Karl-Gunnar Westberg, programrådet för läkarutbildningen vid Umeå universitet, vill ha en fortsättning på Läkarförbundets enkätundersökning om läkarutbildningen. Foto: Göran Segeholm
Det är viktigt att Läkarförbundet följer upp sin enkät där nyutbildade läkare får bedöma utbildningens kvalitet, tyckte Karl-Gunnar Westberg, programrådet för läkarutbildningen vid Umeå universitet, när Läkarförbundet höll seminarium om utbildningskvaliteten på riksstämman. Som skäl för att han ville att Läkarförbundet ska fortsätta utvärdera utbildningen angav Karl-Gunnar Westberg att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, gör sina utvärderingar så sällan, bara vart 6:e år. Dessutom stämde Läkarförbundets enkät som presenterades i våras väl överens med UKÄ:s utvärdering som kom i januari i år.
Eva Engström, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation, tog med sig det budskapet och berättade att nästa enkät redan är på gång.
Umeå är ett av de tre lärosäten som inte fick godkänt för sina läkarprogram i UKÄ-utvärderingen i januari. De tre brast samtliga i det delmål som handlar om att »visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg«. Framförallt gällde bristerna samverkan med grupper utanför hälso- och sjukvården.
På riksstämman berättade Karl-Gunnar Westberg om hur man i Umeå, efter underkännandet, gått igenom faser av förnekelse, försvar, förståelse och insikt, innan det arbete påbörjades som nu lett fram till ett policydokument för samverkansmålet. Resultatet har bland annat blivit stärkt styrning, mer träning i befintliga kurser och nya inslag i undervisningen för att öva samarbete i kliniska situationer.
– Nu tror vi att vi har ett grepp om det, och att vi kan förklara för studenterna varför det är viktigt, sa Karl-Gunnar Westberg.
Anna-Clara Olsson, avdelningen för politik och profession, Läkarförbundet, redogjorde för starka och svaga sidor i läkarutbildningen, utifrån Läkarförbundets och UKÄ:s resultat.
Alla läkarutbildningar i Sverige är bra på att lära studenter diagnostisera och behandla vanliga sjukdomstillstånd, ett etiskt och professionellt förhållningssätt samt sökning och kritisk värdering av information och att följa kunskapsutveckling.
Mer blandat resultat får utbildningarna vad gäller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, akuta livshotande tillstånd och klinisk handledning.
De svagaste sidorna i utbildningen handlar om förbättringsarbete i vården, samarbete med andra yrkesgrupper och ledarskap.
