Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C9LI Läkartidningen 49-50/2014
Lakartidningen.se 2014-11-27

Michael Porter, mannen bakom värdebaserad vård:»Mät vårdens värde för varje patient«

Utfallet för patienten ska avgöra värdet av vården. Det anser den amerikanske managementgurun Michael Porter, mannen bakom det högaktuella konceptet värdebaserad vård. Den 25 november besökte han Sverige.

Miki Agerberg

Värdebaserad vård är en modell på frammarsch, konstaterar Michael Porter:

– Vi är nära ett genombrott för en hälso- och sjukvård med värde i centrum. Nu händer det intressanta saker i England, Holland, USA och andra länder. Och inte minst här i Sverige, som faktiskt har förutsättningar att ta ledningen i denna utveckling.

Michael Porter föreläste i Karolinska institutets Aula Medica inför 600 personer, många av dem beslutsfattare inom sjukvården, under en konferens om värdebaserad vård den 25 november.

Det han sade om Sverige var inte bara artighet, försäkrade han efteråt; något motsvarande om Danmark hade han inte sagt när han dagen innan föreläste i Köpenhamn. I några avseenden ligger Sverige långt framme (se särskild artikel). I spåren efter kritiken mot NPM, New Public Management, finns också intresse för att diskutera och testa andra styrmodeller.

Michael Porter är professor vid Harvard Business School, managementguru och rådgivare till en rad regeringar och storföretag. Efter millennieskiftet började han intressera sig för sjukvården, och lade fram sin syn på den i boken »Redefining Health Care« (2006).

I Porters modell är grundstenen för sjukvården att uppnå värde. Detta definieras som bästa möjliga medicinska utfall för patienten – i förhållande till kostnaderna för att åstadkomma detta. Eller, annorlunda uttryckt, så friska patienter som möjligt med en så låg resursåtgång som möjligt.

Det är värdet för den enskilda patienten som står i centrum, förklarar han:

– Värde kan inte mätas för ett helt sjukhus eller ens för en avdelning. Det kan bara mätas i patientens medicinska vård. Och kostnaden ska inte mätas för enskilda åtgärder, utan för hela den tid som patienten vårdas för en viss sjukdom.

För att åstadkomma det förespråkar Michael Porter att ersättning betalas ut, inte utifrån DRG-koder och inte heller som ramanslag, utan för hela vårdepisoder. Ett omtalat exempel är ett nytt betalningssystem som Stockholms läns landsting införde 2009 för höft- och knäprotesoperationer. Där får vårdgivaren ett fast pris för hela operationen och eftervården, och är också ekonomiskt ansvarig för eventuella komplikationer i två år. Resultatet blev att antalet operationer ökade och köerna försvann, att komplikationerna minskade och patienterna var nöjdare. Dessutom minskade kostnaderna.

En annan beståndsdel i värdebaserad vård är enligt Porter att organisera sjukvården runt patientens behov, inte efter medicinska specialiteter. Han tar ett exempel från Tyskland, där man byggt upp ett centrum dit alla med svår huvudvärk kan vända sig, istället för att skickas runt mellan olika instanser.

Michael Porter har fler punkter på sin lista, bland annat att skaffa en bra IT-plattform (just på detta område ligger Sverige inte så bra till, konstaterar han). Men viktigast av allt är att mäta utfall och kostnader, för varje enskild patient:

– Vi använder många olika mått inom sjukvården, men vi är inte så vana vid att mäta utfall. När man börjar titta på utfall sätter det igång en process. Som i USA, där man i slutet av 1980-talet började samla data om utfallet av organdonationer. Överlevnaden efter ett år ökade drastiskt, från cirka 80 procent i den första mätningen till cirka 95 procent i den senaste.

– Mätningen fungerar som katalysator, och snabbar på spridandet av nya metoder och ny teknik.

En vanlig invändning mot värdebaserad vård är att den bara skulle passa för standardiserade, väl avgränsade behandlingar, som till exempel höft- och knäprotesoperationer. Men det stämmer inte, hävdar Michael Porter och hänvisar till att man testat metoden i många olika specialiteter, och även inom psykiatri; en tysk ätstörningsklinik ska till exempel ha nått bra resultat.

Hur bestämmer man då värdet av olika utfall? Kan värderandet bli ett sätt för läkarprofessionen att återta en del av den makt som gått förlorad under NPM? Inte i första hand, säger Michael Porter:

– Både värde och kostnad är objektiva mått. Olika utfall vid en viss sjukdom ska värderas av de bästa inom professionen, och värderingarna ska kontinuerligt revideras av medicinsk expertis. Men det är viktigt att sjukvården i större utsträckning övergår till objektiva mått, och övervinner rädslan för att mätas.

Läs mer:

Värdebaserad vård: Kvalitetsregister ger Sverige försprång

Kommentarer (3)

  • Hur mäta "utfallet" för en kronisk sjukdom som t ex diabetes

    2014-11-27 18:27 | Dags för ett nytt "paradigmskifte". Ett genombrott ??? Låter likadant varje gång man sjösätter en ny organisation, uppföljningsmodell eller kvalitetsutvecklingsidé. Ibland är det till och med en ny filosofi. Sen håller det 5 år innan det är dags för nästa.

    Vi har ju just lyckats bli av med att ersättas för uppnådda HbA1c i Västra Götaland som "målrelaterad ersättning". Vad ska utfallet vara nu. Tid till amputation eller hjårtinfarkt? När ska vi få ersättningen?

    I modellen ska man definiera en vårdepisod. Vad är det. Som vanligt tror man att man genom att ändra ersättningsmodell kan påverka vårt arbete. Men vi anpassar oss väl till det här också hur det nu blir. Vi lever ju fortfarande i en budget-ekonomi ändå.

    Kvalitetsutveckling med hjälp av kvalitetsregister är en uppgift för oss i professionen i samråd med våra chefer och beställare. Kan vi inte hitta en form för dialog istället för att försöka styra oss med ekonomiska ersättningsmodeller ???

    Peter Fors, ÖL, Medicinkliniken Alingsås

    Jäv:

  • Flogging a dead horse

    2014-11-27 19:12 | Vad man försöker göra med både NPM och "Värdebaserad vård" är att incentivera, dvs belöna, bättre vård på olika sätt. Det underförstådda antagandet är att bara vi i vården vill så skulle vi kunna ge bättre vård. Skälet till att vi inte gör det är att vi inte har lust, inte orkar, är lite för lata och egentligen inte bryr oss. Blir vi bara rikligt belönade för en bättre insats så levererar vi en bättre insats.

    Det är kanske så man kan få diskare i en restaurang att diska fortare och bättre, gruvarbetare att arbeta ihjäl sig lite effektivare, samt parkstädare att städa mera och fortare, men det funkar inte för intellektuella arbeten. Det har Dan Ariely redan påvisat. Dessutom är inte vårt problem att vi inte har lust, men att vi inte *kan* leverera bättre och mer vård. Vi gör redan vad vi förmår.

    Istället för sånt här management blaha, skulle man inte kunna tänka sig att fundera ut *varför* vi inte presterar bättre och ägna uppmärksamheten åt bättre verktyg och bättre processer som kan stödja läkare och sköterskor i yrket och på så vis minska fel och hjälpa oss göra mer rätt? Eller kan man som "management guru" bara tänka i termer som straff och belöning? Och pengar och poäng.

    Det här kommer inte att sluta väl.

    Martin Wehlou, MD, Privatmottagning

    Jäv:

  • Den som har skon på vet var den klämmer.

    2014-11-29 08:30 | En gång till, en ny frälsare, med skarp blick, ska tala oss tillrätta. Insmickrande ord om att Sverige kan bli världsledande i hans hittepå-modell. Vifta med pengarna så långt bort ni kan så ska nog vårdgivarna springa fortare. Hur kommer det sig att en amerikan vet hur vi ska göra? Jag tror att det enkla har blivit det svåra. Att se och bekräfta är gott hälsoarbete, det gäller också vårdpersonal. Vi är också människor, vi har också känslor.
    Dessa enorma kontrollapparater med byråkratiska och ekonomiska förtecken som styr vården ska decimeras. Månglarna i templet har fått hålla på för länge. Nu ska de ut. Det är dags för vårdgivarna att ta tillbaka ansvaret för vården. Tag inte in fler managementkonsulter med nya revolutionerande modeller från andra sidan jorden. Den som har skon på vet var den klämmer. Vårdens problem ska lösas av vårdgivarna utan toppstyrning.

    Karin Sjögren, Dr, Göteborg

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Förbundet tar greppet på ledarskapsfrågan

Nyheter | Läkarförbundet ska bli mer drivande i chefskapsfrågan på tre principiellt olika nivåer, enligt förslag från fyra av förbundets yrkesföreningar och Sveriges läkarförbund student. () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Bättre lönepåslag vid chefskap!

Nyheter | När läkare tar på sig chefsskap ska löneökningen få vara 25 procent och uppåt. Det ska Läkarförbundet nu verka för. () 25 MAJ 2016

Annons Annons

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Kraftag för bättre IT-stöd

Nyheter | Läkarförbundet ska lägga kraft på att förbättra IT-stöden för läkare på sex punkter, enligt ett fullmäktigebeslut. () 25 MAJ 2016

bild

Första steget
mot genetiskt skräddarsydd behandling
av giftstruma

Nya rön | I en studie från Sverige och ytterligare tre europeiska länder sågs ett samband mellan agranulocytos som biverkan av tyreostatika och en del av arvsmassan som kodar för HLA-typer, där den starkaste associationen var med HLA-B*27:05.  () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Krav på fackligt inflytande över återbetalda premier avslogs

Nyheter | Fackliga organisationer borde få inflytande över hur återbetalda AFA-premier används, tyckte Upplands allmänna läkarförening, som ville att Läkarförbundet skulle driva detta. Men det blev avslag från fullmäktige. () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Avtal kan ge kompensation när läkare deltar i utvecklingsarbete

Nyheter | Läkarförbundet ska verka för avtal med arbetsgivarparten som gör det lättare för läkare att delta i nationellt utvecklingsarbete, till exempel kring intyg eller beslutsstöd. () 25 MAJ 2016

bild

Förbundsfullmäktigemöte pågår

Nyheter | Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren talade om läkarens viktiga roll i hälso- och sjukvården när hon öppnade årets fullmäktigemöte på tisdagseftermiddagen. () 24 MAJ 2016

bild

»Fast vårdkontakt« har haft liten effekt på kontinuiteten

Nyheter | Två av tre läkare anser att patientlagens bestämmelse om fast vårdkontakt haft liten betydelse för att öka läkarkontinuiteten. Samtidigt har en stor del av kåren inga eller enbart vaga begrepp om bestämmelsen, enligt en enkät från Läkarförbundet. () 24 MAJ 2016

Heidi Stensmyren: Tydligt att lagstiftningen inte är tillräcklig

Nyheter | Enkäten ger stöd för Läkarförbundets uppfattning att funktionen som patientansvarig läkare bör återinföras. Det menar förbundets ordförande Heidi Stensmyren. »Det är tydligt att folk inte vet vad fast vårdkontakt är. Man har inte kunnat fylla rollen med något.« (1 kommentar) 24 MAJ 2016

Depression som tilltar över tid kopplades till ökad risk för demens

Nya rön | Tilltagande depression – men inte stabila eller vikande depressiva besvär – skulle kunna vara ett tidigt tecken på en demenssjukdom, enligt resultaten i en nyligen publicerad studie i Lancet Psychiatry. () 24 MAJ 2016

Myggöverförda sjukdomar sprids i takt med globalisering

Översikt | Under de senaste decennierna har flera av stickmyggor överförda sjukdomar, som denguefeber, chikungunyafeber och zikavirusinfektion orsakat stora epidemier. Mot de flesta av dessa sjukdomar finns varken vacciner eller specifik behandling. Behovet av nya vacciner och forskning är stort. (1 kommentar) 24 MAJ 2016

Årets lönestatistik klar

Nyheter | Kvinnliga läkare tjänar fortfarande mindre än de manliga kollegerna, det visar ny lönestatistik från Läkarförbundet. (5 kommentarer) 23 MAJ 2016

»Människoliv går alltid före status, ego och pengar«

Människor & möten | När Marina Xaba-Mokoena från Sydafrika fick ett Sida-stipendium och började läsa till läkare i Stockholm 1966, var hon hela tiden inställd på att efter examen åka tillbaka till hemlandet och hjälpa sitt folk. Hon blev specialist, professor, fakultetsgrundare och minister – och nyligen var hon på besök i Sverige för en återträff med sina forna kurskamrater.  () 23 MAJ 2016

Delade meningar om länskliniker

Nyheter | Jämlik vård eller ett sätt att dränera de mindre akutsjukhusen på kompetens. Att organisera vården genom länskliniker väcker känslor. Läkartidningen har besökt Värnamo och mött en osäkerhet över framtiden för det »lilla, stora« sjukhuset när en regionklinik för kirurgi bildas. () 23 MAJ 2016

»Jag beundrar dem, allmänmedicinarna. Hur de i bruset tycks kunna urskilja en sinustrombos ...«

Krönika | Med bara ett par veckor in i allmänmedicinen är det lätt att känna sig grön, så grön. Lika lätt att imponeras av allmänmedicinarna och deras breda förmåga att lösa problem. Rätt vad det är vågar man försöka själv, berättar Vendela Berglund i sin krönika. (4 kommentarer) 23 MAJ 2016

Viktigt känna till resistensläget vid behandling av UVI hos barn

Nya rön | Andelen E coli med resistens mot trimetoprim är så hög att preparatet inte bör ses som förstahandsval för barn med UVI, visar en ny avhandling. Där framkommer också att barn med urinvägsinfektion med bakterietal under 100 000/ml hade likartad förekomst av njurskada och vesikoureteral reflux som barn med högre bakterietal. () 23 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons