Översikterna publicerades i American Journal of Gastroenterology under 2014.
Den ena systematiska översikten rör behandling med fibrer och omfattar resultat från 14 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 906 patienter. SBU skriver i sin sammanfattning:
»Den systematiska översikten visar att fibrer är till viss nytta för att minska symtom hos patienter med IBS och att nyttan är begränsad till lösliga fibrer. Olösliga fibrer har inte någon visad effekt. Patientgruppen är heterogen vad gäller dominerande symtom och det är oklart vilken undergrupp av IBS som har mest nytta av behandlingen. Översikten rapporterar dock ingen signifikant ökad risk för biverkningar vid behandling med fibrer jämfört med placebo, varken för lösliga eller olösliga fibrer.«
Samtidigt skriver SBU i sin inledning att de lösliga fibrerna kan, i motsats till de olösliga, jäsas av bakterier i tjocktarmen: »Jäsningen leder till produktion av kortkedjiga fettsyror (t ex butyrat) som har antiinflammatoriska egenskaper som skulle kunna ha positiv effekt vid IBS. Jäsningen kan även påverka vilka sorts bakterier som trivs i tarmen (prebiotisk effekt) och skapa en mer gynnsam bakteriesammansättning«.
Den andra systematiska översikten rör behandling med probiotika, prebiotika och synbiotika vid IBS och funktionell förstoppning och omfattar resultat från 43 randomiserade kontrollerade studier, varav 37 studier på IBS och sex studier på funktionell förstoppning. 35 av de 37 studierna rörde probiotika, sammanlagt 3 452 patienter. SBU skriver i sin sammanfattning:
»Översikten visar att probiotika överlag har viss effekt mot symtomen vid IBS. Effekterna är dock i genomsnitt små. Kombinationer av olika probiotika verkar även ha effekt på IBS-symtom. Det är ännu oklart vilka individuella arter, stammar eller vilka specifika kombinationer av probiotika som har bäst effekt vid behandlingen. Effekten av prebiotika och synbiotika vid IBS kan inte värderas på grund av brist på studier.«
