I en tillfällig barack på Akademiska sjukhusets område sitter åtta läkare vid ett avlångt bord. På dörren till baracken står det »elektronisk patientjournal«. Vi befinner oss i EPJ-förvaltningens hjärta.

Det är en ganska brokig läkargrupp: två njurmedicinare, två specialister i allmänmedicin, en ST-läkare i allmänmedicin, en barnkirurg, en narkosläkare och en pla­stikkirurg. Några arbetar som distriktsläkare på vårdcent­ral, en som utbildningsläkare, en är docent, tre är överläkare och en är verksamhetschef.

Förutom läkaryrket har de ett starkt intresse för IT-frågor gemensamt. Liksom en stor del av läkarkåren har de svurit över hälso- och sjukvårdens IT-system, men de har inte nöjt sig med att klaga. De vill göra journalsystemet Cosmic – som blev så bespottat när det infördes inom Landstinget i Uppsala län i början av 2000-talet – och andra IT-produkter bättre, och de vill vara med och utforma framtidens system.

Läkarna är deltidsanställda på EPJ-förvaltningen. Några arbetar med IT-frågor på halvtid, men de flesta har en anställning på 20–40 procent.

– Läkare vet bäst hur läkare tänker. Vill man utveckla ett arbetsredskap för oss är det klart att vi ska vara med och göra det, säger Johan Månflod som är distriktsläkare på Storvreta vårdcentral utanför Uppsala.

– Vi tycker inte att man ska sitta i lunchrummet och klaga, utan att man ska engagera sig för att göra något bättre. Den som är missnöjd har ett ansvar att utveckla vari missnöjet ligger och vad som kan förbättras.

Den första som rekryterades till gruppen var Aili Low, som är docent i plastikkirurgi vid Akademiska sjukhuset. Plastikkirurgiska kliniken var en av piloterna när Cosmic infördes 2003. Hon engagerade sig tidigt för att försöka förbättra journalsystemet. I brist på avsatt tid under arbetsdagen gjorde hon det på fritiden. Av en händelse träffade hon på EPJ-förvaltningens nytillträdda chef Annemieke Ålenius i december 2013.

– Hon ställde en spontan fråga om jag ville jobba hos dem och blev nog lite förvånad när jag sa »ja« på en gång.

Strax därpå rekryterades Diddi Fors, en överläkare på anestesikliniken som längtade efter en ny utmaning. I dag består gruppen av sju läkare som driver olika projekt (se ruta nedan).  

– Datorerna är nästan vårt viktigaste arbetsredskap numer. Jag tycker att det är lovvärt att EPJ har anställt doktorer. Det är angeläget att IT-systemen utvecklas på ett så bra sätt som möjligt, säger Torbjörn Linde som är överläkare i njurmedicin och gruppens färskaste medlem.

Erik Sköldenberg, överläkare och verksamhetschef på den barnkirurgiska kliniken, sitter också med vid bordet. Han tillhör inte gruppen, men har ändå en nyckelroll. Inom EPJ-förvaltningen har han den något vaga titeln objekt­ägare. Det är första gången som en kliniskt verksam läkare har den posten.

Enkelt förklarat är han ytterst medicinskt ansvarig för innehållet i den elektroniska patientjournalen och dess utveckling. Det är även han som bestämmer vilka IT-satsningar som ska prioriteras bland alla önskemål. Ett svårt jobb, konstaterar han.

– Hur ska exempelvis intensivvårdens behov vägas mot primärvårdens behov? säger Erik Sköldenberg.

Han vill öppna läkarnas ögon för potentialen med IT. Han påpekar att det är extremt viktigt att få dem att använda systemen på ett bättre sätt.

– Det finns en tendens inom läkarkåren att köra på med sina egna varianter. Man går inte på kurserna som erbjuds och tar inte till sig de informationsdokument som finns. Det är jätteviktigt att ändra på det, säger han.

Alla utom en i gruppen arbetar kliniskt. Att ha kvar en fot i det kliniska är en fördel, tycker samtliga. Dels för att de blir mer trovärdiga i sin roll gentemot kollegorna, dels för att veta hur man arbetar ute i verksamheterna.

– Jag tror det är väldigt värdefullt. Hade man bara arbetat här hade man lätt kunnat distansera sig från verkligheten, säger Jan Melin som är specialist i njurmedicin och arbetar 80 procent kliniskt och 20 procent med att utveckla läkemedelsmodulen i Cosmic.

ST-läkaren Johanna Hellberg, som även är systemvetare och har arbetat i IT-­branschen, tror att det är lättare för en läkare att ta till sig information som kommer från en annan läkare.

Från kollegorna möts de oftast av glada tillrop och ibland viss förvåning.

– För två veckor sedan ringde läkarna på kirurgen där jag arbetar på datasupporten – och fick tag på mig. De blev lite paffa, säger Aili Low och skrattar.

Hur mycket har de att säga till om då?

Frågan leder till livlig diskussion i gruppen. En hel del, tycker några. Inte särskilt mycket, säger andra. Att göra förändringar i Cosmic är en långdragen och rörig historia, konstaterar någon. Och att tålamod är en viktig egenskap om man vill jobba med hälso- och sjukvårdens IT-­system verkar de flesta i gruppen skriva under på.

– Det har varit en mental process att vänja sig vid det här sättet att arbeta på. Som narkosläkare är jag van att fatta minutoperativa beslut, säger Diddi Fors med ett skratt.

Johan Månflod tillhör optimisterna. Han ger exempel på tillfällen när han har lyckats påverka. Ett sådant är när han och en sjuksköterska fick i uppgift att utreda om ett system för pekplattor var redo för ett breddinförande. Sedan bjöds de in till ett möte med IT-direktören och andra i landstingsledningen.

– Då upplevde jag att det fanns en enorm lyhördhet ändå upp till sjukhusdirektörsnivå, säger han. 

Aili Low vittnar i sin tur om en attitydförändring. När hon och Diddi Fors först klev in på EPJ-förvaltningen för ett drygt år möttes de av en isvägg.

– Läkarna hade ett rykte om sig att vara omöjliga, jobbiga och besserwissrar, säger Aili Low och fortsätter:

– Vi fick kämpa för att visa att vi är normala människor som inte bara klagar och kritiserar.

Nu är stämningen betydligt bättre. Isväggen har smält.

»IT ska inte vara störande, utan stödjande« är ett ledord bland läkarna i gruppen. 

– Om man inte får in det i det normala arbetsflödet, blir jag antingen obstinat eller hittar genvägar. Det är otroligt viktigt att systemen inte tynger oss, säger Diddi Fors.

Men även om läkargruppen långt ifrån är nöjd med dagens IT-lösningar, tycker de att det finns för mycket obefogat gnäll inom professionen. Ett gnäll som nästan tycks komma per automatik.

– Jag upplever att det har blivit okej att säga att elektronisk patientjournal är skit, tynger ned och att det blir mer jobb. Men det är lätt att glömma hur mycket bättre det har blivit, säger Aili Low. 

Samtidigt tycker de sig skönja ett växande intresse för IT bland läkare. »För att läkare ska få ett reellt inflytande över utvecklingen av hälso- och sjukvårdens IT-­system krävs konkreta praktiska förutsättningar att delta i arbetet, vilket Läkarförbundet verkar för, men det krävs också ett personligt engagemang«, skrev Emma Spak, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, nyligen i Läkartidningen (LT nr 6/2014, sidan 195).

– Läkare måste agera. Om utvecklingen av IT-systemen blir bra hjälper den oss rädda liv. Blir den dålig driver den in oss i utmattning, säger Johan Månflod.

Läkargruppens tips till kollegor som svär över IT-system

Försök komma på en idé som kan lösa problemet. Då är det lättare att få en ändring till stånd, än om du bara klagar.

Ta kontakt med din IT-avdelning och fråga om du får framföra idéer eller ta del av framtida projekt. Det är möjligt att de inte ens tänkt tanken att de kan anställa läkare.

Läkare är nästan alltid inbjudna till referensgrupper, men har sällan tid att engagera sig i arbetet på djupet. För att kunna påverka krävs tid. Försök verka fackligt för att få det avsätts pengar för att exempelvis kunna ha en läkare på deltid som resursperson.

Stödjande chefer är avgörande. Utan Annemieke Ålenius (EPJ-förvaltningens chef) hade det kanske stannat vid gnäll i kafferummet för oss. Hon har varit framsynt och drivit på detta.