Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DR6T Läkartidningen 44-45/2015
Lakartidningen.se 2015-10-27

Läkarförbundets primärvårdsenkät:Stora skillnader i bemanningen på vårdcentralerna

Mer än en tredjedel av alla primärvårdsläkare i Sverige arbetar på vårdcentraler som har dålig eller mycket dålig läkarbemanning. Skillnaderna mellan landstingen är stora. Medan Stockholm ligger nära full bemanning har Dalarna och Örebro en stor andel vårdcentraler som har över 50 procent vakanser. Det visar Läkarförbundets nya primärvårdsenkät.

Miki Agerberg

Enkäten, vars första del offentliggörs i dagarna, ger en bred bild av tillståndet i den svenska primärvården. Den skickades ut till alla specialistläkare och ST-läkare i allmänmedicin som var verksamma vid landets vårdcentraler vid årsskiftet 2014/­2015. Målgruppen var cirka 6 600 personer, och drygt 60 procent av dem kom in med godkända svar.

Frågorna täcker en rad olika områden – till exempel arbetssituationen, patientvården, IT och landstingens styrning – som kommer att redovisas senare i separata rapporter. Den första rapporten redovisar metod och bakgrundsdata, men belyser också bemanningen på vårdcen­-t­ralerna.

Svaren visar att endast en tredjedel av primärvårdsläkarna arbetar på fullt bemannade vårdcentraler. I andra änden av skalan finns 12 procent av läkarna som arbetar på vårdcentraler med över hälften av läkartjänsterna vakanta, och ytterligare 26 procent på vårdcentraler med 20–50 procent vakanser.

Skillnaderna mellan landstingen är stora, säger Svante Pettersson, utredare vid Läkarförbundet och projekt­ledare för undersökningen:

– I Stockholm arbetar 80 procent av alla primärvårdsläkare på vårdcentraler som är bemannade till 80 procent eller mer. I Örebro, däremot, arbetar 80 procent av läkarna på vårdcentraler som har mindre än 80 procents bemanning.

– Rapporten visar att vi har en väldigt ojämlik primärvård i Sverige. I ett befolkningsperspektiv innebär det oerhört stora skillnader på vilken primärvård man kan få.

För tre år sedan gjorde Läkarförbundet en separat kartläggning av bemanningen i primärvården (LT nr 11/2013). Den var gjord med en annan metod, och siffrorna är därför inte jämförbara. Men tendenserna från då håller i sig, säger Ove Andersson, ordförande för Distriktsläkarföreningen (DLF) och and­re vice ordförande i Läkarförbundet:

– Örebro och Dalarna låg dåligt till redan för tre år sedan. Vad vi ser är att inget landsting med problem har lyckats starta en process för att förbättra situationen.

Hälso- och sjukvårdens adressregister, som användes för att skicka ut enkäten, har också gett intressanta bakgrundsdata om hela målgruppen. Mest oroande är åldersfördelningen. Mer än hälften av alla specialistläkare i svensk primärvård, noga räknat 53 procent, är 55 år eller äldre. Särskilt kritiskt är läget på Gotland och i Dalarna, där omkring 70 procent av specialistläkarna har fyllt 55.

Antalet primärvårdsläkare som når pensionsåldern kommer därför att öka kraftigt de närmaste fem–tio åren. Någon motsvarande ökning av antalet ST-läkare som kan väntas bli färdiga specialister under denna period kan inte ses, konstateras det i rapporten, som fortsätter: »Det finns anledning till oro över att den redan i dag mycket ansträngda bemanningssituationen i primärvården kommer att förvärras under de närmaste åren.«

För att hejda den negativa utvecklingen krävs en rad olika åtgärder, säger Ove Andersson:

– Det måste göras attraktivt för fler att fortsätta arbeta efter pensionsåldern. Men det räcker naturligtvis inte för att bygga en hållbar primärvård. Viktigast är att öka antalet ST-läkare. Det ger inte effekt omedelbart, men på sikt.

– För att åstadkomma det behövs en långsiktig planering av kompetensförsörjningen, där bland andra SKL och en nationell aktör som Socialstyrelsen engagerar sig.

Det har talats mycket om primärvårdssatsningar, men i praktiken är den svenska primärvården svagt utvecklad, säger Ove Andersson:

– Andelen läkare som arbetar i primärvården i Sverige är en av de lägsta i hela OECD. För att varaktigt förbättra situationen behövs en nationell samordning, där både riksdag och regering måste bidra.

 

Kommentarer (5)

  • Varför har ingenting gjorts tidigare?

    2015-10-27 14:55 | Om inte Läkarförbundet hade genomfört denna enkät-trilogi hade vi inte haft särskilt många uppgifter om primärvårdens tillstånd, bemanning och resurser. Nu vet vi en del och det är bra. Men trots Nationell handlingsplan, nio miljarder, verbala satsningar och flera påpekanden från Riksrevisorer har Sverige inte lyckats med det som alla makthavare säger utgör basen för hälso- och sjukvård. Politiker! Det är dags att tänka om!

    Gösta Eliasson, Spec allmänmedicin, Falkenberg

    Jäv:

  • Kanske borde politiker lyssna

    2015-10-27 16:03 | Vill framhålla Olle Bergstrands utmärkta studie om "Primärvårdens gröna öar", vårdcentraler som fungerar och där personalen trivs, slutsatsen blev att det är arbetsmiljön som är viktig. Försökt påtala detta för politiker i Halland, försökt få dem att lyssna till de argument vi har för att få och bevara en bra arbetsmiljö, men möts av oförstående, okunnighet, politiskt taktik osv. Låt oss försöka genomföra det som vi anser är viktigt för bra arbetsmiljö så stannar läkarna, jobbar efter pension, och vi kan också få fler yngre läkare att välja Primärvård.

    Per Repfennig , Distriktsläkare, Läjeskliniken

    Jäv:

  • Förbjud staffläkare överallt samtigt!

    2015-10-27 16:50 | Hyrläkare eller stafettläkare på vårdcentraler har större total kostnad än ordinarie läkare. I varje fall är det så på landsbygden. Varför skall då en distriktsläkare söka en ordinarie primärvårdtjänst om kollegan tjänar bättre? Ersätt hyrläkare under en övergångsperiod med tvingande samhällstjänst. Jag gjorde 1971 AT - tjänstgöring 6 mån som distriktsläkare. Det handlade då om tvångsplacering i en mindre norrlandskommun. Men Innan vi kommer så långt ovan måste vi få läkare att vilja utbilda sig distriktsläkare, annars blir distriktsläkare en utdöende specialité. I framtiden får kanske patienterna skriva sina egna remisser till sjukhusläkare.

    Lars Hetta, Äldre läkare, Pensionär

    Jäv:

  • EVV har en enad läkarkår bakom sig?

    2015-10-27 20:36 | Citat från sammanfattningen Läkaresällskapets projekt ”En Värdefull Vård”, EVV:
    ”Patienternas behov av hälso- och sjukvård tillgodoses bäst genom en välfungerande primärvård där alla invånare har tillgång till en egen fast allmänläkare. Genom kontinuitet och ett patientcentrerat arbetssätt kan goda medicinska resultat, hög patienttillfredsställelse och positiva effekter på folkhälsan uppnås med god kostnadseffektivitet (Starfield, Shi, & Macink, 2005)
    Ett system där alla erbjuds tillgång till en egen läkare i primärvården minskar belastningen på sjukhusen. För de patienter som behöver behandlas på sjukhus skulle också patientsäkerheten öka om sjukhusläkare efter en vårdepisod kunde hänvisa till och samverka med en namngiven primärvårdsläkare med personligt ansvar. Bristen på allmänläkare utgör dock en avgörande begränsning för en välfungerande primärvård och därmed en starkt bidragande orsak till att hela sjukvården idag är dysfunktionell.
    Allmänläkarna har en mycket bred kontaktyta mot befolkningen. Inom loppet av 3–4 år träffar allmänläkaren i en väl fungerande primärvård upp mot 90 procent av befolkningen i sitt område, i ett personligt möte. De allra flesta av dessa besök, 80–90 procent, klaras av inom allmänmedicinen utan att involvera andra specialiteter, förutom medicinsk service. En stor majoritet av befolkningen har kontakt med vården endast via primärvården. En mindre del av befolkningen har kontakt med slutenvården och då oftast episodiskt.
    Det finns ett starkt samband mellan socioekonomiska faktorer och ohälsa, vilket drabbar stora befolkningsgrupper. Hälsans bestämningsfaktorer ligger till stor del utanför hälso- och sjukvården kontroll. Men det är vårdens uppgift enligt alla etiska och politiska värderingar att så långt som möjligt kompensera för de negativa hälsoeffekter som följer av socioekonomiska skillnader, språkliga och kulturella barriärer och nedsatt autonomi. Att ge den enskilda patienten stöd att finna rätt väg i sjukvårdssystemet kräver bedömningar av vårdbehov grundat på individkännedom i vid mening. Allmänläkarna är med den breda kontaktytan med befolkningen och den relation som skapas över tid med personliga besök, också en viktig aktör i preventionen av sjukdom och ohälsa.”
    Står läkarnas egna organisationer enade bakom EVV:s förslag om hur denna centrala fråga i sjukvården skall lösas? http://www.sls.se/Aktuellt/En-vardefull-vard/ (läs i första hand sammanfattningen och kap 3)

    Jonas Sjögreen, Allmänläkare, Västerås

    Jäv: medlem i projektgruppen EVV

  • Privatisera primärvården på ett klokt sätt

    2015-10-27 22:25 | Det enda sättet att komma till rätta med problemet för få allmänläkare är att göra som man gjort i Danmark.

    Privatisera primärvården med möjlighet att ha små såväl som stora mottagningar inom alla specialiteter, inte bara allmänläkare utan även medicin, kirurgi, ortopedi, barn, kvinnosjukdomar och alla andra specialiteter. Folk åker gärna en bra bit om de får välja doktor i enlighet med EU-direktiven om fri rörlighet. Resekostnaderna ersätts dit de vill åka, det är en förhållandevis låg kostnad.
    Röntgen, lab, fysioterapi, psykoterapi, läkemedel och alla remitteringar (inklusive reseersättningar på samma sätt som vid vårdgarantin) är fria faciliteter. Låt sjukhusläkarna själva få välja om de vill arbeta heltid på sjukhus deltid på sjukhus och deltid på egen mottagning eller heltid på egen mottagning. Då får man läkare att vilja stanna inom länet och det kommer nya läkare som tröttnat på den hårda styrning som klinikarbete ofta ger. Jourverksamhet ligger som extra ersättning i stället för att som nu ligga som planerad och beordrad övertid med usel ersättning.

    Landstinget betalar en fast summa för varje mottagning baserad på hur många patienter den enskilda mottagningen avser att ha första året samt en rörlig summa per patientbesök. Halva den beräknade ersättningen utgör den fasta delen som utbetalas i januari (eller då man öppnar mottagningen) Resten av den överenskomna ersättningen delas med antalet patientbesök under året och utbetalas efter avrop.
    Detta ger lika ersättning till varje mottagning som grundprincip. Lyckas mottagningen ta fler patienter än överenskommet blir det billigare per patient för LD, lyckas mottagningen inte uppnå målet om antalet patienter så blir det billigare totalsumma för LD. Så det blir en win-win-win-win-situation för LD (som får fler utförare, som får fast kostnad för primärvården och lättnad för specialist- och slutenvården), för patienten (som får välja vårdgivare), för vårdgivaren (som kan få en dräglig arbetssituation) Se även Läkartidningen, 88, 1562-1567, 1991

    Björn Hammarskjöld, Assisterande professor, Landstinget Dalarna

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons