Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C9M7 Läkartidningen 49-50/2014
Lakartidningen.se 2014-12-02

Catarina Andersson Forsman, ny generaldirektör för Läkemedelsverket:»Transparens, öppenhet och tillit är viktigt för mig«

bild Den stora utmaningen är Läkememedelsverkets allt sämre ekonomi. Foto: Emma Eriksson

Catarina Andersson Forsman är ny generaldirektör för Läkemedelsverket, en position där det har stormat en hel del tidigare. Men hon verkar veta hur hon ska gjuta olja på vågorna. »Tillsammans med medarbetarna vill jag forma en verksamhet som bygger på transparens, öppenhet och tillit. Det är viktigt för mig«, säger hon.

Fredrik Hedlund

Det är nu drygt två månader sedan Catarina Andersson Forsman tillträdde tjänsten som ny generaldirektör på Läkemedelsverket. Hon kom direkt från en tjänst som hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting och ser en del tydliga skillnader.

– Det som skiljer mest är tempot. Sjukvårdens inneboende tempo är inte riktigt lika tydligt i en statlig myndighet, säger hon.

Men det är inte frågan om att hon har fått det lugnare på jobbet, kanske bara lättare att planera sin dag.

– Det är inte så att jag jobbar färre timmar nu, men det är mindre brandsläckningar och mer strategiskt jobb, mer långsiktighet. Men det är klart, när vi ska dra in ett läkemedel sent en fredag eftermiddag då dundrar det runt ganska bra här också, säger hon.

Catarina Andersson Forsman är den andra kvinnan på posten som generaldirektör för Sveriges största läkemedelsmyndighet. Hon efterträdde Christina Åkerman, som kritiserades för en nyckfull ledarstil. Kritiken handlade bland annat om att hon på sex år genomförde inte mindre än 13 omorganisationer och bytte ut minst 24 personer i ledningsgruppen.

I samtal med verkets personal har det kommit fram att Christina Åkermans ledarstil hos vissa skapade en känsla av att ingen gick säker och samtidigt en klyfta där en del var mycket kritiska medan andra förhöll sig mer neutrala. Catarina Andersson Forsman säger sig inte ha någon särskild strategi för att ena personalen efter det som varit.

 – Nej, jag har en strategi som går ut på att vara den jag är i min ledarstil. Jag vill verka för att vi har en bra arbetsmiljö, jag vill verka för att vi har en transparens och en tydlighet, säger hon.

Och kanske är det klokast att inte gräva i det som varit utan ställa siktet framåt med inställningen att tiden läker alla sår.

– Jag tror inte på revolutioner. Det vill säga att jag kommer in från dag ett och ritar om kartan och sedan har jag löst alla utmaningar som finns på verket. Utan jag tror att jag tillsammans med medarbetarna kan forma en verksamhet som bygger på transparens, öppenhet och tillit, för det är för mig det absolut viktigaste för att vi ska komma framåt och vara en effektiv myndighet, säger hon.

En utmaning som hon dock måste ta tag i omgående är Läkemedelsverkets allt sämre ekonomi. I verkets årsredovisningar går det lätt att se att den stora inkomstkällan, som svarar för 75 till 80 procent av alla intäkter, är avgifterna. Det handlar i huvudsak om ansökningsavgifter och årsavgifter från läkemedelsföretag som vill ha sina läkemedel på den svenska marknaden, men här finns även andra avgifter. Avgiftsnivån höjdes 2010, men har sedan dess legat still vilket också gjort att verkets avgiftsintäkter endast har ökat marginellt sedan dess. Myndigheten föreslog en höjning av avgiften från 2015, men fick – strax före valet – nobben av Socialdepartementet. Under perioden har verket i stället fått ökade inkomster i form av anslag och bidrag från staten som ska täcka de utökade uppdrag som myndigheten samtidigt har fått.

Problemet är att personalkostnaderna har ökat mycket mer än intäkterna under den här tiden. Lite förenklat kan det beskrivas som att intäkterna sedan 2010 har ökat med 100 miljoner kronor, medan personalkostnaden och totalkostnaden har ökat med 200 miljoner kronor under samma tid. En utveckling som har vänt vinst till förlust, och prognosen för 2014 pekar på ett minusresultat för and­ra året på raken. Något som naturligtvis inte håller i längden. Catarina Andersson Forsman har redan satt igång arbetet för att vända utvecklingen.

– Jag tror inte att vi kan springa fortare. Väldigt många är redan hårt belastade. Därför går vi just nu igenom alla våra processer och tittar på vilka verktyg som stödjer de processerna. Vi går igenom varje steg och tittar om vi kan göra det på ett enklare sätt. Det kommer initialt att ta tid, men det är enda sättet för att vi ska kunna göra saker effektivare, säger hon.

Även om det svenska Läkemedelsverket röner stor framgång och uppskattning i EU-samarbetet, där man är den näst mest anlitade myndigheten i Europa efter Storbritannien, så löser inte det problemen.

– Med ökade uppdrag så får vi visserligen ökade intäkter. Men det är ju en balans eftersom varje intäkt som vi får innebär att vi behöver händer som gör jobbet oavsett om det är nationellt eller internationellt, säger hon.

Lösningen blir därför att effektivisera verksamheten, men också att prioritera bland uppgifterna, enligt Catarina Andersson Forsman. Vissa förändringar av personalstyrkan har redan gjorts, berättar hon.

– Om du tittar på personalstyrkan i början av året och jämför med de som är här nu så innebär det att vi redan är färre jämfört med tidigare. Hur det kommer att se ut på sikt vet inte jag, men jag kan säga att vi inte kommer att bli många fler än vi är i dag. Tack vare effektiviseringar och prioriteringar ska vi ändå klara att bidra med den service som vår omvärld efterfrågar, säger hon.

Trots det kärva läget på personalfronten menar Catarina Andersson Forsman att det är viktigt att få in fler kliniskt verksamma läkare i Läkemedelsverkets arbete.

– Absolut, just kliniker är något som vi jobbar aktivt på att få hit. Vi har ett riktat projekt där vi åker ut med HR och kliniska läkare och berättar om hur det är att jobba här. Vi vill verkligen att det ska finnas duktiga kliniker på Läkemedelsverket, säger hon.

Ett problem är naturligtvis att så fort en kliniskt verksam läkare lämnar kliniken tappar ju han eller hon kontakten med den kliniska vardagen.

– Just det, men vi försöker också att vara mer flexibla. Vi har ett antal anställda som jobbar deltid ute i vården, det är inte alls ovanligt, säger Catarina Andersson Forsman.

Läkemedelsverket har sedan några år tillbaka ett antal regeringsuppdrag där myndigheten utvärderar och driver olika projekt. Vissa ska redovisas snart, andra senare, men Catarina Andersson Forsman vill inte berätta så mycket om dem innan rapporterna ligger på bordet. Redan nu i mitten av december ska myndigheten lämna en lägesrapport till den nya regeringen om den nationella läkemedelsstrategin, som initierades av den förra regeringen.

– Det vi spänt väntar på är hur den nya regeringen ser på att fortsätta arbetet med den nationella läkemedelsstrategin. Personligen var jag redan när jag var på landstingssidan positiv till att man samlade sig nationellt kring dessa frågor. Sedan finns det de som säger att det hade hänt ändå och det var bara pågående projekt, men jag tror ändå att det som är poängen här är att man har satt upp aktiviteter, man har satt upp mål och man försöker dra åt samma håll. Min förhoppning är att man fortsätter att driva detta som en sammanhållen verksamhet mellan alla inblandade aktörer för jag tror att man blir mycket starkare om man samarbetar, säger Catarina Andersson Forsman.

Lika mycket som hon hoppas att den nationella läkemedelsstrategin får fortsätta sitt arbete i Läkemedelssverige hoppas hon att andra frågor snart når vägs ände. En sådan är den om generisk förskrivning. Frågan har redan utretts av Läkemedelsverket två gånger tidigare, 2005 och 2012, och senaste gången var det många som uppfattade Läkemedelsverkets slutrapport som att det nu var färdigt. Men regeringen har ställt nya frågor. Detta var ju före Catarina Andersson Forsmans tid på verket, så hon har bara en utomståendes insyn i frågan.

– Jag uppfattar det som att vi kanske inte var tillräckligt tydliga mot regeringen i vissa delar, så nu vill man ha förtydliganden på vissa delar och därför är det här tredje gången gillt, säger hon.

Hon vill dock inte redovisa sin egen ståndpunkt i frågan.

– Som myndighetschef vill jag inte föregå några utredningar utan nu har vi fått väldigt skarpa frågor och de ska vi svara på till 31 maj 2015, säger hon.

Lika förtegen är hon när det gäller frågor om uppdragen om generiskt utbyte, att minska oegentlig förskrivning av narkotika på särskilda receptblanketter och strukturerade läkemedelssamtal på apotek.

– Jag kan inte prata så mycket om de här delarna ännu, säger hon.

Frågan om de strukturerade läkemedelssamtalen på apotek rymmer dock en potentiell konflikt då Läkarförbundet ställer sig mycket kritiskt till hela idén, verkets genomförande av försöksverksamheten och den prelimi­nära rapport som Läkemedelsverket har sammanställt. Läkarförbundet menar att de strukturerade läkemedelssamtalen inte kan ses som någon ny tjänst som Läkemedelsverket föreslår, utan endast ska ses som ett redskap för apoteken att fullgöra sin skyldighet att informera och ge råd till sina kunder.

Catarina Andersson Forsman säger sig inte ha någon personlig uppfattning i frågan, men hon hoppas och tror att detta kan gå att lösa på ett pragmatiskt sätt.

– Jag har noterat att Läkarförbundet har den här ståndpunkten, och det finns andra som har andra ståndpunkter. Nu har vi ett uppdrag och det ska vi leverera på ett klokt och bra sätt. Men min bild av vården är att ibland så har vi ideologier som är här, högt uppe, men när man sedan kommer ner i den praktiska vården så brukar det lösa sig väldigt bra, säger hon.

Precis som med den nationella läkemedelsstrategin ska detta uppdrag redovisas redan nu i mitten av december, så frågan om hur mycket Catarina Andersson Forsman och Läkemedelsverket har tagit till sig av kritiken kommer snart att visa sig.

Catarina Andersson Forsman (född Forsman)

Ålder: 58 år.

Bor: Kungsängen, Stockholm.

Familj: Make och två vuxna söner.

Medicinsk specialitet: Barn­radiolog.

Bakgrund: Kommer senast från en tjänst som hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting. Innan det vd i Sveriges läkarförbund, chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning (nuvarande IVO), biträdande sjukhus­chef vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, chef för röntgen och biträdande chefläkare vid Umeå universitetssjukhus. Disputerade 1985 inom preklinisk neurovetenskap och gjorde tre års postdok på National Institutes of Health i USA. 

Aktuell: Ny generaldirektör på Läkemedelsverket.

Senast lästa bok: »Generaldirektör i rikets tjänst på politikens villkor« av Jan Asplind. »Min tid går åt till att läsa annat än skönlitteratur just nu.«

Oanad talang: »Nej, jag är inte så hemlighetsfull av mig. Det jag gör vet alla.«

När träffade du en patient senast: »När jag blev tillsynschef på Socialstyrelsen för 13 år sedan ansåg jag att det var olämpligt att fortsätta.«

Viktigaste hälsofrågan: »Skapa en balans i livet i dagens högteknologiska liv. Jag är inte säker på att vi har hängt med evolutionärt. Som biologiska varelser tror jag att vi är ganska primitiva, och dagens högteknologiska verklighet ställer stora krav på oss.«

Viktigaste läkarfrågan: »Vi måste hitta vår professionella roll i det multiprofessionella teamet. I dag finns det 21 olika legitimationsyrken och vi måste hitta den framtida läkarrollen som en mycket viktig kugge i samarbete med dem. Tillsammans kan vi lösa så mycket mer.«

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons