Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C9LI Läkartidningen 49-50/2014
Lakartidningen.se 2014-11-27

Michael Porter, mannen bakom värdebaserad vård:»Mät vårdens värde för varje patient«

Utfallet för patienten ska avgöra värdet av vården. Det anser den amerikanske managementgurun Michael Porter, mannen bakom det högaktuella konceptet värdebaserad vård. Den 25 november besökte han Sverige.

Miki Agerberg

Värdebaserad vård är en modell på frammarsch, konstaterar Michael Porter:

– Vi är nära ett genombrott för en hälso- och sjukvård med värde i centrum. Nu händer det intressanta saker i England, Holland, USA och andra länder. Och inte minst här i Sverige, som faktiskt har förutsättningar att ta ledningen i denna utveckling.

Michael Porter föreläste i Karolinska institutets Aula Medica inför 600 personer, många av dem beslutsfattare inom sjukvården, under en konferens om värdebaserad vård den 25 november.

Det han sade om Sverige var inte bara artighet, försäkrade han efteråt; något motsvarande om Danmark hade han inte sagt när han dagen innan föreläste i Köpenhamn. I några avseenden ligger Sverige långt framme (se särskild artikel). I spåren efter kritiken mot NPM, New Public Management, finns också intresse för att diskutera och testa andra styrmodeller.

Michael Porter är professor vid Harvard Business School, managementguru och rådgivare till en rad regeringar och storföretag. Efter millennieskiftet började han intressera sig för sjukvården, och lade fram sin syn på den i boken »Redefining Health Care« (2006).

I Porters modell är grundstenen för sjukvården att uppnå värde. Detta definieras som bästa möjliga medicinska utfall för patienten – i förhållande till kostnaderna för att åstadkomma detta. Eller, annorlunda uttryckt, så friska patienter som möjligt med en så låg resursåtgång som möjligt.

Det är värdet för den enskilda patienten som står i centrum, förklarar han:

– Värde kan inte mätas för ett helt sjukhus eller ens för en avdelning. Det kan bara mätas i patientens medicinska vård. Och kostnaden ska inte mätas för enskilda åtgärder, utan för hela den tid som patienten vårdas för en viss sjukdom.

För att åstadkomma det förespråkar Michael Porter att ersättning betalas ut, inte utifrån DRG-koder och inte heller som ramanslag, utan för hela vårdepisoder. Ett omtalat exempel är ett nytt betalningssystem som Stockholms läns landsting införde 2009 för höft- och knäprotesoperationer. Där får vårdgivaren ett fast pris för hela operationen och eftervården, och är också ekonomiskt ansvarig för eventuella komplikationer i två år. Resultatet blev att antalet operationer ökade och köerna försvann, att komplikationerna minskade och patienterna var nöjdare. Dessutom minskade kostnaderna.

En annan beståndsdel i värdebaserad vård är enligt Porter att organisera sjukvården runt patientens behov, inte efter medicinska specialiteter. Han tar ett exempel från Tyskland, där man byggt upp ett centrum dit alla med svår huvudvärk kan vända sig, istället för att skickas runt mellan olika instanser.

Michael Porter har fler punkter på sin lista, bland annat att skaffa en bra IT-plattform (just på detta område ligger Sverige inte så bra till, konstaterar han). Men viktigast av allt är att mäta utfall och kostnader, för varje enskild patient:

– Vi använder många olika mått inom sjukvården, men vi är inte så vana vid att mäta utfall. När man börjar titta på utfall sätter det igång en process. Som i USA, där man i slutet av 1980-talet började samla data om utfallet av organdonationer. Överlevnaden efter ett år ökade drastiskt, från cirka 80 procent i den första mätningen till cirka 95 procent i den senaste.

– Mätningen fungerar som katalysator, och snabbar på spridandet av nya metoder och ny teknik.

En vanlig invändning mot värdebaserad vård är att den bara skulle passa för standardiserade, väl avgränsade behandlingar, som till exempel höft- och knäprotesoperationer. Men det stämmer inte, hävdar Michael Porter och hänvisar till att man testat metoden i många olika specialiteter, och även inom psykiatri; en tysk ätstörningsklinik ska till exempel ha nått bra resultat.

Hur bestämmer man då värdet av olika utfall? Kan värderandet bli ett sätt för läkarprofessionen att återta en del av den makt som gått förlorad under NPM? Inte i första hand, säger Michael Porter:

– Både värde och kostnad är objektiva mått. Olika utfall vid en viss sjukdom ska värderas av de bästa inom professionen, och värderingarna ska kontinuerligt revideras av medicinsk expertis. Men det är viktigt att sjukvården i större utsträckning övergår till objektiva mått, och övervinner rädslan för att mätas.

Läs mer:

Värdebaserad vård: Kvalitetsregister ger Sverige försprång

Kommentarer (3)

  • Hur mäta "utfallet" för en kronisk sjukdom som t ex diabetes

    2014-11-27 18:27 | Dags för ett nytt "paradigmskifte". Ett genombrott ??? Låter likadant varje gång man sjösätter en ny organisation, uppföljningsmodell eller kvalitetsutvecklingsidé. Ibland är det till och med en ny filosofi. Sen håller det 5 år innan det är dags för nästa.

    Vi har ju just lyckats bli av med att ersättas för uppnådda HbA1c i Västra Götaland som "målrelaterad ersättning". Vad ska utfallet vara nu. Tid till amputation eller hjårtinfarkt? När ska vi få ersättningen?

    I modellen ska man definiera en vårdepisod. Vad är det. Som vanligt tror man att man genom att ändra ersättningsmodell kan påverka vårt arbete. Men vi anpassar oss väl till det här också hur det nu blir. Vi lever ju fortfarande i en budget-ekonomi ändå.

    Kvalitetsutveckling med hjälp av kvalitetsregister är en uppgift för oss i professionen i samråd med våra chefer och beställare. Kan vi inte hitta en form för dialog istället för att försöka styra oss med ekonomiska ersättningsmodeller ???

    Peter Fors, ÖL, Medicinkliniken Alingsås

    Jäv:

  • Flogging a dead horse

    2014-11-27 19:12 | Vad man försöker göra med både NPM och "Värdebaserad vård" är att incentivera, dvs belöna, bättre vård på olika sätt. Det underförstådda antagandet är att bara vi i vården vill så skulle vi kunna ge bättre vård. Skälet till att vi inte gör det är att vi inte har lust, inte orkar, är lite för lata och egentligen inte bryr oss. Blir vi bara rikligt belönade för en bättre insats så levererar vi en bättre insats.

    Det är kanske så man kan få diskare i en restaurang att diska fortare och bättre, gruvarbetare att arbeta ihjäl sig lite effektivare, samt parkstädare att städa mera och fortare, men det funkar inte för intellektuella arbeten. Det har Dan Ariely redan påvisat. Dessutom är inte vårt problem att vi inte har lust, men att vi inte *kan* leverera bättre och mer vård. Vi gör redan vad vi förmår.

    Istället för sånt här management blaha, skulle man inte kunna tänka sig att fundera ut *varför* vi inte presterar bättre och ägna uppmärksamheten åt bättre verktyg och bättre processer som kan stödja läkare och sköterskor i yrket och på så vis minska fel och hjälpa oss göra mer rätt? Eller kan man som "management guru" bara tänka i termer som straff och belöning? Och pengar och poäng.

    Det här kommer inte att sluta väl.

    Martin Wehlou, MD, Privatmottagning

    Jäv:

  • Den som har skon på vet var den klämmer.

    2014-11-29 08:30 | En gång till, en ny frälsare, med skarp blick, ska tala oss tillrätta. Insmickrande ord om att Sverige kan bli världsledande i hans hittepå-modell. Vifta med pengarna så långt bort ni kan så ska nog vårdgivarna springa fortare. Hur kommer det sig att en amerikan vet hur vi ska göra? Jag tror att det enkla har blivit det svåra. Att se och bekräfta är gott hälsoarbete, det gäller också vårdpersonal. Vi är också människor, vi har också känslor.
    Dessa enorma kontrollapparater med byråkratiska och ekonomiska förtecken som styr vården ska decimeras. Månglarna i templet har fått hålla på för länge. Nu ska de ut. Det är dags för vårdgivarna att ta tillbaka ansvaret för vården. Tag inte in fler managementkonsulter med nya revolutionerande modeller från andra sidan jorden. Den som har skon på vet var den klämmer. Vårdens problem ska lösas av vårdgivarna utan toppstyrning.

    Karin Sjögren, Dr, Göteborg

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Antroposofiska medel blir kvar under flera år

Nyheter | Det blir ingen särreglering för de antroposofiska läkemedlen. I stället får tillverkarna fem år på sig att registrera läkemedlen på sedvanligt sätt. () 30 JUN 2016

Skolläkaren överklagar sin dom

Nyheter | Skolläkaren i Falun, som dömdes till fyra års fängelse för bland annat grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och sexuellt utnyttjande överklagar stora delar av domen till Svea hovrätt. De återstående gärningarna är värda högst åtta månaders fängelse enligt överklagandet. () 30 JUN 2016

Annons Annons

Tre nya regioner föreslås 2019

Nyheter | En Norrlandsregion, en Svealandsregion och ett utvidgat Västra Götaland kan bli verklighet om några år. Det bedömer den så kallade indelningskommittén. () 30 JUN 2016

bild

Vidarkliniken kan bli av med vårdavtal

Nyheter | Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna kan komma att förlora sitt avtal med Stockholms läns landsting. Det uppger Ekot i Sveriges Radio. Landstingsrådet Anna Starbrink (bilden) är kritisk till kliniken. () 30 JUN 2016

Universitet ska ge fler utbildning

Nyheter | Lunds universitet och Umeå universitet har i dag fått i uppdrag av regeringen att bygga upp en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning.  () 30 JUN 2016

bild

Svårare anmäla fel förskrivning

Nyheter | Apotekspersonalen upplever sig mer hindrad att anmäla överförskrivning i dag än för två år sedan. Det skriver IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på sin hemsida. () 30 JUN 2016

Macchiarini-metoden överges

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

bild

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (2 kommentarer) 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men att lära sig konsten att ta ledigt ibland är ändå den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

Jobb i fokus

143 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons