Många akuta operationer skjuts upp

Svenskt perioperativt register, Spor, föddes som ett projekt från Svensk förening för anestesi och intensivvårds styrelse 2010. Förra året blev det ett eget kvalitetsregister, som drivs gemensamt av alla operationsavdelningar i landet.

– Syftet är att följa patientsäkerhetsfrågor, säger Gunnar Enlund som är överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och en av de drivande krafterna bakom registret.

Hittills har man följt upp 274 000 ingrepp, vilket är ungefär hälften av operationerna som görs varje år i Sverige.

Förra året kom den första årsrapporten, men då var patientunderlaget fortfarande relativt litet. I år har kvalitetsregistret växt kraftigt och under det kommande halvåret väntas samtliga universitetssjukhus ansluta sig. Då kommer det bli landets största kvalitetsregister. 

Att registret lyckats växa så snabbt beror, enligt Gunnar Enlund, framför allt på att uppgifterna från de anslutna sjukhusen automatiskt förs in i kvalitetsregistret.

– Genom att vi har den moderna IT-lösning som vi har, slipper vi dubbelregistrering och kan följa upp alla operationer online. Det tog flera år att bygga den, men nu när vi har den rasslar det till.

Arbetet är dock fortfarande i sin linda. I år visar registret därför endast dolda jämförelser mellan olika sjukhus, nästa år ska man gå över till öppna jämförelser.

 – Vi är i slutet av startfasen. Vi kallar detta året för valideringsåret och håller på med en ganska omfattande kvalitetskontroll, säger Gunnar Enlund. 

Den nya årsrapporten blottar flera brister i sjukhusens operationsverksamhet. En är att de medicinska bedömningarna av patienterna inte följs. Många akuta operationer skjuts upp. 40 procent av dem som skulle ha opererats inom två timmar får vänta längre. Samma sak gäller 36 procent av dem som skulle ha opererats inom 6 timmar.

– Påverkar det mortalitet, hjärtinfarktsfrekvens, trombosfrekvens, infektionsfrekvens och annat om man får vänta längre? Nu vet vi hur verkligheten ser ut och kommer gå vidare genom att ta reda på vilka konsekvenserna blir, säger Gunnar Enlund.

När det gäller patienter med höftfrakturer har man exempelvis sett att de som blir opererade inom 12 timmar klarar sig mycket bättre än de som får vänta mer än 24 timmar.

– Det är en mortalitetsskillnad på fyra procent. Vi borde ta till oss detta i vår vardag och prioritera de akuta höftfrakturerna på ett annat sätt.

Varför följs inte de medicinska prioriteringarna?

– Det ska vi gräva lite mer i. Det kan bero på många saker. En är att inflödet är så stort på vissa sjukhus att man inte hinner med. Det kan också vara att man varit lite för optimistisk i sin planering och låter de planerade ingreppen som skulle kunna vänta gå före och tar de akuta operationerna mitt i natten i stället, säger Gunnar Enlund.

Spor håller även ögonen på hur vanligt det är med strykningar av planerade operationer, särskilt sena strykningar, samt varför operationerna ställs in.

– Vi har fått in en del material men alla rapporterar inte in klockslag vilket gör siffrorna lite svajiga. Men från sjukhusen som har gjort det, ser vi att det varierar från 1,99 procent sena strykningar av operationer till 8 procent.

Årsrapporten visar också att det slarvas med checklistor. Trots att i princip alla är överens om att man bör använda WHO:s checklista vid operationer, som bland annat innebär en »time out« inför ett ingrepp där teamet går igenom vad man ska göra och vilka eventuella risker som finns, gör bara 66 procent av verksamheterna det. Det finns även en stor variation mellan olika operationsavdelningar. 

– Målet är att man ska ligga över 90 procent, säger Gunnar Enlund.