Att utskrivningsklara patienter blir kvar på sjukhusen är ett välkänt problem. I dag upptas cirka 5 procent av vårdplatserna av patienter som inte borde vara där.

I höstas presenterade Läkarförbundet en utredning där man bland annat konstaterade att antal betalningsfria dagar – i dag fem vardagar – kan behöva kortas samt att helgdagar bör räknas in. Förbundet vill även se mer flexibla tidsfrister som tar hänsyn till den enskilde patientens behov. 

Göran Stiernstedt, som har utrett frågan åt regeringen, har valt att ta ett steg till. Han vill slopa den nuvarande betalningsansvarslagen och ersätta den med en ny lag »Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård«. Detta eftersom den nuvarande lagen inte ger tillräckliga incitament och verktyg för att lösa problemen.

– Det går inte att lappa och laga i den gamla lagen längre, säger utredningens huvudsekreterare Anna Ingmanson.

Enligt henne råder det en rejäl brist på samsyn i frågan mellan kommunerna och landstingen, vilket har komplicerat utredningsarbetet.

– Man har varken samsyn när det gäller orsaken till problemet eller möjliga lösningar. 

För att knäcka den nöten föreslås landstingen och kommunerna bli skyldiga att träffa egna avtal som reglerar när kommunerna ska bli betalningsansvariga och hur mycket de ska betala för de utskrivningsklara patienterna som blir kvar längre än avtalat.

– Målet ska vara att väntetiderna ska hållas så korta som möjligt, säger Anna Ingmanson.

Om parterna inte kan komma överens finns en »backup-lösning«, som innebär en ordentlig skärpning jämfört med i dag. Kommunen blir betalningsansvarig redan tre dagar efter att behandlande läkare meddelat berörda enheter att patienten är utskrivningsklar. En annan skillnad är att patienten som vårdas i psykiatrisk slutenvård också omfattas av regeln. Tanken är att de hårda kraven ska få huvudmännen att vilja samarbeta.

– Vi har gått längre när det gäller fristdagar och belopp. Men samtidigt har vi har tydligt angett att vi helst varken skulle vilja se belopp eller fristdagar. Det är målet, säger Göran Stiernstedt och tillägger:

– Därför är vi tydliga med att huvudmännen äger frågan. Men det är klart att jag inser att backup-lösningen kommer att bli styrande i stor utsträckning.

För att hitta en bra lösning på problemen med utskrivningsklara patienter har utredningen blickat mot Norge och Danmark. Man har också åkt runt i landet för att hitta goda exempel. Ett sådant är Kronobergs län. Där vill man avtala bort betalningsansvaret mellan kommunerna och landstinget eftersom det inte längre behövs.

– Där gör man det som vi vill åstadkomma. Man sätter sig ned tillsammans, ser detta som ett gemensamt problem, kopplar bort prestigen och sätter medborgarperspektivet främst, säger Göran Stiernstedt.

I den nya lagen föreslås också en förändrad planeringsprocess där de som ska ta över ansvaret för patienten snabbare ska få veta att hen är på väg. Behandlande läkare inom slutenvården ska underrätta den berörda enheten i form av ett inskrivningsmeddelande inom ett dygn efter att patienten har skrivits in. Det ska innehålla en bedömning om när patienten beräknas bli utskriven. Om den slutna vården inte skickar något inskrivningsmeddelande – gäller inte heller kommunens betalningsansvar.

– Det här systemet har man i Norge och det fungerar väldigt bra där. Vi tror att det skulle göra att kommunerna tidigare i processen får en möjlighet att planera, säger Anna Ingmanson.

I öppenvården ska en fast vårdkontakt utses i samband med att inskrivningsmeddelandet kommer. Vårdkontakten ska därefter kalla samman alla berörda enheter till en samordnad individuell planering inom tre dagar.

För att stödja kommunerna och landstingen i förändringsarbetet föreslås även ett utvecklingsprogram. Utredningen uppskattar att förslaget skulle halvera onödig slutenvård för utskrivningsklara patienter och på så vis även minska överbeläggningarna.

I dag, torsdagen den 5 mars, lämnades det 300 sidor långa betänkandet till regeringen. Därefter väntar sannolikt en remissrunda. Göran Stiernstedt räknar med svidande kritik. Speciellt från kommunerna.

– Jag tror att kommunerna kommer säga att de behöver mer resurser. Men när vi har varit ute och pratat med kommuner som sköter detta bra, så säger de att det snarare handlar om att arbeta på ett annat sätt.

En ny lag kan tidigast träda i kraft vid halvårsskiftet 2016.

Läkarförbundet välkomnar förslaget.

– Vi tycker att det är bra att antalet dagar kortats till tre för både somatiskt och psykiatriskt utskrivningsbara patienter, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Hon ser det som första steget mot en nödvändig förändring av det befintliga systemet.

– Detta är ett stort problem i dag. Det handlar om många vårdplatser per dygn, det är fel vårdnivå för de här patienterna och det blockerar för andra patienter som behöver komma in och få sjukhusets resurser. 

Att behandlande läkare ska meddela en beräknad utskrivningsdag inom ett dygn efter att patienten kommit till sjukhuset, tycker hon är rimligt.

– Det görs redan på många ställen. Det är bra, då får patienten ett ordentligt schema och man får bra framförhållning. Men det måste finnas en möjlighet att ändra planen om något skulle hända och det kräver även man har rätt vårdresurser så att vårdplanerna går att genomföra.

BAL

Regeringen beslutade i februari 2014 att ge Göran Stiernstedt i uppdrag att se över betalningsansvarslagen, BAL.

BAL infördes som en del av Ädelreformen 1992 och styr hur kommuner och landsting ska samarbeta runt patienter som ska skrivas ut från slutenvården men behöver fortsatt vård och omsorg.