Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C9LI Läkartidningen 49-50/2014
Lakartidningen.se 2014-11-27

Michael Porter, mannen bakom värdebaserad vård:»Mät vårdens värde för varje patient«

Utfallet för patienten ska avgöra värdet av vården. Det anser den amerikanske managementgurun Michael Porter, mannen bakom det högaktuella konceptet värdebaserad vård. Den 25 november besökte han Sverige.

Miki Agerberg

Värdebaserad vård är en modell på frammarsch, konstaterar Michael Porter:

– Vi är nära ett genombrott för en hälso- och sjukvård med värde i centrum. Nu händer det intressanta saker i England, Holland, USA och andra länder. Och inte minst här i Sverige, som faktiskt har förutsättningar att ta ledningen i denna utveckling.

Michael Porter föreläste i Karolinska institutets Aula Medica inför 600 personer, många av dem beslutsfattare inom sjukvården, under en konferens om värdebaserad vård den 25 november.

Det han sade om Sverige var inte bara artighet, försäkrade han efteråt; något motsvarande om Danmark hade han inte sagt när han dagen innan föreläste i Köpenhamn. I några avseenden ligger Sverige långt framme (se särskild artikel). I spåren efter kritiken mot NPM, New Public Management, finns också intresse för att diskutera och testa andra styrmodeller.

Michael Porter är professor vid Harvard Business School, managementguru och rådgivare till en rad regeringar och storföretag. Efter millennieskiftet började han intressera sig för sjukvården, och lade fram sin syn på den i boken »Redefining Health Care« (2006).

I Porters modell är grundstenen för sjukvården att uppnå värde. Detta definieras som bästa möjliga medicinska utfall för patienten – i förhållande till kostnaderna för att åstadkomma detta. Eller, annorlunda uttryckt, så friska patienter som möjligt med en så låg resursåtgång som möjligt.

Det är värdet för den enskilda patienten som står i centrum, förklarar han:

– Värde kan inte mätas för ett helt sjukhus eller ens för en avdelning. Det kan bara mätas i patientens medicinska vård. Och kostnaden ska inte mätas för enskilda åtgärder, utan för hela den tid som patienten vårdas för en viss sjukdom.

För att åstadkomma det förespråkar Michael Porter att ersättning betalas ut, inte utifrån DRG-koder och inte heller som ramanslag, utan för hela vårdepisoder. Ett omtalat exempel är ett nytt betalningssystem som Stockholms läns landsting införde 2009 för höft- och knäprotesoperationer. Där får vårdgivaren ett fast pris för hela operationen och eftervården, och är också ekonomiskt ansvarig för eventuella komplikationer i två år. Resultatet blev att antalet operationer ökade och köerna försvann, att komplikationerna minskade och patienterna var nöjdare. Dessutom minskade kostnaderna.

En annan beståndsdel i värdebaserad vård är enligt Porter att organisera sjukvården runt patientens behov, inte efter medicinska specialiteter. Han tar ett exempel från Tyskland, där man byggt upp ett centrum dit alla med svår huvudvärk kan vända sig, istället för att skickas runt mellan olika instanser.

Michael Porter har fler punkter på sin lista, bland annat att skaffa en bra IT-plattform (just på detta område ligger Sverige inte så bra till, konstaterar han). Men viktigast av allt är att mäta utfall och kostnader, för varje enskild patient:

– Vi använder många olika mått inom sjukvården, men vi är inte så vana vid att mäta utfall. När man börjar titta på utfall sätter det igång en process. Som i USA, där man i slutet av 1980-talet började samla data om utfallet av organdonationer. Överlevnaden efter ett år ökade drastiskt, från cirka 80 procent i den första mätningen till cirka 95 procent i den senaste.

– Mätningen fungerar som katalysator, och snabbar på spridandet av nya metoder och ny teknik.

En vanlig invändning mot värdebaserad vård är att den bara skulle passa för standardiserade, väl avgränsade behandlingar, som till exempel höft- och knäprotesoperationer. Men det stämmer inte, hävdar Michael Porter och hänvisar till att man testat metoden i många olika specialiteter, och även inom psykiatri; en tysk ätstörningsklinik ska till exempel ha nått bra resultat.

Hur bestämmer man då värdet av olika utfall? Kan värderandet bli ett sätt för läkarprofessionen att återta en del av den makt som gått förlorad under NPM? Inte i första hand, säger Michael Porter:

– Både värde och kostnad är objektiva mått. Olika utfall vid en viss sjukdom ska värderas av de bästa inom professionen, och värderingarna ska kontinuerligt revideras av medicinsk expertis. Men det är viktigt att sjukvården i större utsträckning övergår till objektiva mått, och övervinner rädslan för att mätas.

Läs mer:

Värdebaserad vård: Kvalitetsregister ger Sverige försprång

Kommentarer (3)

  • Hur mäta "utfallet" för en kronisk sjukdom som t ex diabetes

    2014-11-27 18:27 | Dags för ett nytt "paradigmskifte". Ett genombrott ??? Låter likadant varje gång man sjösätter en ny organisation, uppföljningsmodell eller kvalitetsutvecklingsidé. Ibland är det till och med en ny filosofi. Sen håller det 5 år innan det är dags för nästa.

    Vi har ju just lyckats bli av med att ersättas för uppnådda HbA1c i Västra Götaland som "målrelaterad ersättning". Vad ska utfallet vara nu. Tid till amputation eller hjårtinfarkt? När ska vi få ersättningen?

    I modellen ska man definiera en vårdepisod. Vad är det. Som vanligt tror man att man genom att ändra ersättningsmodell kan påverka vårt arbete. Men vi anpassar oss väl till det här också hur det nu blir. Vi lever ju fortfarande i en budget-ekonomi ändå.

    Kvalitetsutveckling med hjälp av kvalitetsregister är en uppgift för oss i professionen i samråd med våra chefer och beställare. Kan vi inte hitta en form för dialog istället för att försöka styra oss med ekonomiska ersättningsmodeller ???

    Peter Fors, ÖL, Medicinkliniken Alingsås

    Jäv:

  • Flogging a dead horse

    2014-11-27 19:12 | Vad man försöker göra med både NPM och "Värdebaserad vård" är att incentivera, dvs belöna, bättre vård på olika sätt. Det underförstådda antagandet är att bara vi i vården vill så skulle vi kunna ge bättre vård. Skälet till att vi inte gör det är att vi inte har lust, inte orkar, är lite för lata och egentligen inte bryr oss. Blir vi bara rikligt belönade för en bättre insats så levererar vi en bättre insats.

    Det är kanske så man kan få diskare i en restaurang att diska fortare och bättre, gruvarbetare att arbeta ihjäl sig lite effektivare, samt parkstädare att städa mera och fortare, men det funkar inte för intellektuella arbeten. Det har Dan Ariely redan påvisat. Dessutom är inte vårt problem att vi inte har lust, men att vi inte *kan* leverera bättre och mer vård. Vi gör redan vad vi förmår.

    Istället för sånt här management blaha, skulle man inte kunna tänka sig att fundera ut *varför* vi inte presterar bättre och ägna uppmärksamheten åt bättre verktyg och bättre processer som kan stödja läkare och sköterskor i yrket och på så vis minska fel och hjälpa oss göra mer rätt? Eller kan man som "management guru" bara tänka i termer som straff och belöning? Och pengar och poäng.

    Det här kommer inte att sluta väl.

    Martin Wehlou, MD, Privatmottagning

    Jäv:

  • Den som har skon på vet var den klämmer.

    2014-11-29 08:30 | En gång till, en ny frälsare, med skarp blick, ska tala oss tillrätta. Insmickrande ord om att Sverige kan bli världsledande i hans hittepå-modell. Vifta med pengarna så långt bort ni kan så ska nog vårdgivarna springa fortare. Hur kommer det sig att en amerikan vet hur vi ska göra? Jag tror att det enkla har blivit det svåra. Att se och bekräfta är gott hälsoarbete, det gäller också vårdpersonal. Vi är också människor, vi har också känslor.
    Dessa enorma kontrollapparater med byråkratiska och ekonomiska förtecken som styr vården ska decimeras. Månglarna i templet har fått hålla på för länge. Nu ska de ut. Det är dags för vårdgivarna att ta tillbaka ansvaret för vården. Tag inte in fler managementkonsulter med nya revolutionerande modeller från andra sidan jorden. Den som har skon på vet var den klämmer. Vårdens problem ska lösas av vårdgivarna utan toppstyrning.

    Karin Sjögren, Dr, Göteborg

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Extremvärme ökande problem för folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domtol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

bild

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

bild

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

bild

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016

Hiv-incidensen
ökade i 74 länder

Nyheter | Andelen hiv-smittade som får behandling ökar och dödligheten minskar globalt. Men incidensen går bara långsamt nedåt, och i 74 länder ökade den mellan 2005 och 2015, visar en nyligen publicerad artikel i Lancet HIV. (1 kommentar) 20 JUL 2016

Kontaktallergi mot metallimplantat
är svårbedömd

Kommentaren | Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped. () 20 JUL 2016

Intorkning gav högre dödlighet hos geriatriska patienter

Nya rön | Hos patienter inom akut geriatrisk vård var dödligheten högre för dem som uppfyllde idrottsmedicinens kriterium för intorkning, enligt en studie gjord på Södertälje sjukhus. () 20 JUL 2016

Satsningar på språkkunskaper hos utlandsutbildade läkare bör öka

Debatt | Sverige bör ställa höga krav på och erbjuda ökade resurser till utlandsutbildade läkare. Bättre språkkunskaper och pedagogik kan leda till ökad patientsäkerhet, ökad ordinationsföljsamhet och minskad vårdkonsumtion, menar Viktor Madsen i en debattartikel. (3 kommentarer) 20 JUL 2016

Domen uppskjuten ännu
en gång för Fikru Maru

Nyheter | Kardiologen Fikru Maru sitter fortfarande fängslad i Etiopien. Och ännu en gång har domen mot honom skjutits upp. () 20 JUL 2016