Åsa Leufvén, allmänläkare och studierektor för ST-tjänstgöringsprogrammet vid Centrum för allmänmedicin, har gott hopp om att hitta finansiärer till programmet. Foto: Göran Segeholm

Det ökade intresset märks bland annat genom omfattande utbytesverksamhet vid landets läkarutbildningar, fullsatta kurser i global hälsa och intensiv verksamhet inom olika studentorganisationer.

I dag är det bara i Umeå som global hälsa är obligatorisk kurs i läkarutbildningen. På flera andra utbildningsställen ges kursen som frivilligt tillval under de senare terminerna. Det framgår av en masteruppsats om undervisningen i global hälsa vid svenska universitet, skriven av Susanne Ehn, läkarstudent i Lund. Hennes enkätundersökning visar också att många läkarstudenter som påbörjar sin utbildning skulle välkomna att kurser i global hälsa gavs som obligatorisk kurs på läkarprogrammet.

Den läkarkandidat som vill engagera sig i ämnet global hälsa under läkarutbildningen kan lättast göra det på egen hand, till exempel genom att surfa in på hemsidan som Kandidatföreningen vid Svenska Läkaresällskapet driver. Där finns gratis onlinekurser i global hälsa samt en länksamling med aktuella tips som uppdateras löpande.

Det är svårt att skaffa sig erfarenhet av arbete vid utländska sjukhus innan man är legitimerad läkare. Det är ovanligt med AT-läkare som fullföljer sin utbildning i något utlandsprojekt. För ST-läkare, däremot, finns goda möjligheter att åka och arbeta i andra länder under utbildningen – och de som vill stanna på hemmaplan har chans att bedriva forskning relaterad till global hälsa.

En förutsättning är att man får tjänstledigt från ordinarie arbetsplatsen och att utbildningsprogrammet som man deltar i har verksamheten finansierad. Det senare är dock inte alltid lätt.

Vid Centrum för allmänmedicin, till exempel, finns sedan en tid ett ST-tjänstgöringsprogram att söka vid fyra sjukhus i Indien, Tanzania och Uganda. Hittills har ett hundratal ST-läkare deltagit i programmet som pågår i tre månader. Verksamheten finansierades av medel från de enskilda landstingen och Sida, och för år 2015 hade ett 70-tal ST-läkare anmält sig till programmet.

Nu pekar dock allt på att programmet inte kommer att kunna genomföras under 2015 eftersom Sida meddelat att organisationen inte längre har möjlighet att ge pengar till projektet. Sida hade planer på att fortsätta finansieringen men nytillkomna besparingskrav satte stopp för det.

– Beskedet innebär tyvärr att programmet inte kommer att kunna genomföras nästa år, säger Åsa Leufvén, allmänläkare och studierektor för ST-tjänstgöringsprogrammet vid Centrum för allmänmedicin.

– Vi söker nu andra finansiärer och hoppas att programmet kan återupptas igen så fort som möjligt.

Att arbeta med global hälsa handlar inte så mycket om bistånd längre, framkom det vid symposiet. Snarare är det en möjlighet för dagens läkare att vidga sin professionalism. Genom att tillägna sig kunskap och erfarenhet i projekt utomlands skaffar man sig användbara verktyg i arbetet som medicinare i en globaliserad värld. Och många projekt kan bilda underlag för forskning på hemmaplan. I en värld med migration och mångkulturell samvaro är det logiskt att läkare arbetar med globala glasögon även på den lokala vårdcentralen.

Symposiet om global hälsa ägnade halva tiden åt att beskriva de karriärmöjligheter inom globalt hälsoarbete och -forskning som finns för läkare. Främst gäller det humanitärorganisationer som Läkare utan gränser, WHO och olika FN-organ. Den som gör karriär inom dessa organisationer börjar ofta tidigt, redan under kandidatåren, att samla kunskap och erfarenhet, först av fältarbete.

Det som efterfrågas mest inom WHO och FN-systemet är kompetens och erfarenhet i ledarskaps-, policy- och administrationsarbete. Inom Läkare utan gränser kan man skaffa erfarenheter från kliniskt arbete på fältet och sedan bli koordinatör vid något av organisationens sex internationella centra runtom i världen.

– Intresset för global hälsa är stort och ökar, men tyvärr känns det som att utvecklingen inte har hängt med i motsvarande grad, sa Hampus Holmer i sin sammanfattning av symposiet.

– Det är nu vi måste påverka universiteten och arbetsplatserna för lyckas genomdriva det som vi alla verkar vara överens om här.