Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DAAA Läkartidningen 03-04/2015
Lakartidningen.se 2015-01-13

Läkarföreningarna i Dalarna:»Sjuksköterskebristen vårt största arbetsmiljöproblem«

Allt fler sjuksköterskor lämnar sjukhusens tunga treskift. Deras flykt slår även hårt mot läkarna. I Dalarna
har läkarföreningen ställt sig bakom sjuksköterskornas kamp för bättre villkor.

Marie Ström

En tunn hinna av frost har lagt sig över Falu lasarett. I sjukhus­korridorerna står flera rum tomma, och operationssalarna används inte fullt ut. Inte för att behovet saknas – det finns både patienter som behöver läggas in och patienter som väntar på operation. Pengar är inte heller det huvudsakliga problemet, utan avsaknaden av sjuksköterskor. 

Överläkaren Kristina Wallman, som är ordförande i Dalarnas sjukhusläkarförening, sitter på sitt rum med utsikt mot en av sjukhusens innergårdar. Hon är frustrerad. Hon beskriver sjuksköterskebristen som ett hot mot patientsäkerheten – och som läkarnas största arbetsmiljöproblem.

– Vi springer fortare och fortare. Det är otroligt maxat och saker missas. Man riktigt hoppas att ingen patient farit illa och dött. Det är verkligen på gränsen när det gäller patientsäkerheten, säger hon med eftertryck.

Inför sommaren uttryckte Dalarnas läkarförening och Vårdförbundets lokala avdelning sin oro i en gemensam skrivelse till landstingsledningen. Under hösten skrev läkarföreningen ett nytt brev med titeln »Hjälp oss rädda vården!« tillsammans med Distriktsläkarföreningen och Sjukhusläkarföreningen i Dalarna. I brevet konstaterar de att antalet tillgängliga vårdplatser under sommaren har varit lägre än någonsin på grund av sjuksköterskebristen.

– Svårigheten att behålla och rekrytera sjuksköterskor är något nytt. Så illa som det är nu har det aldrig varit så länge jag har jobbat, säger Kristina Wallman.

Hon gjorde sitt första arbetspass på Falu lasarett 1971 och har arbetat på medicin­kliniken sedan 80-talet. Just medicinkliniken har – precis som på många andra sjukhus i Sverige – drabbats hårt av sjuksköterskeflykten. 

I Dalarna har läget eskalerat sedan mars 2013. Då sades ett lokalt arbetstidsavtal upp som ledde till att ersättningen vid treskiftsarbete försämrades. Beskedet kom dessutom efter en ovanligt tuff vinter med influensa och vinterkräksjuka och införandet av ett nytt datasystem.

– Det finns flera andra orsaker till att sjuksköterskor slutar. Men det här blev dödsstöten, säger Kerstin Erlandsson, narkossjuksköters­ka och ordförande i Vårdförbundets avdelning Dalarna.

Flera erfarna, äldre sjuksköterskor som Kristina Wallman har arbetat med i 20–25 år har slutat det senaste året. Hon säger att hon förstår dem. Deras arbete har blivit mer stressigt och tungt. Patienterna som läggs in blir allt sjukare, samtidigt som vårdtiderna blir kortare och arbetsuppgifterna fler och mer avancerade. 

– En del gråter och säger att de trivs och egentligen inte vill sluta men inte orkar längre. 

Det senaste dryga året har i snitt 60–70 vårdplatser i Dalarna kontinuerligt varit stängda på grund av sjuksköterskebristen. Värst är det på medicin­klinikerna i Falun och Mora, enligt landstingets chefsläkare Bengt Malmqvist. Men kir­urgklinikerna har också fått allt svårare att lösa bemanningen, och elektiv kirurgi får strykas.

Enligt Stefan Lindskog, personalenhetschef för hälso- och sjukvården, är det svårast att få tag på specialistsjuksköterskor. Men det senaste året har inte heller allmänsjuksköterskorna räckt till. Någon ljusning syns inte, och de kommande två åren väntas stora pensionsavgångar. Enligt den senaste Arbetskraftsbarometern från Statistiska centralbyrån tampas de flesta landsting med samma problem som Dalarna.

Stefan Lindskog säger att han är orolig för att läkarna ska drabbas.

– De påverkas också av att det är lite syrror. Deras arbetssituation kan bli tyngre.

Frågar man läkarna är det redan fallet. Deras jobb handlar mer och mer om en enda sak: att jaga vårdplatser. 

– Ser man en patient som måste läggas in tänker man nästan: »Å nej, vi har ju ingen plats!« Man tar lite fler prov och försöker in i det sista att hitta en annan lösning än att lägga in patienten, säger Julia Söderberg som är ST-läkare i kardiologi på Falu lasarett.

Egentligen tycker hon att det är jätteroligt att gå primärjour. Men som det är nu maler vårdplatsbristen hela tiden i bakhuvudet under passen.

– Man har sällan råd att låta patienten vara kvar några dagar extra. Så fort det inte är absolut nödvändigt att de ligger kvar måste de åka hem.

Kristina Jennische nickar igenkännande. Hon är ST-läkare i kirurgi på Falu lasarett och ordförande i Dalarnas läkarförening.

– Arbetsmiljön för läkare som går jour blir helt fruktansvärd. Man kommer till arbetet, vet att man har en helt full klinik och en hel natt framför sig. Och det första man tänker då klockan 21 på kvällen är: »Finns det någon som jag kan skriva ut?« Det är absurt. 

Enligt henne leder den pressade situationen till att patienter ibland skickas hem lite för snabbt, vilket inte sällan resulterar i fler återbesök, mindre effektiv vård och längre vårdtider.

– Ganska många skickas hem lite tidigare än man velat – kanske ett halvt dygn. Sedan kommer de tillbaka eftersom deras tillstånd inte var så stabilt. 

Vårdförbundets lokala avdelning och Dalarnas läkarförening beskriver den gånga sommaren som extremt pressad. Fler vårdplatser än någonsin tidigare var stängda, och neonatalavdelningen fick exempelvis skicka svårt sjuka patienter till Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Inspektionen för vård och omsorg gjorde inspektioner på sjukhusen i Dalarna under sommaren, men hade inga invändningar. Enligt chefsläkaren Bengt Malmqvist gick sommaren bättre än väntat. Något som han delvis beskriver som tur.

– Visst har vi haft överbeläggningar, men av mindre grad än vi befarade. Det kunde ha varit ett större inflöde av patienter än vad det var. 

Efter sommaren sa landstingsledningen till lokala medier att det hade gått bra. Kristina Jennische är kritisk till den beskrivningen.

– Man verkar tänka att det gick bra bara för att ingen katastrof inträffade och det inte har varit några allvarliga tillbud, säger hon och fortsätter:

– Men vi tycker en lyckad sommar är när folk går till jobbet, jobbar sina vanliga arbetspass, mår bra, tar hand om patienterna på ett bra sätt och går hem. Och vi var så otroligt långt ifrån det.

Situationen har inte blivit bättre sedan dess. »Tidigare år har vi kunnat andas ut i augusti när sommarsemestrarna är slut och kunnat öppna ordinarie vårdplatser igen men så är det inte i år, i stället har ännu fler vårdplatser stängts«, skriver läkarföreningarna i sitt brev till landstingsledningen.

När Läkartidningen besöker Falu lasarett i slutet av november är 14 av de 74 vårdplatserna på medicinkliniken stängda. Akutvårdsavdelningen (AVA) är helt stängd, liksom en halv avdelning på kirurgkliniken och en hel del ströplatser på andra avdelningar. 

Några veckor senare berättar Kristina Jennische att ännu fler vårdplatser har stängts. Hon upplever att det hela tiden sker en förskjutning av vad som är acceptabelt ur patientsäkerhets- och arbetsmiljösynpunkt.

Antalet avvikelser har inte ökat det senaste året. Lex Maria-fallen har visserligen gjort det, men enligt chefsläkaren Bengt Malmqvist har det inget samband med sjuksköterskebristen.

– Sedan finns det givetvis en gräns någonstans. Det är inget som vi försöker sopa under mattan. Därför måste vi kontinuerligt och kritiskt granska vår verksamhet. Vi tar det här på allvar. 

På akutmottagningarna blir problemet med vårdplatsbristen tydligast. Väntetiderna blir ofta långa, ibland 8–10 timmar. Akuten blir ett slags observationsavdelning – fast utan resurser att vara det. Läkarna måste skicka hem fler patienter och ställs inför svåra prioriteringar. 

– I stället för att lägga in patienterna för observation över natten, får de en akuttid i handen och man säger åt dem att komma tillbaka morgonen därpå. Det är varje doktors mardröm att skicka hem fel patient, säger Kristina Jennische.

Hon konstaterar att de tvingas rucka på de medicins­ka principerna. Röntgenundersökningar används till exempel flitigare – och ibland i onödan – för att snabbt få ett svar på om patienten kan skickas hem.

Ytterligare en konsekvens är att patienter oftare måste läggas in på fel klinik. Det innebär att läkarna får gå igenom vad som ska göras in i minsta detalj och får fler sökningar eftersom sjuksköters­korna är ovana vid patientgruppen.

– Det blir mer störningar och man måste oftare springa och titta till patienten personligen, säger Kristina Wallman som påpekar att risken för spridning av multiresistenta bakterier även ökar om patienterna flyttas runt.

För att kunna ta hand om patienterna har mer läkarresurser satts in. Under sommaren inrättades en extra läkarmottagning för akuta återbesök och vissa tider på dygnet har medicinakuten förstärkts med fyra primärjourer. Särskilda specialistläkarronder har satts in på helgerna för att förkorta vårdtiderna och optimera bedömningar. På medicinkliniken har en extra jourlinje satts in, samtidigt som bakjouren hjälper till att leta efter patienter som kan skrivas ut på kvällar och helger.

– Vi skriver i princip ut två gånger om dagen. Så fort det kommer ett svar från labb eller röntgen på en avdelningspatient tar man ställning till om patienten kan åka hem, säger Kristina Wallman.

Om inte arbetsmiljön förbättras, är läkarföreningen orolig för att Falu lasaretts status som utbildningssjukhus kommer att dala. Många AT-läkare säger att de trivs på medicin­kliniken, men att de är tveksamma till att söka ST-block där på grund av arbetssituationen under jourtid. Kristina Jennische befarar att det även kan bli svårt att upprätthålla kompetensen och nivån för att kunna utbilda ST-läkare inom de opererande specialiteterna.

Situationen i Dalarna är inte unik. När Läkartidningen frågade Läkarförbundets 28 lokalföreningar om den viktigaste frågan inför valet 2014, tog flera av dem upp svårigheterna att rekrytera och behålla sjuksköterskor.

Under det gånga året har katastrofrubriker från landets sjukhus avlöst varandra. Alla utom en av Vårdförbundets 21 lokalavdelningar uppgav att bemanningssituationen under sommaren varit värre än föregående år i Vårdförbundets sommarrapport. Akutsjukvården och de medicinska avdelningarna, förlossningsvården och psykiatrin har svårast att hitta sjuksköterskor.

Sjuksköterskorna slutar för att slippa jobba treskift, nätter och helger. En del söker sig till primärvård och kommun eller går ned till deltid för att orka. Andra börjar arbeta i Norge eller som stafettsjuksköterskor för att få bättre betalt. 

Enligt SKL:s siffror har kostnaderna för stafettsjuksköterskor ökat med nästan 60 procent på två år i landstingen. 2011 lade landstingen 170 miljoner kronor på att hyra in sjuksköterskor, 2013 var summan 270 miljoner.

Inom Landstinget Dalarna är kostnadsutvecklingen smått hisnande: Från 218 000 kronor år 2011 till nästan 14 miljoner kronor 2014. Det är främst specialistsjuksköters­kor som hyrs in.

Så vad kan man då göra?

Kortsiktigt satsar landstinget i Dalarna på olika former av ekonomiska incitament som löne- eller rekryteringsbonusar för att behålla och locka sjuksköterskor. De ser även över schemaläggningen och försöker stimulera vårdpersonal att utbilda sig till specialistsjuksköterskor.

– Det finns nog ingen kardinallösning för alla avdelningar. Vi försöker anpassa insatserna efter de specifika behov som finns, säger Stefan Lindskog.

Patienthotellet används oftare för att frigöra platser, och fler undersköterskor har anställts. Under 2015 tänker landstinget satsa på att rekrytera sjuksköterskor från utlandet, främst från Holland och Tyskland. 

På längre sikt krävs dock ett större grepp, enligt chefsläkaren Bengt Malmqvist.

– Vi måste jobba smartare, tänka nytt. Vi måste titta på våra patienter, följa dem genom vården och förbättra patientflödena. Då blir det mindre arbete per patient. 

Vårdförbundet har på cent­ral nivå presenterat tre åtgärdsförslag. Strukturerad yrkesintroduktion för nyutexaminerade sjuksköters­kor, akademisk specialisttjänstgöring för att öka antalet specialistsjuksköterskor och en tydlig lönekarriär. 

Enligt Vårdförbundet funderar 30 procent av de nyutexaminerade sjuksköterskorna på att lämna yrket efter två år. För många blir mötet med den kliniska verkligheten en kalldusch. 

– Sjuksköterskorna kommer från en akademisk utbildning och ramlar in i en vård där de ska prestera på tid. De måste få en riktigt trygg start i yrket, säger Kerstin Erlandsson.

Läkarföreningarna i Dalarna stöttar sjuksköterskornas kamp för bättre arbetsvillkor.

– Sköterskorna behöver scheman som går ihop med ett vettigt liv och ger möjlighet till återhämtning. Och en rimlig lön förstås, säger Kristina Jenni­sche.

Efter att de skickat brevet till landstingsledningen i höstas bjöd landstingsdirektören in dem till ett möte. Ett nytt är planerat i februari. Kristina Jennische tycker att läkarkåren har ett ansvar att driva vården framåt.

– Som läkare har vi lite av helikopterperspektiv och vi kan rapportera direkt från golvet till landstingsledningen om hur det ser ut. Men vi sitter ju inte med pengarna.

Sjuksköterskebristen djupnar

I Statistiska centralbyråns senaste Arbetskraftsbarometer pekas sjuksköterskor ut som ett av de största bristyrkena. Och nu råder det inte – som tidigare – bara stor brist på specialistsjuksköterskor och erfarna allmänsjuksköterskor, utan även nyexaminerade.

Majoriteten av arbetsgivarna säger att de har svårt att hitta sjuksköterskor, och mer än varannan tror att de kommer att behöva anställa fler de kommande åren. 

Tre av fyra arbetsgivare har sökt grundutbildade sjuksköterskor det senaste året. Mest ont är det om specialistsjuksköterskor inom anestesi-, intensiv- och operationssjukvård. Där uppger åtta av tio arbetsgivare en brist. 

Källa: Arbetskraftsbarometern 2013

… men många sjuksköterskor i Sverige jämfört med andra OECD-länder

Mellan 1995 och 2010 ökade andelen sjuksköterskor i Sverige med 15 procent. Vi har fler sjuksköterskor än många andra OECD-länder: 11,1 sjuksköters­kor per 1 000 invånare medan snittet är 8,7. 

Trots det rapporterar även Sveriges Kommuner och landsting, SKL, att rekryteringsbehovet är stort. De närmaste tio åren görs bedömningen att 38 000 nya sjuksköterskor behövs för att fylla på kommande pensionsavgångar och vårda en åldrande befolkning.

Källa: SKL:s rapport från i april 2014: »Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen« 

Vårdförbundets lokala avdelningar rapporterar allvarlig brist

Vårdförbundet har frågat sina 21 lokala avdelningar hur de har upplevt bemanningen under sommaren. Bristen på sjuksköterskor upplevdes som allvarlig i nio avdelningar: Gotland, Jämtland, Norrbotten, Södermanland, Stockholm, Uppsala, Västmanland, Västra Götaland och Örebro.

Ytterligare elva avdelningar upplevde att det var större brist på sjuksköterskor. Endast Jönköping som uppgav en mindre brist.

Tidningen Dagens Samhälle kartlade nyligen hur många sjuksköterskor som landets 68 akutsjukhus omedelbart skulle behöva anställa tillsvidare eller på vikariat. Resultatet visade att 2 000 sjuksköterskor saknas. 870 vårdplatser är stängda på grund av sjuksköterskebristen. Flera chefer vittnade om ett exceptionellt svårt läge. 

I Stockholm är problemen störst, länets sex akutsjukhus skulle behöva anställa 425 sjuksköterskor och har totalt 254 vårdplatser stängda på grund av personalbrist.

Källa: Vårdförbundets sommarrapport 2014 och Dagens Samhälles artikel »Vårdplatsbrist slår ut vården«

Kommentarer (7)

  • Flest läkare och sköterskor i Sverige!!

    2015-01-13 18:25 | VI är framme i den situation som Vårförbundet eftersträvat - en brist på sköterskor. Artikeln skildrar en rovdrift, men det är också dags för "task shifting" och översyn av arbetsuppgifter. Sköterskorna har hamnat i en mängd byråkratiska positioner som "vårdutvecklare" och mellanchefer i en tung administration, tagit över "onödiga" läkaruppgifter som t.ex. "PSA-polikliniker" och som ifyllare av kvalitetsregister som inte samkörs med datasystemen. De har också trängt ut undersköterskor och sekreterare från hälsocentralerna. Alla dessa "onödiga" arbetsuppgifter och konkurrensen med usk och sekr drar ner löneläget och innebär en misshushållning av utbildade sköterskor. De bör få kvalificerade uppgifter på de enheter där de gör nytta, är oersättliga och därigenom berättigade till en bra löneutveckling och en god arbetsmiljö.

    Robert Svartholm, Dl, Björknäs HC

    Jäv:

  • Många sjuksköterskor men få läkare i Sverige jämfört med andra OECD-länder

    2015-01-13 18:57 | Hur slår läkarbristen, där problemen är störst i primärvården, med vidhängande arbetsmiljöproblem, mot läkarna? Tacksam för en penetrerande artikel i detta ämne i första hand, i Läkarförbundets medlemstidning Läkartidningen!

    Marika Hedman, specialist i Allmänmedicin, ej verksam i primärvården

    Jäv:

  • Nya tider nu...

    2015-01-15 10:43 | Att det ska vara så svårt att förstå. Ser man till att erbjuda vettiga löner, rimliga och mänskliga arbetsvillkor. Ja då lovar jag att jag kommer komma tillbaka till svensks sjukvård, säkert mina ssk-kollegor med som flytt Sverige. Slita som en åsna utan rast eller toabesök, lön som är skrattretande låg och jobbschema som passar en människa totalt utan privatliv. Ja det lockar inte, fattar nog vem som helst. Görs inget åt detta på allvar snabbt, så kommer framtiden se väldigt mörk ut på våra sjukhus. Ingen har lyssnat eller bryt sig under alla år av varningar, kan bara säga "vad var det vi sa". Men vad vet jag, är ju bara en simpel ssk som ska se sitt jobb som ett kall och hålla käften samt vara nöjd med ett bidrag på kontot varje mån. Andra tider nu tack och lov inte en dag försent, lycka till i Sverige! Tack och hej

    Erik Karlsson , Amb.ssk, Norge

    Jäv:

  • JA

    2015-01-17 09:45 | Enkelt. Se till att höja ssk-löner mer mot läkarens nivå, inte hålla dem nere mot usk-nivå. Arbete för betald vidareutbildning samt börja om och gör rätt ang sjukhusscheman. Ärligt vem kan och vill ha dessa arbetsvillkor som i dag råder på våra sjukhus? Börjar undra om det är i Sverige dessa villkor råder i faktiskt. Mer i ett u-land där arbetsmiljö och säkerhet ligger 100 år efter. Att bygga en verksamhet på dubbelpass, orättvis lönebild, överbeläggningar, orimlig stress, jobba 6-7 pass i rad, hoppa över semester/toabesök/rast samt tvingas ha dåligt samvete när man inte orkar mer och tacka nej till x-pass. Ja ska man inte se att en stor förändring måste till då? Samt vem står frågande till att ssk inte finns?

    Mats Jönsson, SSK, Uppsala

    Jäv:

  • Sköterskors löner?

    2015-01-19 08:48 | Det blir lätt lite knepigt om en yrkesgrupp - en fackförening ska driva och diskutera lönefrågan för en annan grupp. De sista inläggen handlar om löner - om arbetsvillkoren kan vi i stort vara ense inom den offentliga sektorn.
    Sköterskorna har 2,5 års omvårdnadsutbildning - omvårdnad utbildas det om för undersköterskor också, så låt oss lämna den delen av arbetet i första hand.
    Sköterskorna har ca 1 års medicinsk utbildning i sin grundutbildning. AT-läkarna har nästan 6 år. En enkel matematik - om man nu väljer det sättet att räkna - gör då att underläkarna ska ha 2,5 - 6 ggr högre lön än sköterskorna. Sköterskornas specialistutbildning - för dsk ofta förlagd omedelbart i samband med grundutbildningen - omfattar ett år. Specialistläkarna har 2 år AT och minst 5 år ST. Detta värderar löneskillnaden till ytterligare 2-6 ggr högre för läkarnas del. Självklart är dessa beräkningsgrunder/ siffror orimliga och varje fackförening bör hantera sina lönekrav separat. Att vi gemensamt diskuterar "taskshifting" och arbetsmiljö vore mer rimligt. Nuförtiden sköter sköterskor som bristyrke många uppgifter som sekreterare och undersköterskor tidigare gjort - och det känns inte angeläget att flytta uppgifter från läkare med bred medicinsk kompetens till sköterskor med smal medicinsk kompetens (särskilt om de ska ha samma lön som en läkare). Låt oss i stället ha omsorg om sköterskorna och hushålla med deras kompetens och låta dem få en bra arbetsmiljö. Där kan vi läkare hjälpa till!

    Robert Svartholm, Dl, Björknäs hälsocentral

    Jäv:

  • Avrundning?

    2015-01-22 20:16 | Internetdebatten har avstannat, men fortsätter i vardagen. Även läkarna på Sunderby medicnklinik har slagit larm om bristen på sjuksköterskor. Vissa läkare kan tycka att Vårdförbundet lyckats bredda sjuksköterskeuppdragen, och vissa sjuksköterskor anser att Läkarförbundet stoppat utbyggd läkarutbildning - det som är oomtvistat är att bägge våra yrken - utifrån våra specifika ämnesområden - visar högst andel i Europa. Att då diskutera överföring av arbetsuppgifter mellan våra två bristyrken är meningslöst. Att många läkare skulle kunna jobba effektivare med assistenter vid sin sida är en sanning och detsamma borde gälla sjuksköterskorna. Det skulle maximera utfallet inom våra bägge områden och möjliggöra placeringen av sjuksköterskor på viktiga omvårdnaduppdrag inom slutenvården och därigenom göra det möjligt att öppna behövliga vårdplatser. Tyvärr har vi bägge gemensamma erfarenheter av den dålig arbetsmiljön inom den offentliga sektorn. Här bör vi enas och inte i första hand diskutera varandras löner.

    Robert Svartholm, Dl, Björknäs HC

    Jäv:

  • Franska läkare strejkar för sin arbetssituation just idag - svenska läkare gjorde det på 1900-talet

    2015-01-23 13:29 | Man måste vara handlingskraftig för att få någonting uträttat.

    Ett visst politiskt mod krävs dessutom för att närma sig en lösning på problemet där i första hand lojaliteten mot sin egen yrkesgrupp utgör det största hindret.

    Marika Hedman, specialist i allmänmedicin, ej verksam inom primärvården

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016