Det började på våren 2012, när man på öron-, näs- och halskliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala ställdes inför problemet att kunna bedriva en bra teoretisk ST-utbildning med bara en eller två ST-läkare anställda på kliniken.

– Den amerikanska öronläkarföreningen har en avancerad självstudiekurs, men den var alldeles för dyr, säger Eva Lindell Jonsson, ST-läkare vid kliniken och en av de drivande bakom den nya utbildningen.

– Vi beslöt att utgå från samma idé, självstudier utifrån en gemensam plan, men att skapa en egen variant för svenska förhållanden.

Grunden i utbildningen är att alla deltagare läser samma bok, avsnitt för avsnitt, och varje vecka svarar på några frågor om vad de har läst. Initiativtagarna bedömde att de svenska läroböckerna var för elementära för ST-läkare, och fastnade istället för en ansedd lärobok i serien »European Manual of Medicine«. En av redaktörerna för denna, Matti Anniko, var dessutom professor i Uppsala.

– Man kan inte lära sig allt genom en bok, säger Eva Lindell Jonsson. Men läser man den här boken från pärm till pärm har man kommit väldigt långt. Om alla ST-läkare inom ÖNH hade läst den, skulle man höja den teoretiska nivån ganska rejält.

Praktiskt går det till så att den som ska gå kursen börjar med att skaffa boken, antingen på papper eller som e-bok i pdf-format. Kostnaden brukar kliniken stå för. Boken delas in i avsnitt på cirka sju sidor, och man läser ett avsnitt i veckan.

Efter varje avsnitt får deltagaren svara på fem flervalsfrågor för att visa att hen läst och förstått. För godkänt på avsnittet krävs att minst fyra av svaren ska vara rätt.

Kursgivarna – Eva Lindell Jonsson, professor Göran Laurell, ST-studierektor Lars Jonsson och specialistläkaren Anton Bohman – letade också upp ämnesspecialister som kunde skriva expertkommentarer till de avsnitt där boken skiljer sig från svenska förhållanden.

Frågorna lades in i ett gratis formulär via Google och kunde sedan mejlas till deltagarna. Svaren sammanställdes automatiskt från Google direkt i ett kalkylark. Med en enkel funktion kunde man jämföra deltagarnas svar med facit, och på så vis skapa en automatisk rättning.

Från början var kursen bara öppen för läkarna vid ÖNH-kliniken i Uppsala, men snart började det komma förfrågningar från randande ST-läkare från andra sjukhus i regionen – och från deras handledare och ST-studierektorer.

– Inom några månader hade kursen gått från att vara en lokal angelägenhet till att ha deltagare från samtliga sjukvårdsregioner, säger Eva Lindell Jonsson. Inom ett halvår hade vi över hundra deltagare.

– I dag är vi uppe i drygt tvåhundra deltagare. De flesta är ST-läkare från hela landet, men vi har också allt från överläkare till pensionärer.

Hela kursboken är på drygt 700 sidor, så med normal studietakt tar det cirka 2,5 år att ta sig igenom den. Det innebär att de som började tidigast nu är klara och godkända, och många fler kommer att bli det under hösten. För att få ett kursintyg krävs godkänt på minst 80 procent av kursveckorna.

Kursgivarna har lagt ner en hel del frivilligt arbete på att skriva flervalsfrågorna och hålla i det hela. I mitten av september började en andra omgång, där man kan skriva in sig löpande och göra kursen från början. Men nu leds den av lektor Leif Nordang och är infogad i ÖNH-klinikens ordinarie arbete. Kursen är öppen för alla medlemmar i Svensk förening för otorhinolaryngologi.

Christina Halford, som är övergripande ST-studierektor för hela Akademiska sjukhuset, anser att den här kursmodellen skulle kunna passa fler specialiteter. Eva Lindell Jonsson håller med:

– Vad jag vet finns inte modellen inom andra specialiteter. Den är lätt att jobba med och kräver ingen avancerad teknik. Vi hjälper gärna till om någon annan specialitet vill dra igång något liknande.