Tre av tio underläkare känner sig diskriminerade

Tre av tio underläkare känner sig diskriminerade på arbetsplatsen. Det framkommer i en fördjupad diskrimineringsrapport som presenterades vid Medicinska riksstämman 2014. Rapporten togs fram av Sveriges yngre läkares förening, Sylf.

– Äntligen kan vi presentera ett dokument som visar svart på vitt hur situationen är och vad som måste förbättras framöver, kommenterade Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin och ordförande i Sylf. 

Rapporten sammanställdes av data från AT-rankningen och en enkät bland ST-läkare 2014. Sammanlagt svarade 3 600 underläkare på frågan: »Har du någon gång under din tjänstgöring upplevt dig diskriminerad?« Svarsfrekvensen var 71 procent av AT-läkarna och 59 procent av ST-läkarna.

Dokumentet visar att 30 procent av Sveriges underläkare upplever sig vara diskriminerade på arbetsplatsen. Andelen en av tre som upplever diskriminering visar sig vara genomgående i de olika underläkargrupperna: AT-läkare, legitimerade läkare och ST-läkare.

Vanligaste formen av diskriminering av underläkare, som de själva upplever det, är att de anser sig bli sämre bemötta än kollegerna på arbetsplatsen. Näst vanligast är att de får sin kompetens ifrågasatt på osaklig grund. På tredje plats kommer nedsättande kommentarer, på fjärde att underläkaren upplever sig få mindre stöd och assistans än kollegorna, och på femte insikten om att de får sämre lön än kollegerna för samma jobb.

Sylf har tidigare visat att diskriminering på arbetsplatsen har ett antal negativa effekter.

Den som känner sig diskriminerad har mindre lust att engagera sig i ledarskap och förbättringsarbete och funderar kanske till och med på att sluta som läkare – byta karriär helt enkelt. Och i slutändan blir även patientbemötandet lidande.

– Det finns studier som visar att patientbemötandet blir lidande om den läkare som patienten ska träffa inte mår bra på jobbet, sa Emma Spak. De normer eller den kultur i gruppen som jobbar spiller över också på hur medlemmarna i gruppen bemöter sina patienter.

– En jämlik ST är inte samma ST för alla – tvärtom, tillade Emma Spak när hon presenterade en preliminär version (»sneak pre-view«) av Sylf-rapporten på Medicinska riksstämman.

De krav som hon och Sylf ställer på en bra ST-tjänstgöring är att rekryteringsprocessen är öppen och transparent och att tjänsten är planerad efter den individuella ST-läkarens behov och önskemål. ST-läkaren måste få möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor, och uppnå specialkompetens efter 5 års heltidstjänstgöring, enligt Sylf-kraven.