På Sveriges Kommuner och landstings sajt vantetider.se har patienter sedan år 2000 kunnat få information om väntetider i vården. Efter att vårdgarantin infördes 2006 har man kunnat se hur väl de olika tidsgränserna i garantin uppfylls.
Nu tar SKL ytterligare ett steg. Till hösten, troligtvis kring månadsskiftet oktober–november, kommer även den återbesöksstatistik som man sedan en tid samlar in från landstingen att publiceras. Därmed blir det möjligt att se hur stor del av patienterna som får återbesök före det datum då ansvarig läkare bedömt att det senast bör ske, det så kallade medicinska måldatumet (se ruta intill).
Det som återstår är ett beslut från hälso- och sjukvårdsdirektörerna, men Martin Midböe, ledare på SKL för projektet »Återbesök inom specialiserad vård«, ser det som en ren formalitet:
– De har redan haft frågan på sitt bord och ställt sig väldigt positiva till att publicera de här resultaten.
Exakt vilken information som kommer att läggas ut är däremot ännu inte avgjort:
– Jag skulle personligen tro att det kommer att handla om genomförda besök och hur man klarar ett målvärde för andelen genomförda besök inom medicinskt måldatum. Men sedan kan man fundera på hur djupt man ska bryta ned statistiken, om man redan från början ska kunna se ortopedin på Centralsjukhuset i Karlstad, till exempel.
När projektet med att mäta återbesöken inleddes var det delvis ett svar på den kritik som riktats mot den förra regeringens kömiljardsatsning. Kritiken handlade om att ett starkt fokus på nybesök riskerar leda till att andra insatser nedprioriteras (se ruta).
Kritik från slf bakom satsningen på att mäta återbesök
Redan när kömiljarden lanserades 2008 varnade Läkarförbundet för att återbesök riskerade att trängas undan om landstingen får starka incitament att premiera nybesök. Enligt flera uppföljningar verkade farhågorna besannas. Socialstyrelsen skrev exempelvis i en uppföljning av kömiljarden 2009–2011 att det fanns ett flertal exempel på långa väntetider för återbesökspatienter där undanträngning var den mest sannolika förklaringen. Myndigheten pekade i ett beslut 2011 mer eller mindre direkt ut kömiljarden som en orsak till att 13 glaukompatienter i Sundsvall drabbats av synskador till följd av försenade återbesök.
2012 kom en rapport från Läkarförbundet, där man bland annat djupintervjuat 20 läkare, som sades visa att undanträngning är ett »utbrett och reellt problem«. 2013 visade Stockholmslandstingets revisorer att nybesöken för vissa kronikergrupper ökat med 15 procent mellan 2008 och 2011 medan återbesöken minskat med 8 procent – en indikation på att undanträngning kan förekomma.
Satsningen på att mäta återbesök var delvis ett sätt att möta den kritiken. Planen från den förra regeringen var att återbesöken, när uppgifterna blev tillräckligt tillförlitliga, skulle bakas in i kömiljarden. Tidigare i år avskaffade dock den nya regeringen kömiljarden, bland annat med hänvisning till uppgifterna om undanträngningseffekter.
SKL:s ståndpunkt har varit att det inte finns något säkert belägg för sådana undanträngningseffekter, men att själva misstanken gör att man måste ta frågan på allvar (se LT nr 22/2013). Modellen som rapporteringen bygger på togs fram under 2013, och successivt har fler och fler landsting anslutit sig. I dag rapporterar alla landsting till databasen, även om man enligt Martin Midböe kommit olika långt när det gäller kvaliteten.
– Man har jobbat mycket med det runtom i landet, men jag tror att det kommer att bidra till att man jobbar ännu mer med kvaliteten att uppgifterna kommer att bli publika.
En viktig del i kvalitetssäkringen har varit att se till att alla menar samma sak med medicinskt måldatum, något som hittills varierat mellan både landsting och kliniker.
– Det kan finnas enskilda mottagningar som satt det som en första tidsgräns för när återbesök ska ske, och blir det i närheten är det okej ur ett medicinskt perspektiv. Men vi ser måldatumet som en bortre tidsgräns för när det bör ske, och sker det bortom det, då blir det ett »rött« återbesök där man överskridit måldatumet, säger Martin Midböe.
De landsting som hittills använt återbesöksstatistiken i sin verksamhet har främst gjort det för planering av produktion och kapacitet. Men Martin Midböe menar att den framöver kommer att vara till stor nytta även i förbättringsarbetet.
– Jag tycker att det på sikt är statistik som kan vara värdefull i till exempel utformningen av vårdprogram, när det gäller rekommendationer för hur ofta en viss patientgrupp ska ha återbesök.
För att underlätta kopplingen mellan återbesöksdata och kvalitetsdata kommer det att bli möjligt för landstingen att frivilligt även rapportera in diagnoskod. Det kommer att göra det möjligt för landsting och kliniker att jämföra sina rutiner med varandra.
– Vi hjälper landstingen att knyta ihop de data som de i mångt och mycket redan har, säger Martin Midböe, som även ser framför sig att man kan koppla sådana data till patientupplevelsemått.
När det gäller vilken nytta man som patient har av att se hur landstinget klarar att ge återbesök i tid, konstaterar Martin Midböe att det inte är information av samma betydelse för patienten som exempelvis tillgänglighet i primärvården.
– Däremot tror jag att det kommer bli väldigt intressant information för olika patientorganisationer som kan se trender och strömningar utifrån den typen av mottagningar som berör dem.
Så fungerar återbesöksrapporteringen
Varje gång en läkare fattar beslut om ett återbesök registreras ett medicinskt måldatum i det lokala IT-stödet. Måldatumet är det datum när besöket senast bör genomföras. Bedömningen är individuell, även om exempelvis ett vårdprogram kan ligga till grund.
När besöket genomförs görs en ny registrering. En gång i månaden rapporteras dessa data till SKL, som baserat på dem kommer att kunna redovisa hur många inplanerade besök som överskridit måldatumet samt hur stor del av de genomförda besöken som skedde inom utsatt tid.
Det kommer att gå att frivilligt rapportera in orsaken till att datumet överskridits. Då sorteras vissa besök bort i redovisningen, till exempel om patienten själv valt att vänta. Landstingen kommer också att kunna välja att rapportera in exempelvis diagnoskod och vilken yrkeskategori som genomfört återbesöket.
Tills vidare omfattas bara fysiska återbesök.
