Socialstyrelsen har uppdaterat sin inventering av tillgången och efterfrågan på vårdpersonal, det Nationella planeringsstödet, med siffror för 2012. Statistiken visar att läkarna i Sverige blev 1081 fler mellan 2011 och 2012. I relation till befolkningen ökade läkartätheten med två procent och är nu 400 läkare per 100 000 invånare, en siffra som gör Sverige till det fjärde mest läkartäta landet i EU/EES-området efter Österrike, Norge och Litauen.

Samtidigt som läkarna blir fler blir läkarkåren äldre. Det gäller i synnerhet specialister. Medianåldern 2012 var 48 år för alla läkare och för specialister 54 år. Motsvarande siffror 1995 var 45 år respektive 47 år.

Sverige har länge byggt sin läkarförsörjning på ett starkt inflöde av utlandsutbildade läkare. Här kan det noteras att nettoinflödet av läkare minskade kraftigt 2012; från att ha legat mellan 500–600 under de fem föregående åren sjönk nettot 2012 till 309. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen till Läkartidningen är det framför allt invandringen till Sverige som minskar, medan utvandringen ligger på en konstant nivå.

– Det brukat vara kraftiga hopp mellan åren, och min uppfattning är att det handlar om en naturlig variation som kan bero på exempelvis fördelningen kring årsskiftet. Men vi har noterat det och kommer att följa upp om det är ett trendbrott, säger Magnus Göransson, utredare på Socialstyrelsen.

Trots att läkarna blir fler består läkarbristen. Samtliga landsting anger i Socialstyrelsens arbetsmarknadsenkät för 2014 att det råder brist på specialistläkare, i synnerhet inom psykiatri och allmänmedicin. Något bättre ser tillgången ut vad gäller ST-läkare, men inom psykiatri och allmänmedicin finns det en högre efterfrågan än tillgång även på ST-nivå. Sammanställningen visar dock på ett system i obalans; samtidigt som det finns tomma ST-platser växer kön av utexaminerade läkare som väntar på att få göra AT.