»Dagens nationella riktlinjer ska bli obligatoriska för att säkra en likvärdig sjukvård«. Det var en av punkterna som statsminister Stefan Löfven presenterade i regeringsförklaringen. Något som Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren reagerade på. I en tidigare intervju med Läkartidningen sa hon att hon tror det är svårt eftersom de nationella riktlinjerna inte är tillräckligt implementerade i dagens hälso- och sjukvård.
– Det man borde göra är att använda sig av de vårdprogram och behandlingsrekommendationer som vårdprofessionerna tar fram. Det är de som får genomslag i hälso- och sjukvården, föreslog hon i stället.

Nu instämmer även infektionsläkaren Göran Stiernstedt, som för ett år sedan utsågs till nationell samordnare för ökat resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, i kritiken. På ett möte med Läkarförbundets specialitetsföreningar kommenterade han förslaget.

– Jag ska vara tydlig. Jag är rätt orolig över signalerna om att lagstifta om nationella riktlinjer. Jag undrar vad det innebär i realiteten, säger han och fortsätter:

– Det är viktigt att man sätter sig in i hur det fungerar i patientmötet. Vi läkare vet ju att det ibland är oerhört viktigt att bryta mot en riktlinje.

Om de nationella riktlinjerna blir obligatoriska, påpekar Göran Stiernstedt att det finns risk för att ett nytt uppföljningssystem även införs. Han tycker att ansvarsrollerna när det gäller kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården är för oklara och att frågan därför bör utredas ordentligt.

– Man måste sätta sig ned och reda ut rollerna. Jag ser en risk att man i stället för att vara inne och skruva i ekonomistyrningen plötsligt går in och skruvar i kunskapsstyrningen. Det skickar samma signaler: Vi litar inte på er därute utan måste lagstifta och skapa uppföljningssystem.

Förra året kom Riksrevisionen med en rapport med budskapet att staten kan använda de nationella riktlinjerna mer effektivt som styrmedel för att främja en patientcentrerad och effektiv vård. Med anledning av den fick Myndigheten för vårdanalys i uppdrag att följa upp de nationella riktlinjernas effekter ur ett patientperspektiv. Utredningen ska redovisas i november 2015.

I rollen som nationell samordnare ska Göran Stiernstedt bland annat komma med förslag på hur den administrativa bördan kan minskas och hur mer tid kan frigöras till patientmöten. Senare kom även ett tilläggsuppdrag: att göra en översyn av betalningsansvarslagen. Syftet är att korta ledtiderna mellan slutenvård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende för utskrivningsklara patienter.

I februari/mars ska det sistnämda uppdraget redovisas. Resten ska vara klart i december 2015. Göran Stiernstedt vet ännu inte om det blir några förändringar för utredningens del med anledning av regeringsskiftet.

Styrsystem inom vården är att av tre problemområden som utredningen pekar ut. De andra två är patientens väg genom vården och IT/verksamhetsstöd. 

Göran Stiernstedt anser att det finns för många överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och landsting, SKL. En kritik som även Riksrevisionen framförde nyligen. Han vill i stället se ett mindre antal överenskommelser, färre indikatorer och tydligare styrsignaler.


Läs mer:

Göran Stiernstedt ska minska administrationen i sjukvården

Arbetet med att minska vårdens administration tar form

Vem ska göra vad?