AT-nämnden kallade i en debattartikel i SvD det för en myt att det finns ett stort antal läkare med utländsk läkarutbildning som hindras från att arbeta i svensk sjukvård på grund av administrativt krångel.

Det är AT-nämnden, som består av representanter från alla svenska medicinska fakulteter, som är ansvarig för den skriftliga examination som läkarna måste genomgå för att få en svensk legitimation. Enligt nämnden brukar ungefär 10 procent bli underkända varje gång. De flesta som misslyckas klarar dock provet nästa gång. Men de senaste åren har nämnden noterat en oroande trend: Allt fler underkänns gång på gång. Ibland väldigt många gånger.

Det handlar framför allt om läkare med utländsk examen. Under åren 1995–2008 misslyckades 30 procent i den gruppen. Bland läkare med svensk examen underkändes 2–4 procent.

2008–2014 har andelen läkare med utländsk examen som inte klarade AT-provet växt till 40 procent, medan andelen med svensk läkarexamen varit stabil.

»Vi är oroliga för den utveckling som vi ser i försämring av den medicinska kompetensnivån hos läkare utbildade i utlandet«, skriver AT-nämnden som föreslår att regeringen ser till att sjukvårdshuvudmännen tillsammans med universiteten förbättrar utbildningen och den kliniska introduktionen.

Nu svarar Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren tillsammans med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i en replik i SvD.

»Att eliminera onödiga dröjsmål står inte i någon som helst konflikt med fortsatta och lika höga krav på dem som ska utöva läkaryrket som förut«, skriver de.

I de trepartssamtal som förts mellan Läkarförbundet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsdepartementet om att skapa ett snabbspår för läkare med utländsk utbildning, har det inte varit aktuellt att sänka kompetenskraven, enligt Heidi Stensmyren och Ylva Johansson. Utan snarare om att göra en snabbare kompetenskartläggning, ge läkare möjlighet att snabbt lära sig yrkessvenska och få en bättre introduktion i hälso- och sjukvården.

De pekar också på de långa handläggningstiderna för läkare med utbildning utanför EU/EES, där regeringen i år tillfört pengar för att Socialstyrelsen ska kunna beta av ansökningarna fortare.

Enligt Heidi Stensmyren och Ylva Johansson kan de sämre resultaten på AT-provet snarare ses som en konsekvens av att vägen mot en svensk läkarlegitimation är så pass lång och snårig.