Förutom att landstingen måste vara beredda att hantera större patientströmmar innebär den nya lagen även ökade krav på vårdgivare att informera och göra patienter delaktiga i sin vård. På Sveriges Kommuner och landsting, SKL, har arbetet med att stödja landstingen i implementeringen av den nya lagen pågått under hela hösten, berättar Olle Olsson, handläggare på SKL.

– Redan i våras började vi med att ta fram ett pm som sammanfattar hela lagen och vad den innebär. Vi har även tagit fram ett Powerpoint--bildspel med stödtexter. Vi har uppdaterat riksavtalet för utomlänsvård, som reglerar hur man fakturerar varandra och skickar remisser, där det är en del förändringar. Vi har också jobbat med frågan om listning inom primärvården och hur man ska hantera listning över landstingsgränser, där det är en del tekniska utmaningar med hur man ska lösa det.

Ända sedan förslaget om att man ska få rätt att välja utförare i hela landet lades fram har farhågor rests om att det främst skulle gynna starka och välinformerade patienter. För att motverka detta är vårdgivaren skyldig att informera patienten om valmöjligheten. Här kommer de anställda – läkare, sjuksköterskor och andra – att spela en viktig roll, dels för att det till största del är de som möter patienterna, men också för att det är i vårdsituationen som informationen blir relevant.

Vilket stöd ger ni landstingen i att hjälpa sina anställda?

– Det är en mängd insatser vi gör. Vi är ute och talar i olika nätverk, exempelvis med landstingsjurister och andra. Vi jobbar med en informationsfilm som ska kunna användas på exempelvis arbetsplatsträffar ute i landstingen.

Är det någon del i den nya lagen som det är en särskild utmaning att implementera?

– Det finns som sagt en del tekniska utmaningar kring exempelvis ersättning, fakturering och listning, men det tror jag att vi kommer att lösa så småningom. Utan att ha en kristallkula tror jag att den största utmaningen blir den kulturella förändringen, att se patienten som en resurs med kunskap om sin egen sjukdom, att man är ett team tillsammans med patienten och inte bara experter som upplyser patienten.

När det gäller information till patienterna visade en kontroll av Läkartidningen den 8 januari att de flesta landsting har någon form av information om lagen riktad till patienter och medborgare på sin hemsida, även om den i vissa fall är knapphändig. Fem landsting (Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar och Norrbotten) hade dock ingen information om patientlagen.

Utförlig information finns däremot på 1177 Vårdguidens hemsida, som har fått ett särskilt uppdrag från regeringen att stödja införandet av patientlagen.

– Vi utbildar också de sjuksköterskor som jobbar i sjukvårdsrådgivningen så att de ska kunna informera patienterna om vad som gäller när de ringer, berättar Kim Nordlander, chef för invånartjänster på 1177 Vårdguiden. För att ytterligare öka kunskapen om den nya lagen kommer 1177 Vårdguiden att lansera en särskild kampanj i mars. Kampanjen kommer att riktas både till invånare och personal.

– Det är inte helt färdigplanerat hur omfattande den ska bli, men det kommer att handla om exempelvis digitala annonser, väntrumsaffischer, bildspel och väntrums-tv. Även radio och tv skulle kunna vara en möjlighet. Vi kommer att informera om huvuddragen i lagen och vart man vänder sig för att få veta mer, säger Kim Nordlander.

PATIENTLAGEN

I den nya patientlagen samlas bestämmelser som rör patientens ställning, som samtidigt stärks på flera sätt:

  • Patienter får rätt att söka öppen vård i hela landet (hemlandstingets remisskrav gäller). Rätten gäller även behandlingar som inte ges i hemlandstinget. Vårdgarantin gäller dock inte för utomlänspatienter.
  • Rätten till ny medicinsk bedömning (»second opinion«) vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom stärks.
  • Vårdgivarnas informationsplikt till patienterna utökas.
  • Det förtydligas att vård inte får ges utan samtycke. Vid akut fara får vård dock ges om patientens vilja inte kan utredas.