AT-läkare fick rätt mot myndighet

Fallet gäller en kvinna med polsk läkarexamen som 2011 påbörjade AT i Sverige. Enligt kvinnan kände varken hon själv eller arbetsgivaren till att detta kräver ett särskilt tillstånd från Socialstyrelsen. Det var först i samband med att hon skulle skriva AT-provet som hon blev klar över det och sökte ett sådant tillstånd.

När hon var klar med sin AT ansökte hon om svensk legitimation. Men trots att man inte ifrågasätter hennes medicinska kompetens och yrkesskicklighet vill Socialstyrelsen inte godkänna den del av AT som gjordes innan tillståndet gavs. Skälet är att ett sådant beslut enligt Socialstyrelsen skulle urholka regelverket och därmed påverka patientsäkerheten. Ett syfte med tillståndsplikten är ju att kunna stoppa personer som är olämpliga att utöva läkaryrket genom en koll i belastningsregistret.

Kvinnan överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som gav henne rätt, bland annat med hänvisning till att hon sökte tillstånd så fort hon fick veta att det behövdes. Men Socialstyrelsen har överklagat domen, som man menar skickar felaktiga signaler. Målet ligger nu hos Kammarrätten, som ska avgöra om man ska ge prövningstillstånd.

Fallet är inte ensamt i sitt slag. Läkarförbundet har på senare tid kontaktats av ytterligare tre personer med utländsk examen som inte sökt tillstånd innan AT påbörjades. En av dem har nekats legitimation av Socialstyrelsen, medan de två andra ännu inte ansökt då de inte är klara med utbildningen.

– Vi är lite förvånade, för AT–rekryteringarna brukar det vara ordning på, de sköts ju mer centralt av landstingen, säger Anna-Clara Olsson, utredare på Läkarförbundet, som påpekar att arbetsgivaren är skyldig att kontrollera att man är behörig innan man anställs som AT-läkare.

– Kommer man med en polsk examen borde de veta att man behöver tillstånd.