Tjänsten infördes av sjukhusdirektören Melvin Samsom för att fånga upp missförhållanden som inte kommer med i det vanliga avvikelsesystemet på sjukhuset.

Medarbetarna kan via en extern webbsida skicka in anonyma rapporter när de inte vill använda sjukhusens vanliga rapporteringsvägar. Webbsidan sköts av en extern part, Whistleblowing centre, och uppgifterna vidarebefordras därefter till HR-chefen, chefsjuristen och internrevisor på KS. Anmälaren får sedan en kod för att kunna följa ärendet. 

Men nu kritiserar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke upplägget. Enligt tidningen Vårdfokus anser han att tjänsten underminerar den grundlagsskyddade meddelarfriheten. Meddelarfriheten gör det möjligt att lämna sekretessbelagd information till medier för att de ska publicera uppgifterna. En journalist som får sådan information har tystnadsplikt och får alltså inte berätta om tipsarens identitet. Om tipsaren arbetar inom offentlig verksamhet skyddas hen dessutom av meddelarskyddet, som innebär att arbetsgivare som försöker ta reda på vem som tipsat eller straffar tipsaren begår ett brott.

Men skyddet gäller inte en anställd som använder sjukhusets egen visselblåsarfunktion.

– Därmed finns det inget som juridiskt hindrar Karolinska från att efterforska och straffa källan om de vill, säger Nils Funcke till Vårdfokus.

Han påpekar även att larmen som kommer in är offentliga handlingar och därför kan begäras ut av vem som helst.

Enligt sjukhusets pressavdelning är man medveten om detta och säger till tidningen att man har informerat om att anmälan inte ska innehålla personliga uppgifter, som en persons etniska ursprung eller politiska åsikter. Och om anmälan handlar om en person, ska det vara en person som har en ledande ställning.  

Hittills har bara en anmälan gjorts till visselblåsarfunktionen enligt Vårdfokus. Den handlade om den pressade personalsituationen på en akutvårdsavdelning.