter larm från Stockholms läkarförening om att vårdvalet gjort det svårare att hitta sidoutbildningar ska Läkarförbundet verka för ett tydligare utbildningsuppdrag inom privatiserad vård. () 26 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons Annons