Göran Stiernstedt har regeringens uppdrag att analysera hur sjukvården ska kunna utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Uppdraget ska avslutas i december 2015, men för några månader sedan presenterade han en diskussions-PM med preliminära slutsatser halvvägs i arbetet (se LT nr 5/2015).

Nu har Läkarförbundet lämnat sitt svar på denna. I stort har utredaren gjort ett förtjänstfullt arbete, skriver man, och ställer sig bakom analyserna av till exempel vikten av kontinuitet i vården, kapacitetsbristen i primärvården, och att ersättningssystemen ska bygga på tillit till vårdens professioner istället för detaljstyrning.

På några områden vill Läkarförbundet gå längre än förslagen i rapporten. Stiernstedt visar tydligt på resursbrister i primärvården, och påpekar att Sverige i internationell jämförelse anslår en förhållandevis liten del av de samlade vårdresurserna till primärvården – endast 18 procent.

Läkarförbundet håller med om analysen, men säger också att det nu är dags att driva frågan om primärvårdens bristande resurser på nationell nivå. Regeringen bör snarast tillsätta en bred parlamentarisk kommitté för detta, skriver Läkarförbundet, och tillägger att den första uppgiften bör vara att ta fram en strategi för en kraftfull ökning av antalet ST-tjänster inom primärvården.

En fråga där det råder delade meningar är läkarnas joursystem. Stiernstedt vill att schemaläggningen ska ske samlat för alla yrkeskategorier, och ser läkarnas joursystem som ett hinder för det. Detta eftersom läkarna, enligt honom, tar ut en stor del av sin jourkompensation i ledighet, och det ofta under dagtid. Frågan om arbetstidssystemet ska analyseras vidare under den fortsatta utredningen.

Läkarförbundet anser däremot att dagens joursystem i huvudsak är bra, och att det medger både effektiv användning av läkarresurserna och kontinuitet för patienterna. Förbundet påpekar att det ytterst är arbetsgivaren som avgör om arbete på nätter och helger ska kompenseras med ledighet eller med pengar.

Stiernstedts rapport tar inte upp frågan om fortbildning, vilket Läkarförbundet tycker att den borde ha gjort. Förbundets egna undersökningar visar att läkarkåren, successivt under en lång rad år, får allt mindre fortbildning.

I dag regleras fortbildningen genom lokala avtal mellan arbetsmarknadens parter, vilket innebär att Sverige är ett av få EU-länder som saknar skarpa krav på kontinuerlig fortbildning inom vården. Därför vill Läkarförbundet att regeringen ger Socialstyrelsen mandat att reglera vårdpersonalens fortbildning i en föreskrift.

Läkarförbundet efterlyser också att personalförsörjningen inom sjukvården planeras på nationell nivå. I dag finns en betydande läkarbrist inom bland annat allmänmedicin, psykiatri, geriatrik och patologi. Ett skäl till att dessa brister har uppstått är att läkarförsörjningen inom olika specialiteter i huvudsak sker på mycket decentraliserad nivå, utan vare sig regional eller nationell samordning. Därför vill Läkarförbundet bland annat att det görs långsiktiga analyser på nationell nivå om behovet av olika slags specialistläkare i Sverige.