Kritik mot att kontrollera läkare genom utdrag från belastningsregistret

I patientsäkerhetslagen står det att HSAN ska återkalla en legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården om den legitimerade i eller utanför yrkesutövandet har gjort sig skyldig till ett «allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne«.

– I förarbetena till lagen uppges skälen för återkallelse i dessa fallen inte primärt vara en patientsäkerhetssyn utan syftet är att värna legitimationen som garantibevis för att innehavaren är lämplig att utöva yrket, sa Ulrika Sandén, universitetslektor i juridik, på mötet som hölls i Läkaresällskapets lokaler i Stockholm i går, tisdagen den 3 mars.

Men vilken typ av brottslighet ska egentligen leda till att en läkare förlorar sin legitimation? Rättsläget är oklart. I dag finns det bara tre fall som är prövade i högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen. I ett vägledande uttalande från lagstiftaren räknas några exempel upp: brott mot annans liv eller hälsa, narkotikabrott, barnpornografibrott, sexualbrott, förfalskningsbrott, osant intygande och mened.

– Men det är bara exempel – det är ingen uttömmande uppräkning, sa Ulrika Sandén.

När det gäller brottets allvarlighetsgrad ska en helhetsbedömning göras av alla relevanta omständigheter. Det handlar om vilken typ av brott som begåtts, straffvärdet, påföljden, eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter och gärningsmannens motiv.

Hanne Kjöller, ledarskribent på Dagens Nyheter, efterlyste ordentlig eftertanke innan en läkare blir bannlyst från sitt yrke. 

– Det finns ofta en obehaglig underton i debatter om arbetsliv, brottslighet och registerutdrag där man tycks utgå från att det finns två typer av människor: kriminella respektive laglydiga. Visst ska lämpligheten prövas, men alla ska inte alltid dömas till ett livslångt yrkesförbud.

Domstolarna är skyldiga att underrätta IVO, Inspektionen för vård och omsorg, när en läkare har dömts för ett brott. Offentliga vårdgivare är också skyldiga att snarast möjligt sända en kopia till IVO när en läkare avskedats på grund av brottslighet.

När IVO får vetskap om ärendena vänder myndigheten sig till HSAN, som beslutar om läkarlegitimationen ska dras in. Men inrapporteringen brister trots att IVO vid upprepade tillfällen har påmint Domstolsverket om skyldigheten, konstaterade Anna Sundberg som är chefsjurist på IVO. 

Flera i panelen vittnade om att intresset för att kolla upp legitimerad vårdpersonal verkar ha ökat. Anna Sundberg berättade att IVO har fått heltidsanställa två personer för att hantera alla förfrågningar som strömmar in om enskilda legitimerade yrkesutövare förekommer i tillsynsärenden eller inte. Förfrågningarna kommer från arbetsgivare, bemanningsföretag och allmänheten.

Att lärosäten eller arbetsgivare begär en kopia ur belastningsregistret för att försöka fånga upp olämpliga individer, var majoriteten av paneldeltagarna helt emot. 

– Jag tycker att det är olämpligt och något man bör avhålla sig ifrån. Det blir en svår balansgång. Vad är ok brottslighet och vad är brottslighet som inte är ok? Det tycker jag inte varje enskilt landsting ska besluta, sa Elin Ericsson, som är ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd.
 
Ämnet fick före detta rikspolischefen Sten Heckscher att resa sig ur publiken och ta till orda.

– Att begära ut registerutdrag är ett uttryck för en lättja och en ovilja att tränga in i vad som egentligen innebär risker. Sluta med registerutdrag och ta i stället reda på vad det är för människor som ni funderar på att anställa!