Forskningsprojektet startade 2012. Syftet är att undersöka vilken roll organisation, arbetsvillkor och ledarskap spelar för akutläkares hälsa och arbetsförmåga. Ett annat mål är att införa hälsofrämjande arbete som en del av den dagliga verksamheten på akuten. Tanken är att resultatet ska leda till en mer hållbar arbetsmiljö. 

Idén till studien kom från Kerstin Skog Tigerström, som då var chef på akutmottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping.  

– Hon ville försäkra sig om att akutläkarna inte kommer att lämna akutmottagningen när de fått sitt specialitetsbevis, utan ville skapa vettiga arbetsförhållanden för de nya specialisterna, säger Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet, som leder studien.

Forskarna har vänt sig till ST-läkare och specialister inom akutsjukvård och andra läkare som huvudsakligen arbetar på akutmottagningar. Deltagandet i studien är frivilligt. 15 akutkliniker har valt att vara med.

Under våren 2013 intervjuades 14 läkare. Därefter har en webbenkät skickats ut till 286 läkare på 15 mottagningar. Frågorna handlade bland annat om arbetsmiljö, sömn, styrformer, välbefinnande och arbetstider. Svarsfrekvens var 51 procent.

Slutrapporten är ännu inte klar. Men enligt Kerstin Ekberg skiljer sig resultaten från de 15 akutmottagningarna mycket åt.

– Det är en stor variation. På akutmottagningar som brister i organisation och ledarskap mår man dåligt och risken för att läkarna ska fly är därför betydligt högre, säger hon.

Där man arbetar enligt filosofin lean är arbetsmiljön bättre. Om det beror på lean i sig eller att införandet har resulterat i att man reflekterat över hur man arbetar är däremot oklart enligt forskarna.  

– Där det finns tydliga lean-inslag har man resonerat och organiserat arbetet så det blir tydligt. Tydligheten är avgörande för att man ska trivas och må bra. Det blir bättre samarbete mellan yrkesgrupperna, mindre revirbevakning och bättre arbetsklimat.

I enkätsvaren framträder ledarskapet som den enskilt viktigaste faktorn av betydelse för den psykosociala arbetsmiljön.

– Ledarskapet har betydelse för om man planerar stanna kvar inom specialiteten, hur arbetsklimatet är och hur läkarna mår. Därför är det viktigt att skapa bra förutsättningar för ett gott ledarskap, till exempel genom en tydlighet i hur arbetet är organiserat, säger Kerstin Ekberg.

Studien visar också att den psykosociala arbetsmiljön, mätt som balansen mellan krav och kontroll och mellan ansträngning i arbetet och den belöning man får tillbaka, har mycket starka samband med symtom på utmattning.