I Sverige är väntetiden mellan två och fyra år för att få en njure från en avliden givare.

Att offentligt gå ut och vädja om organ från en levande givare är tillåtet enligt svensk lag, så länge det inte inbegriper ekonomiska incitament eller motsvarande förmåner. Däremot har fenomenet kritiserats av professionen eftersom det finns en potentiell risk för organhandel. Enligt lag (1995:831) om transplantation m.m. ska donatorn vara en nära släkting eller vän, utom i undantagsfall. Nu börjar dock allt fler patienter i Sverige och Europa att söka sig till sociala medier för att hitta en lämplig organdonator.

– Sådan är verkligheten och då måste professionen anpassa sig. Det blir mer komplicerat eftersom gränsen för vad som är en nära vän kan vara otydlig i sociala medier. Vi anser att individuella bedömningar behöver göras i varje enskilt fall, säger Annette Lennerling, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin.

Hon är en av de forskare som står bakom artikeln i Transplantation [Frunza, et al], där ett antal rekommendationer ges med särskilt fokus på njurdonation. Författarna ingår i en arbetsgrupp utsedd av European Society for Organ Transplantation som fått i uppdrag att granska fenomenet med offentlig vädjan utifrån legala, etiska och praktiska aspekter.

En av rekommendationerna är att tillåta så kallad korsvis levande njurdonation. Det går ut på att donatorer och mottagare matchas via ett datorprogram som analyserar vilka par som har de bästa medicinska förutsättningarna.

– Det finns planer på att starta ett sådant program i Sverige till hösten. Troligen kommer det att koordineras från Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, men det kommer att bli ett centralt system för hela Sverige, berättar Annette Lennerling.

En annan rekommendation från forskarna är att satsa mer på information för att fler möjliga levande donatorer ska kunna träda fram.

I Europa är det fortfarande relativt ovanligt med offentlig vädjan jämfört med USA, där transplantationer av organ från givare som värvats genom offentlig vädjan utförs rutinmässigt. I USA finns också webbsidor som fungerar som mäklare mellan mottagare och möjlig donator. Risken finns att det i sådana kanaler blir en tävling i vem som har den mest tilltalande berättelsen om behovet av transplantation.

– Det är möjligt att vi framöver kommer att se liknande sajter i Sverige och Europa, det är inget som vi kan förhindra, säger Annette Lennerling.

2013 tillsatte regeringen en utredning om donations- och transplantationsfrågor som leds av Anders Milton och som kan leda till ny lagstiftning. Bland annat utreds om det ska bli möjligt att donera en njure eller en bit av sin lever utan att det finns en känd mottagare. Förslag från utredningen ska presenteras hösten 2015.

Referenser: Frunza M, et al. Transplantation. Epub 12 mar 2015. doi: 10.1097/TP.0000000000000669