»Vi gjorde en snabbsökning i dokumentet och hittade ordet läkare vid ett tillfälle i samband med läkemedelsavstämning i detta 54 sidor långa förslag«, skriver Svensk geriatrisk förening (SGF) i sitt remissvar till Swedish Standards Institute (SIS). 

SIS har tillsammans med en kommitté arbetat med att ta fram en ny standard sedan 2012. Uppdraget kommer från Socialdepartementet. Syftet är att öka kvaliteten på äldrevården och omsorgen för de svårast sjuka äldre. Standarden kan exempelvis användas av kommuner vid upphandlingar eller för att göra kvalitetsjämförelser.

– Jag kan tycka att det är ganska konstigt att jobba så länge och intensivt med detta och ändå helt glömma bort det medicinska perspektivet, säger SGF:s ordförande Anne Ekdahl, överläkare vid Geriatriska enheten på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Hon poängterar vikten av att se helheten när man tar hand om sköra äldre. Hon räknar upp tre ben som krävs för att äldrevården inte ska börja vackla: ett medicinskt perspektiv, ett omvårdnadsperspektiv och ett rehabiliteringsperspektiv. 

– Utan det medicinska benet blir det ingen bra och säker vård. Personer som bor på särskilda boenden är några av de sjukaste medborgarna vi har. De är i stort behov av läkartillsyn, säger Anne Ekdahl.

Läkarförbundet och Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) instämmer i kritiken.

Den medicinska kompetensen är något som länge har försummats på de särskilda boendena enligt Anne Ekdahl.

– Jag tror att läkarresurser på boendena är lite av ett svart hål, säger hon.

Hennes bedömning är att den bristande läkarnärvaron bland annat leder till onödiga transporter till akutmottagningarna och att vissa tillstånd underbehandlas.
– Det är viktigt att ha läkare på plats som kan ge utbildning, rådgivning och medicinskt stöd så att resten av personalen kan känna sig trygga med vad de gör. Det är det som ger en bra vård, säger Anne Ekdahl.

För att förbättra vårdkvalitén på äldreboendena vill SGF att det ska finnas minst en legitimerad läkare – helst med geriatrisk kompetens – som är formellt ansvarig. Läkare ska vara på plats åtminstone en dag i veckan. Anne Ekdahl efterlyser även tydligare riktlinjer och en skärpt tillsyn av hur vården bedrivs.

Kritiken från läkarföreningarna har haft effekt. Efter att ha läst deras remissvar har SIS lagt till ett avsnitt där läkarmedverkan lyfts fram.

– De sa att vårt remissvar var en ögonöppnare, säger Anne Ekdahl.

Stefan Lundberg, som är ordförande i den tekniska kommittén som har tagit fram förslaget, är självkritisk. Han håller med om att perspektivet har missats. Kommittén består av 50 organisationer och 70 personer. Det har inneburit många viljor och synpunkter som ska samordnas. 

– Den enkla sanningen är att vi inte såg skogen för alla träd. Det medicinska perspektivet har tyvärr fallit mellan stolarna, säger han och tillägger:

– Det här som vi gör är något helt nytt. Det är världens första försök att standarisera kvalitet i äldrevården.

Även projektledaren Alexandra Antoni är glad över läkarsynpunkerna.

– Nu hinner vi rätta till det innan standarden publiceras. Målet är att den ska göra nytta och att alla berörda tycker att det är ett användbart dokument.

Standarden väntas bli klar i början av nästa år.

 

 Standarder

Standarder är gemensamt överenskomna lösningar på återkommande problem. De finns inom alla områden. Från laddningsstationer för elbilar till datakommunikation, vård och miljö. Att utveckla standarder för tjänster blir allt vanligare.

SIS har på uppdrag av Socialdepartementet tagit fram ett förslag om svensk standard för äldrevård och omsorg. Bakgrunden är att andelen äldre i samhället ökar. Gruppen är vårdkrävande, samtidigt är många av dem missnöjda med vården som de får.

Läs mer här.

Källa: Swedish Standards Institute, SIS