Så här års brukar Sveriges Kommuner och landsting, SKL, presentera sin statistik över landstingens verksamhet och ekonomi. Nu har siffrorna för 2014 offentliggjorts, och de visar att minskningen av antalet vårdplatser, som för några år sedan tycktes ha bromsats upp, nu fortsätter i rask takt. 2014 fanns i Sverige 2,07 vårdplatser för specialiserad somatisk vård per 1 000 invånare, jämfört med 2,12 2013 (se Tabell).

En omdebatterad fråga är om det finns en koppling mellan vårdplatsminskningen och de ständiga överbeläggningar som landets sjukhus brottas med. I debattskriften »Myter och fakta om vården i Sverige« som kom ut i fjol hävdade SKL, att det »inte finns någon korrelation mellan tillgång på vårdplatser och mängden överbeläggningar«.

Sedan SKL 2013 började presentera månatlig statistik över överbeläggningar och utlokaliseringar har det blivit lättare att se om detta stämmer. När Läkartidningen i fjol jämförde siffrorna för första kvartalet 2013 med motsvarande siffror för 2014 kunde man inte se att minskningen av vårdplatserna mellan 2012 och 2013 hade åtföljts av ökade överbeläggningsproblem.

Från och med i år finns dock möjlighet att göra jämförelser på helårsbasis, och då blir bilden en annan. 2013 var snittet för hela landet 2,6 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser. 2014 var siffran 2,9. Utlokaliseringarna var båda åren i snitt 1,3 per 100 disponibla vårdplatser. Utan att dra några slutsatser om orsakssamband går det alltså att säga att under samma period som vårdplatser dragits in har överbeläggningarna ökat.

Hans Karlsson, chef för vård och omsorg på SKL, säger att kvaliteten på överbeläggningsstatistiken successivt blivit bättre och ifrågasätter inte den generella bilden att överbeläggningarna blivit fler. Däremot anser han att det är svårt att analysera sambandet mellan minskade vårdplatser och ökade överbeläggningar på en aggregerad nationell nivå, eftersom det finns så många olika skäl till att man minskar vårdplatserna.

– Det är ju skillnad om det är en planerad process där man minskar vårdplatserna för att man ändrat arbetssätt eller om man tvingas stänga för att man inte hittar den kompetens man behöver. Man måste gå till det enskilda landstinget och se varför det ser ut som det gör.

Det viktigaste sambandet menar Hans Karlsson dock vara det mellan vårdplatser/överbeläggningar och medicinsk kvalitet. Här har SKL i sitt omfattande projekt med markörbaserad journalgranskning inte kunna se någon koppling mellan färre vårdplatser och negativ påverkan på kvaliteten, säger han.

– Det kan man ju spontant tänka sig att överbeläggningar och utlokaliseringar skulle medföra risk för sämre kvalitet i skjukvården, men vi ser inget belägg för det.

Vårdplatser inom somatisk slutenvård
År Vårdplatser Vårdplatser/1 000 invånare Överbeläggnihgar/100 vårdplatser Utlokaliseringar/100 vårdplatser
2008 21 302 2,3*
2009 21 111 2,3*
2010 21 019 2,23
2011 20 989 2,21
2012 20 817 2,18
2013 20 421 2,12 2,6 1,3
2014 20 143 2,07 2,9 1,3

* Siffran redovisades bara med en decimal