Läkarförbundet upprepar sitt tidigare nej till att införliva antroposofiska och homeopatiska läkemedel i lagstiftningen när man nu formellt svarar på Läkemedelverkets remiss.
Förbundet delar inte alls Läkemedelsverkets uppfattning att valet mellan att införliva eller förbjuda dessa preparat är en politisk fråga (se ruta), utan anser att det i högsta grad är en patientsäkerhetsfråga. Ett slopat krav på att läkemedel som godkänts av Läkemedelverket ska ha vetenskaplig effekt skulle undergräva förtroendet för godkända läkemedel, menar Läkarförbundet, som inte tror att problemet kan åtgärdas med särskild information på förpackningarna. Att godkänna användande och förskrivning av antroposofiska/homeopatiska preparat rimmar inte heller med kravet att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, anser Läkarförbundet.
Skulle lagstiftaren ändå öppna för ett godkännande av antroposofiska/homeopatiska produkter anser Läkarförbundet att det bör ske enligt samma regelverk som för traditionella växtbaserade läkemedel. Det innebär att enbart produkter som har använts under lång tid, som är dokumenterat ofarliga och som är lämpliga för egenvård och därför kan säljas receptfritt ska kunna godkännas. Nya produkter ska inte kunna godkännas utan att leva upp till samma krav som konventionella läkemedel.
Läkarförbundet tycker rent generellt att begreppet läkemedel bör reserveras för preparat med vetenskapligt bevisad effekt. Andra preparat bör benämnas på annat sätt för att skillnaden ska bli tydlig för allmänheten.
Svensk kompromiss döms ut
Trots att de inte omfattas av läkemedelslagen har antroposofiska läkemedel under lång tid kunnat säljas i Sverige tack vare särskilt tillstånd från regeringen.
Men denna typ av kompromiss dömdes ut 2007 av EU-domstolen, som slog fast att antroposofiska/homeopatiska läkemedel antingen måste tas in i den nationella läkemedelslagstiftningen eller förbjudas helt.
På regeringens uppdrag har Läkemedelverket därför gett förslag på hur ett införlivande skulle kunna ske.
Samtliga fyra alternativ man ger omfattar enbart produkter som använts under minst 30 år utan skadliga effekter, och samtliga innebär enligt myndigheten en högre grad av patientsäkerhet än i dag. Om och i så fall hur dessa preparat ska införlivas i lagstiftningen är därför enligt Läkemedelsverket i första hand en politisk fråga.
