Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har gått igenom de 32 000 klagomål som har kommit in till patientnämnderna under förra året.
– Vi ser att klagomålen till patientnämnderna ofta rör samma områden som de ärenden om fel i vården som vi själva utreder på IVO, säger Emilie Karlsson, utredare på analysenheten i ett pressmeddelande.
Närmare hälften av klagomålen till både IVO och patientnämnderna handlar om somatisk specialistsjukvård och en fjärdedel rör primärvården. Antalet klagomål per 100 000 invånare varierar mellan länen men totalt sett ökar klagomålen på hälso- och sjukvården. Sedan 2013 är ökningen 5 procent. Storstadsregionerna Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Skåne står för hälften av det totala antalet klagomål. I Jönköping klagar patienterna minst (160 per 100 000 invånare), i Västmanland kommer flest klagomål in (550 klagomål per 100 000 invånare).
Fler klagomål gäller kvinnor än män. Enligt IVO behövs det analyseras vidare utifrån ett genusperspektiv.
Brister i kommunikation är ett återkommande tema i många klagomål. Det handlar ofta om att man uppfattar sig ha fått för dålig information eller/och inte fått vara tillräckligt delaktiga i behandlingen.
Nyligen fick IVO i uppdrag av regeringen att bygga upp ett mer långsiktigt och nära samarbete med patientnämnderna samt med kommuner och landsting. Syftet är att få en bättre och mer samlad bild av klagomålen mot hälso- och sjukvården, samt analysera och lära av patienternas iakttagelser.
Läs mer:
Tightare samarbete mellan IVO och patientnämnderna
Patientnämnderna
Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som enligt lag ska finnas i alla landsting/regioner. Patientnämnderna tar emot synpunkter och klagomål från patienterna och lämnar varje år en redogörelse av sin verksamhet till IVO.
