Värdebaserad vård är en modell på frammarsch, konstaterar Michael Porter:

– Vi är nära ett genombrott för en hälso- och sjukvård med värde i centrum. Nu händer det intressanta saker i England, Holland, USA och andra länder. Och inte minst här i Sverige, som faktiskt har förutsättningar att ta ledningen i denna utveckling.

Michael Porter föreläste i Karolinska institutets Aula Medica inför 600 personer, många av dem beslutsfattare inom sjukvården, under en konferens om värdebaserad vård den 25 november.

Det han sade om Sverige var inte bara artighet, försäkrade han efteråt; något motsvarande om Danmark hade han inte sagt när han dagen innan föreläste i Köpenhamn. I några avseenden ligger Sverige långt framme (se särskild artikel). I spåren efter kritiken mot NPM, New Public Management, finns också intresse för att diskutera och testa andra styrmodeller.

Michael Porter är professor vid Harvard Business School, managementguru och rådgivare till en rad regeringar och storföretag. Efter millennieskiftet började han intressera sig för sjukvården, och lade fram sin syn på den i boken »Redefining Health Care« (2006).

I Porters modell är grundstenen för sjukvården att uppnå värde. Detta definieras som bästa möjliga medicinska utfall för patienten – i förhållande till kostnaderna för att åstadkomma detta. Eller, annorlunda uttryckt, så friska patienter som möjligt med en så låg resursåtgång som möjligt.

Det är värdet för den enskilda patienten som står i centrum, förklarar han:

– Värde kan inte mätas för ett helt sjukhus eller ens för en avdelning. Det kan bara mätas i patientens medicinska vård. Och kostnaden ska inte mätas för enskilda åtgärder, utan för hela den tid som patienten vårdas för en viss sjukdom.

För att åstadkomma det förespråkar Michael Porter att ersättning betalas ut, inte utifrån DRG-koder och inte heller som ramanslag, utan för hela vårdepisoder. Ett omtalat exempel är ett nytt betalningssystem som Stockholms läns landsting införde 2009 för höft- och knäprotesoperationer. Där får vårdgivaren ett fast pris för hela operationen och eftervården, och är också ekonomiskt ansvarig för eventuella komplikationer i två år. Resultatet blev att antalet operationer ökade och köerna försvann, att komplikationerna minskade och patienterna var nöjdare. Dessutom minskade kostnaderna.

En annan beståndsdel i värdebaserad vård är enligt Porter att organisera sjukvården runt patientens behov, inte efter medicinska specialiteter. Han tar ett exempel från Tyskland, där man byggt upp ett centrum dit alla med svår huvudvärk kan vända sig, istället för att skickas runt mellan olika instanser.

Michael Porter har fler punkter på sin lista, bland annat att skaffa en bra IT-plattform (just på detta område ligger Sverige inte så bra till, konstaterar han). Men viktigast av allt är att mäta utfall och kostnader, för varje enskild patient:

– Vi använder många olika mått inom sjukvården, men vi är inte så vana vid att mäta utfall. När man börjar titta på utfall sätter det igång en process. Som i USA, där man i slutet av 1980-talet började samla data om utfallet av organdonationer. Överlevnaden efter ett år ökade drastiskt, från cirka 80 procent i den första mätningen till cirka 95 procent i den senaste.

– Mätningen fungerar som katalysator, och snabbar på spridandet av nya metoder och ny teknik.

En vanlig invändning mot värdebaserad vård är att den bara skulle passa för standardiserade, väl avgränsade behandlingar, som till exempel höft- och knäprotesoperationer. Men det stämmer inte, hävdar Michael Porter och hänvisar till att man testat metoden i många olika specialiteter, och även inom psykiatri; en tysk ätstörningsklinik ska till exempel ha nått bra resultat.

Hur bestämmer man då värdet av olika utfall? Kan värderandet bli ett sätt för läkarprofessionen att återta en del av den makt som gått förlorad under NPM? Inte i första hand, säger Michael Porter:

– Både värde och kostnad är objektiva mått. Olika utfall vid en viss sjukdom ska värderas av de bästa inom professionen, och värderingarna ska kontinuerligt revideras av medicinsk expertis. Men det är viktigt att sjukvården i större utsträckning övergår till objektiva mått, och övervinner rädslan för att mätas.

Läs mer:

Värdebaserad vård: Kvalitetsregister ger Sverige försprång