Det är i dag mycket svårt att kombinera forskning med kliniskt arbete. Det slår fyra medicinska forskare fast i en debattartikel, publicerad på Dagens Samhälles webbplats på juldagen, där de efterlyser resurser och tid så att läkare ska kunna forska kliniskt.
De hänvisar till AT-rankningen från Sylf (Sveriges yngre läkares förening) där det bland annat framgår att 30 procent av de forskande AT-läkarna bedriver sin forskning på fritiden utan ersättning.
Läkare är också den enda yrkesgrupp som ur ett livslöneperspektiv förlorar på att disputera, enligt Sveriges universitetslärarförbund och Saco, konstaterar de fyra undertecknarna av artikeln, som är: Madeleine Liljegren, ordförande Sylf Stockholm, doktorand, Lunds universitet, Emma Spak, ordförande Sylf, medicine doktor, Göteborgs universitet, Carl Johan Sundberg, ledamot Stockholms läkarförening, professor vid Karolinska institutet samt medicinsk redaktör i Läkartidningen och Olle Stendahl, professor vid Hälsouniversitetet, Linköpings Universitet.
I debattartikeln föreslår de följande åtgärder för att Sverige än en gång ska kunna bli ledande inom medicinsk forskning:
• Satsa på forskar-AT, forskar-ST-tjänster och post doc-anställningar för disputerade läkare. Detta för att främja integrering mellan forskning och klinik.
• Forskarutbildning ska jämställas med klinisk karriär vid anställning och lönesättning.
• Incitamenten för verksamhetschefer måste gynna både forskning och sjukvård.
• Satsa på både spets och bredd, med forskarutbildade läkare som länk mellan grundforskning och patientnytta.
• Större basanslag till medicinska fakulteter för en långsiktig förbättring av kvaliteten på den kliniska forskningen.
