– Landstingen sviker cancerpatienterna. Det handlar om att cancerpatienter får vänta för länge innan behandling inleds, bedömningar av expertgrupper uteblir, provsvar drar ut på tiden och cytostatika sätts in för sent, säger Jan Zedenius, kirurg och vetenskapligt sakkunnig på Cancerfonden i ett pressmeddelande.

Som en del i Cancerfondsrapporten har Cancerfonden granskat hur väl landstingen klarar att uppfylla Socialstyrelsens mål för fyra cancerdiagnoser. Granskningen bygger på uppgifter ur kvalitetsregistren och Socialstyrelsens cancerregister.

Målen som granskats är om cancerpatienter bedöms av flera experter inför behandling, om patienterna registreras ordentligt, om tidsgränser för när cytostatikabehandlingen ska sättas in följs, om rätt undersökningsmetoder används och om tillräckligt många lymfkörtlar opereras bort.

Resultatet är nedslående – inget av landstingen når målen för diagnos och behandling av tjock- och ändtarmscancer. Endast 7 av de 21 landstingen/regionerna klarar samtliga mål för lungcancer, och bara 3 når målen för bröstcancer. 

– Situationen är särskilt allvarlig när det gäller tjocktarmscancer. Varje cancerpatient har rätt att bli bedömd av flera experter före behandling. Får man inte en sådan bedömning i tid kan resultatet bli att en tumör som kunde ha opererats bort, felaktigt betraktas som obotlig. Cancerpatienter riskerar alltså att gå miste om botande behandling vilket är en stor tragedi för alla som drabbas, säger Jan Zedenius.

I Jämtland och Västernorrland bedöms inte ens hälften av tjocktarmspatienterna i en expertkonferens före behandlingen, vilket alla patienter ska ha rätt till enligt Socialstyrelsen. Snittet i riket ligger på 78 procent.

Tjocktarmspatienter får också vänta olika länge på att få vård beroende på var i landet de bor. I Västmanland väntar patienterna i snitt 25 dagar från remiss tills att behandling inleds, i Sörmland hela 54 dagar. Snittet för hela landet är 38 dagar.

En stor anledning till bristerna i cancervården är bristen på personal. Jan Zedenius efterlyser en nationell strategi för att säkra kompetensförsörjningen.

– Regeringen måste tillsätta ett kompetensråd som identifierar de personalbrister som finns och sätta in åtgärder för att de ska lösas, eftersom landstingen helt tydligt inte klarar av detta.

Svensk cancerforskning har backat i Cancerfondens årliga rankning av cancerforskare, länder och lärosäten. 2014 låg Sverige på plats 9, men hamnar i år på plats 15. USA är bäst i världen på cancerforskning, enligt rapporten. 

Cancerfondsrapporten

Sedan 2006 har Cancerfonden släppt en årlig rapport. Syftet är att visa vilka framsteg som görs men även att peka ut brister och ge förslag på förbättringar.

Läs rapporten här.

Cancerfallen ökar

För första gången har mer än 60 000 cancerfall rapporterats i Sverige under ett år. Trenden är densamma i hela världen och prognoserna tyder på att cancerfallen kommer fortsätta att öka. Prostata- och bröstcancer är vanligast. Därefter kommer hudcancer, tjocktarmscancer, lungcancer och malignt melanom i huden.

Cancer i urinblåsa och övriga urinvägar ökar kraftigt. I dag är det den sjätte vanligaste cancerformen totalt sett och den tredje vanligaste cancerformen hos män. På tio år har antalet nya fall ökar från 2 370 till 3 072 per år. 

Samtidigt ökar överlevnaden bland dem som får cancer. 65 procent av de drabbade lever i minst i 10 år.

Källa: Cancerfondsrapporten 2015