I motsats till Sverige, som avskaffade läkareden 1886, har flera andra europeiska länder kvar någon form av ed i samband med att läkare utexamineras från sin utbildning. Det kan vara obligatoriskt, som i Danmark och Ungern, eller ske på frivillig basis, som exempelvis i Nederländerna.

Förra årets fullmäktigemöte gav CS i uppdrag att till årets möte utreda om Läkarförbundet bör verka för att återinföra läkareden i Sverige. Slutsatsen i CS utredning, som föredrogs för fullmäktige, är att man inte rekommenderar att en ny läkared införs.

Ett skäl är att man bedömer det som orealistisk att en ed skulle bli juridiskt bindande. Det finns ju till skillnad från när eden avskaffades i dag ett omfattande regelverk som reglerar läkares yrkesansvar. Dessutom har många läkare en utländsk utbildning, och det är inte rimligt att de skulle behöva »komplettera« den med att avlägga en ed.

Elin Karlsson, ledamot i CS och ordförande i etik- och ansvarsrådet, tyckte vidare att man måste fråga sig vad en ed ska syfta till. En ed skulle exempelvis kunna vara en form av samvetsklausul, något som hon menade inte vore oproblematiskt, och hon påminde om den aktuella diskussionen om att kunna vägra utföra aborter.

– Jag är inte säker på att vi tycker att det är bra att man ska kunna åberopa en ed och säga nej, att det här gör jag inte.

Ett argument för att införa en läkared som CS tycker har visst fog för sig är det ceremoniella – att man markerar starten av yrkesverksamheten och det ansvar det innebär att arbeta som läkare.

– Känslan av att ha avlagt en ed ska inte föraktas, menade Elin Karlsson.

Samtidigt framhöll hon att en ed till sin natur måste bli kortfattad och översiktlig. Den yrkesetiska kunskap som man har som läkare har går betydligt mer på djupet.

– Vi vill jobba mer med de yrkesetiska reglerna som är mer omfattande. Vi tror inte att det går att få en ed på samma nivå. Vårt förslag är att vi arbeta för att kännedomen om de etiska reglerna ska öka.r