Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C9LI Läkartidningen 49-50/2014
Lakartidningen.se 2014-11-27

Michael Porter, mannen bakom värdebaserad vård:»Mät vårdens värde för varje patient«

Utfallet för patienten ska avgöra värdet av vården. Det anser den amerikanske managementgurun Michael Porter, mannen bakom det högaktuella konceptet värdebaserad vård. Den 25 november besökte han Sverige.

Miki Agerberg

Värdebaserad vård är en modell på frammarsch, konstaterar Michael Porter:

– Vi är nära ett genombrott för en hälso- och sjukvård med värde i centrum. Nu händer det intressanta saker i England, Holland, USA och andra länder. Och inte minst här i Sverige, som faktiskt har förutsättningar att ta ledningen i denna utveckling.

Michael Porter föreläste i Karolinska institutets Aula Medica inför 600 personer, många av dem beslutsfattare inom sjukvården, under en konferens om värdebaserad vård den 25 november.

Det han sade om Sverige var inte bara artighet, försäkrade han efteråt; något motsvarande om Danmark hade han inte sagt när han dagen innan föreläste i Köpenhamn. I några avseenden ligger Sverige långt framme (se särskild artikel). I spåren efter kritiken mot NPM, New Public Management, finns också intresse för att diskutera och testa andra styrmodeller.

Michael Porter är professor vid Harvard Business School, managementguru och rådgivare till en rad regeringar och storföretag. Efter millennieskiftet började han intressera sig för sjukvården, och lade fram sin syn på den i boken »Redefining Health Care« (2006).

I Porters modell är grundstenen för sjukvården att uppnå värde. Detta definieras som bästa möjliga medicinska utfall för patienten – i förhållande till kostnaderna för att åstadkomma detta. Eller, annorlunda uttryckt, så friska patienter som möjligt med en så låg resursåtgång som möjligt.

Det är värdet för den enskilda patienten som står i centrum, förklarar han:

– Värde kan inte mätas för ett helt sjukhus eller ens för en avdelning. Det kan bara mätas i patientens medicinska vård. Och kostnaden ska inte mätas för enskilda åtgärder, utan för hela den tid som patienten vårdas för en viss sjukdom.

För att åstadkomma det förespråkar Michael Porter att ersättning betalas ut, inte utifrån DRG-koder och inte heller som ramanslag, utan för hela vårdepisoder. Ett omtalat exempel är ett nytt betalningssystem som Stockholms läns landsting införde 2009 för höft- och knäprotesoperationer. Där får vårdgivaren ett fast pris för hela operationen och eftervården, och är också ekonomiskt ansvarig för eventuella komplikationer i två år. Resultatet blev att antalet operationer ökade och köerna försvann, att komplikationerna minskade och patienterna var nöjdare. Dessutom minskade kostnaderna.

En annan beståndsdel i värdebaserad vård är enligt Porter att organisera sjukvården runt patientens behov, inte efter medicinska specialiteter. Han tar ett exempel från Tyskland, där man byggt upp ett centrum dit alla med svår huvudvärk kan vända sig, istället för att skickas runt mellan olika instanser.

Michael Porter har fler punkter på sin lista, bland annat att skaffa en bra IT-plattform (just på detta område ligger Sverige inte så bra till, konstaterar han). Men viktigast av allt är att mäta utfall och kostnader, för varje enskild patient:

– Vi använder många olika mått inom sjukvården, men vi är inte så vana vid att mäta utfall. När man börjar titta på utfall sätter det igång en process. Som i USA, där man i slutet av 1980-talet började samla data om utfallet av organdonationer. Överlevnaden efter ett år ökade drastiskt, från cirka 80 procent i den första mätningen till cirka 95 procent i den senaste.

– Mätningen fungerar som katalysator, och snabbar på spridandet av nya metoder och ny teknik.

En vanlig invändning mot värdebaserad vård är att den bara skulle passa för standardiserade, väl avgränsade behandlingar, som till exempel höft- och knäprotesoperationer. Men det stämmer inte, hävdar Michael Porter och hänvisar till att man testat metoden i många olika specialiteter, och även inom psykiatri; en tysk ätstörningsklinik ska till exempel ha nått bra resultat.

Hur bestämmer man då värdet av olika utfall? Kan värderandet bli ett sätt för läkarprofessionen att återta en del av den makt som gått förlorad under NPM? Inte i första hand, säger Michael Porter:

– Både värde och kostnad är objektiva mått. Olika utfall vid en viss sjukdom ska värderas av de bästa inom professionen, och värderingarna ska kontinuerligt revideras av medicinsk expertis. Men det är viktigt att sjukvården i större utsträckning övergår till objektiva mått, och övervinner rädslan för att mätas.

Läs mer:

Värdebaserad vård: Kvalitetsregister ger Sverige försprång

Kommentarer (3)

  • Hur mäta "utfallet" för en kronisk sjukdom som t ex diabetes

    2014-11-27 18:27 | Dags för ett nytt "paradigmskifte". Ett genombrott ??? Låter likadant varje gång man sjösätter en ny organisation, uppföljningsmodell eller kvalitetsutvecklingsidé. Ibland är det till och med en ny filosofi. Sen håller det 5 år innan det är dags för nästa.

    Vi har ju just lyckats bli av med att ersättas för uppnådda HbA1c i Västra Götaland som "målrelaterad ersättning". Vad ska utfallet vara nu. Tid till amputation eller hjårtinfarkt? När ska vi få ersättningen?

    I modellen ska man definiera en vårdepisod. Vad är det. Som vanligt tror man att man genom att ändra ersättningsmodell kan påverka vårt arbete. Men vi anpassar oss väl till det här också hur det nu blir. Vi lever ju fortfarande i en budget-ekonomi ändå.

    Kvalitetsutveckling med hjälp av kvalitetsregister är en uppgift för oss i professionen i samråd med våra chefer och beställare. Kan vi inte hitta en form för dialog istället för att försöka styra oss med ekonomiska ersättningsmodeller ???

    Peter Fors, ÖL, Medicinkliniken Alingsås

    Jäv:

  • Flogging a dead horse

    2014-11-27 19:12 | Vad man försöker göra med både NPM och "Värdebaserad vård" är att incentivera, dvs belöna, bättre vård på olika sätt. Det underförstådda antagandet är att bara vi i vården vill så skulle vi kunna ge bättre vård. Skälet till att vi inte gör det är att vi inte har lust, inte orkar, är lite för lata och egentligen inte bryr oss. Blir vi bara rikligt belönade för en bättre insats så levererar vi en bättre insats.

    Det är kanske så man kan få diskare i en restaurang att diska fortare och bättre, gruvarbetare att arbeta ihjäl sig lite effektivare, samt parkstädare att städa mera och fortare, men det funkar inte för intellektuella arbeten. Det har Dan Ariely redan påvisat. Dessutom är inte vårt problem att vi inte har lust, men att vi inte *kan* leverera bättre och mer vård. Vi gör redan vad vi förmår.

    Istället för sånt här management blaha, skulle man inte kunna tänka sig att fundera ut *varför* vi inte presterar bättre och ägna uppmärksamheten åt bättre verktyg och bättre processer som kan stödja läkare och sköterskor i yrket och på så vis minska fel och hjälpa oss göra mer rätt? Eller kan man som "management guru" bara tänka i termer som straff och belöning? Och pengar och poäng.

    Det här kommer inte att sluta väl.

    Martin Wehlou, MD, Privatmottagning

    Jäv:

  • Den som har skon på vet var den klämmer.

    2014-11-29 08:30 | En gång till, en ny frälsare, med skarp blick, ska tala oss tillrätta. Insmickrande ord om att Sverige kan bli världsledande i hans hittepå-modell. Vifta med pengarna så långt bort ni kan så ska nog vårdgivarna springa fortare. Hur kommer det sig att en amerikan vet hur vi ska göra? Jag tror att det enkla har blivit det svåra. Att se och bekräfta är gott hälsoarbete, det gäller också vårdpersonal. Vi är också människor, vi har också känslor.
    Dessa enorma kontrollapparater med byråkratiska och ekonomiska förtecken som styr vården ska decimeras. Månglarna i templet har fått hålla på för länge. Nu ska de ut. Det är dags för vårdgivarna att ta tillbaka ansvaret för vården. Tag inte in fler managementkonsulter med nya revolutionerande modeller från andra sidan jorden. Den som har skon på vet var den klämmer. Vårdens problem ska lösas av vårdgivarna utan toppstyrning.

    Karin Sjögren, Dr, Göteborg

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Psykiatriska kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

bild

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. () 26 AUG 2016

bild

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Proposition om donation på väg

Nyheter | En proposition om organdonation planeras att överlämnas till riksdagen under 2017. Det säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i sitt svar på en skriftlig fråga från Johan Hultberg (M). () 26 AUG 2016

Ännu ett visslarpris till KI-läkarna

Nyheter | De fyra läkare som anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk har fått ett pris för sitt agerande som visselblåsare av Svensk kirurgisk förening. (2 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Hela musiken kräver hela hjärnan

Recension | I boken »Hemisfärernas musik« får läsaren en redovisning av neuroforskning om musik och de delvis motsägelsefulla slutsatserna som olika studier kommer fram till Författaren är en både kliniskt och akademiskt verksam neurolog men också en välutbildad amatörmusiker. »Hela musiken kräver hela hjärnan« är en av insikterna han förmedlar. () 25 AUG 2016

bild

Apropå! Psykologer bör kunna sköta sjukskrivningar

Debatt | Bedömning av arbetsförmåga – och därmed sjukskrivningar av patienter med psykisk ohälsa utan farmakologisk behandling – bör kunna delegeras till psykologer och psykoterapeuter, skriver blivande allmänläkaren Faraidoun Moradi. (8 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Välskriven lärobok anpassad för svensk sjukvård

Recension | Läroboken »Gastroenterologi och hepatologi« är kortfattad men anpassad till den svenska hälso- och sjukvården. Väl värd att läsas av studenter och yngre läkare, skriver Läkartidningens anmälare.  () 25 AUG 2016

Avloppsvatten ska renas från rester av läkemedel med hjälp av enzymer

Nyheter | Akademiska sjukhuset i Uppsala blir först i världen att testa enzymrening av avloppsvatten i verklig miljö. () 25 AUG 2016

Oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Nu är det tid för socialmedicinen

Nyheter | Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Den gömda Kennedydottern och synen på funktionsnedsättningar

Kultur | Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. () 24 AUG 2016

»Underkänt för Sverige« med endast åtta ST-platser i landet

Nyheter | Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. () 24 AUG 2016

Jobb i fokus

134 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons