De ökade löneskillnaderna bland svenskar i arbetsför ålder avspeglas i ojämlikheter i hälsa och skillnader i dödlighet mellan de olika inkomstklasserna.
Det avslöjar en färsk studie från Stockholms universitet genomförd av forskaren Monica Åberg Yngwe, docent i folkhälsovetenskap. Hon har tillsammans med andra forskare analyserat följderna av de senaste decenniernas ökade ekonomiska ojämlikhet i Sverige, och kommer fram till att det finns ett signifikant samband mellan den relativa inkomsten och dödligheten.
– I vår studie har vi kunnat visa att relativ inkomst, eller det som vi kallar relativ deprivation, och upplevelsen av att ha mindre resurser än andra i jämförbara grupper, påverkar vår hälsa negativt, säger Monica Åberg Yngwe.
Studien utvärderade bl a trender i inkomstrelaterad dödlighet (samtliga dödsorsaker) i Sverige från tidigt 1990-tal till 2007. Resultaten för män visade att dödligheten sjönk med 29,5 procent i den högsta inkomstkvintilen (högsta 20 procenten av inkomstfördelningen) men endast med 6,6 procent i den lägsta. Bland kvinnor sjönk dödligheten med 34,8 procent i den högsta kvintilen, men i den lägsta inkomstgruppen för kvinnor ökade dödligheten i stället med 22,6 procent.
Studien från Stockholms universitet ingår i projektet »Könsskillnader i ekonomiska resurser, hälsa och dödlighet – betydelsen av sociala jämförelser, preferenser och relativ deprivation«, och har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond.
