Jag känner mig trygg, vi har gått igenom hur vi ska skydda oss och minimera riskerna, säger Anders Björkman, som är på väg till Liberia med MSB:s team.

Foto: Marie Ström

En person ur MSB:s team finns redan på plats i huvudstaden Monrovia. Resten av gruppen från myndigheten, totalt elva personer, åker dit på fredag. Bland dem finns ett medicinskt team med tre sjuksköterskor och två läkare. Deras främsta uppgift är att säkra vårdkedjan för den egna personalen samt FN-personal som smittats eller befaras ha smittats.

En av läkarna i teamet är Anders Björkman som är professor i infektionssjukdomar. Han tvekade inte när han fick frågan.

– Jag bestämde mig snabbt och känner mig väldigt motiverad. Vi står inför en akut kris och jag tycker att jag har en bakgrund som gör att jag kan bidra. Sedan är jag nog en person som gillar utmaningar, säger han.

Anders Björkman är utbildad vid Karolinska institutet och legitimerades 1973. Han har arbetat som infektionsläkare i Stockholm sedan 1970-talet. 1985 disputerade han på en avhandling om malaria, 1987 blev han docent och 2001 professor.

Han har arbetat med ett flertal internationella uppdrag och periodvis varit anställd på WHO, där han arbetat med de globala infektionerna smittkoppor, HIV/aids och malaria.
– Jag har arbetat mycket med kontroll av de globala infektionssjukdomarna. Och så har jag faktiskt 2,5 års erfarenhet från Liberia eftersom jag startade min malariaforskning med att arbeta i fält i där.

En annan anledning till att han väljer att åka är att det passade bra med tanke på hans nuvarande arbetssituation. Han har nyligen slutat arbeta kliniskt och hade därför luft i schemat.

– Det var inget problem alls att få tjänstledigt.

Hans närmaste anhöriga blev däremot inte glada när de fick reda på hans planer.
– Jag har tre ganska vuxna barn. En av dem blev rasande och sa: »Du har ju gjort ditt«. En annan blev alldeles tyst när jag berättade. Det föll inte i god jord, kan man säga. Men vi har pratat mycket och nu tror jag att de kommer att kunna sova lugnt om natten.

Själv känner han sig inte orolig. Han har, liksom resten av teamet, gått den nystartade utbildningen på Karolinska institutet.
– Jag känner mig trygg, vi har gått igenom hur vi ska skydda oss och minimera riskerna. Jag tillhör nog den riskbenägna typen som inte oroar mig så mycket. Men det är absolut inte självklart att åka även om man är medicinskt skolad. Vi står inför en extrem infektionsepidemiologisk problematik.

Han är bekymrad över att sjukvårdspersonal har smittats i Spanien och USA när de vårdat ebolasjuka patienter – trots att de haft skyddsutrustning. I USA har två ur teamet som vårdade en ebolasjuk man i Dallas testats positivt för ebola.
– Särskilt att det har hänt i USA är oroande. Det får väldiga implikationer. Hur tänker sjukvårdspersonal efter det som hänt?

Anders Björkman stannar i Monrovia i två veckor. Under den tiden ska han hjälpa till att bygga upp verksamheten.
– Vi måste även försöka tänka framåt och försöka förutspå vad som händer med hela epidemin. 

Det medicinska teamet består av fem personer. Räcker det?

– Vi får se. Läget förändras från dag till dag. Det kan mycket väl vara så att det behövs mer personal.

Insatsen i Liberia är planerad till ett halvår. Personalen i det medicinska teamet kommer att bytas ut ett antal gånger under den tiden. MSB söker därför efter fler sjuksköterskor och infektionsläkare.
– Det är personalkrävande och en av våra initiala utmaningar är att hitta rätt personal. Vi har fått ett otroligt uppsving, många hör av sig nu. Men vi är väldigt glada om fler anmäler sitt intresse, säger Christian di Schiena som är biträdande enhetschef för MSB:s insatser.

Fler artiklar i Läkartidningen om ebola-utbrottet