Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DR6T Läkartidningen 44-45/2015
Lakartidningen.se 2015-10-27

Läkarförbundets primärvårdsenkät:Stora skillnader i bemanningen på vårdcentralerna

Mer än en tredjedel av alla primärvårdsläkare i Sverige arbetar på vårdcentraler som har dålig eller mycket dålig läkarbemanning. Skillnaderna mellan landstingen är stora. Medan Stockholm ligger nära full bemanning har Dalarna och Örebro en stor andel vårdcentraler som har över 50 procent vakanser. Det visar Läkarförbundets nya primärvårdsenkät.

Miki Agerberg

Enkäten, vars första del offentliggörs i dagarna, ger en bred bild av tillståndet i den svenska primärvården. Den skickades ut till alla specialistläkare och ST-läkare i allmänmedicin som var verksamma vid landets vårdcentraler vid årsskiftet 2014/­2015. Målgruppen var cirka 6 600 personer, och drygt 60 procent av dem kom in med godkända svar.

Frågorna täcker en rad olika områden – till exempel arbetssituationen, patientvården, IT och landstingens styrning – som kommer att redovisas senare i separata rapporter. Den första rapporten redovisar metod och bakgrundsdata, men belyser också bemanningen på vårdcen­-t­ralerna.

Svaren visar att endast en tredjedel av primärvårdsläkarna arbetar på fullt bemannade vårdcentraler. I andra änden av skalan finns 12 procent av läkarna som arbetar på vårdcentraler med över hälften av läkartjänsterna vakanta, och ytterligare 26 procent på vårdcentraler med 20–50 procent vakanser.

Skillnaderna mellan landstingen är stora, säger Svante Pettersson, utredare vid Läkarförbundet och projekt­ledare för undersökningen:

– I Stockholm arbetar 80 procent av alla primärvårdsläkare på vårdcentraler som är bemannade till 80 procent eller mer. I Örebro, däremot, arbetar 80 procent av läkarna på vårdcentraler som har mindre än 80 procents bemanning.

– Rapporten visar att vi har en väldigt ojämlik primärvård i Sverige. I ett befolkningsperspektiv innebär det oerhört stora skillnader på vilken primärvård man kan få.

För tre år sedan gjorde Läkarförbundet en separat kartläggning av bemanningen i primärvården (LT nr 11/2013). Den var gjord med en annan metod, och siffrorna är därför inte jämförbara. Men tendenserna från då håller i sig, säger Ove Andersson, ordförande för Distriktsläkarföreningen (DLF) och and­re vice ordförande i Läkarförbundet:

– Örebro och Dalarna låg dåligt till redan för tre år sedan. Vad vi ser är att inget landsting med problem har lyckats starta en process för att förbättra situationen.

Hälso- och sjukvårdens adressregister, som användes för att skicka ut enkäten, har också gett intressanta bakgrundsdata om hela målgruppen. Mest oroande är åldersfördelningen. Mer än hälften av alla specialistläkare i svensk primärvård, noga räknat 53 procent, är 55 år eller äldre. Särskilt kritiskt är läget på Gotland och i Dalarna, där omkring 70 procent av specialistläkarna har fyllt 55.

Antalet primärvårdsläkare som når pensionsåldern kommer därför att öka kraftigt de närmaste fem–tio åren. Någon motsvarande ökning av antalet ST-läkare som kan väntas bli färdiga specialister under denna period kan inte ses, konstateras det i rapporten, som fortsätter: »Det finns anledning till oro över att den redan i dag mycket ansträngda bemanningssituationen i primärvården kommer att förvärras under de närmaste åren.«

För att hejda den negativa utvecklingen krävs en rad olika åtgärder, säger Ove Andersson:

– Det måste göras attraktivt för fler att fortsätta arbeta efter pensionsåldern. Men det räcker naturligtvis inte för att bygga en hållbar primärvård. Viktigast är att öka antalet ST-läkare. Det ger inte effekt omedelbart, men på sikt.

– För att åstadkomma det behövs en långsiktig planering av kompetensförsörjningen, där bland andra SKL och en nationell aktör som Socialstyrelsen engagerar sig.

Det har talats mycket om primärvårdssatsningar, men i praktiken är den svenska primärvården svagt utvecklad, säger Ove Andersson:

– Andelen läkare som arbetar i primärvården i Sverige är en av de lägsta i hela OECD. För att varaktigt förbättra situationen behövs en nationell samordning, där både riksdag och regering måste bidra.

 

Kommentarer (5)

  • Varför har ingenting gjorts tidigare?

    2015-10-27 14:55 | Om inte Läkarförbundet hade genomfört denna enkät-trilogi hade vi inte haft särskilt många uppgifter om primärvårdens tillstånd, bemanning och resurser. Nu vet vi en del och det är bra. Men trots Nationell handlingsplan, nio miljarder, verbala satsningar och flera påpekanden från Riksrevisorer har Sverige inte lyckats med det som alla makthavare säger utgör basen för hälso- och sjukvård. Politiker! Det är dags att tänka om!

    Gösta Eliasson, Spec allmänmedicin, Falkenberg

    Jäv:

  • Kanske borde politiker lyssna

    2015-10-27 16:03 | Vill framhålla Olle Bergstrands utmärkta studie om "Primärvårdens gröna öar", vårdcentraler som fungerar och där personalen trivs, slutsatsen blev att det är arbetsmiljön som är viktig. Försökt påtala detta för politiker i Halland, försökt få dem att lyssna till de argument vi har för att få och bevara en bra arbetsmiljö, men möts av oförstående, okunnighet, politiskt taktik osv. Låt oss försöka genomföra det som vi anser är viktigt för bra arbetsmiljö så stannar läkarna, jobbar efter pension, och vi kan också få fler yngre läkare att välja Primärvård.

    Per Repfennig , Distriktsläkare, Läjeskliniken

    Jäv:

  • Förbjud staffläkare överallt samtigt!

    2015-10-27 16:50 | Hyrläkare eller stafettläkare på vårdcentraler har större total kostnad än ordinarie läkare. I varje fall är det så på landsbygden. Varför skall då en distriktsläkare söka en ordinarie primärvårdtjänst om kollegan tjänar bättre? Ersätt hyrläkare under en övergångsperiod med tvingande samhällstjänst. Jag gjorde 1971 AT - tjänstgöring 6 mån som distriktsläkare. Det handlade då om tvångsplacering i en mindre norrlandskommun. Men Innan vi kommer så långt ovan måste vi få läkare att vilja utbilda sig distriktsläkare, annars blir distriktsläkare en utdöende specialité. I framtiden får kanske patienterna skriva sina egna remisser till sjukhusläkare.

    Lars Hetta, Äldre läkare, Pensionär

    Jäv:

  • EVV har en enad läkarkår bakom sig?

    2015-10-27 20:36 | Citat från sammanfattningen Läkaresällskapets projekt ”En Värdefull Vård”, EVV:
    ”Patienternas behov av hälso- och sjukvård tillgodoses bäst genom en välfungerande primärvård där alla invånare har tillgång till en egen fast allmänläkare. Genom kontinuitet och ett patientcentrerat arbetssätt kan goda medicinska resultat, hög patienttillfredsställelse och positiva effekter på folkhälsan uppnås med god kostnadseffektivitet (Starfield, Shi, & Macink, 2005)
    Ett system där alla erbjuds tillgång till en egen läkare i primärvården minskar belastningen på sjukhusen. För de patienter som behöver behandlas på sjukhus skulle också patientsäkerheten öka om sjukhusläkare efter en vårdepisod kunde hänvisa till och samverka med en namngiven primärvårdsläkare med personligt ansvar. Bristen på allmänläkare utgör dock en avgörande begränsning för en välfungerande primärvård och därmed en starkt bidragande orsak till att hela sjukvården idag är dysfunktionell.
    Allmänläkarna har en mycket bred kontaktyta mot befolkningen. Inom loppet av 3–4 år träffar allmänläkaren i en väl fungerande primärvård upp mot 90 procent av befolkningen i sitt område, i ett personligt möte. De allra flesta av dessa besök, 80–90 procent, klaras av inom allmänmedicinen utan att involvera andra specialiteter, förutom medicinsk service. En stor majoritet av befolkningen har kontakt med vården endast via primärvården. En mindre del av befolkningen har kontakt med slutenvården och då oftast episodiskt.
    Det finns ett starkt samband mellan socioekonomiska faktorer och ohälsa, vilket drabbar stora befolkningsgrupper. Hälsans bestämningsfaktorer ligger till stor del utanför hälso- och sjukvården kontroll. Men det är vårdens uppgift enligt alla etiska och politiska värderingar att så långt som möjligt kompensera för de negativa hälsoeffekter som följer av socioekonomiska skillnader, språkliga och kulturella barriärer och nedsatt autonomi. Att ge den enskilda patienten stöd att finna rätt väg i sjukvårdssystemet kräver bedömningar av vårdbehov grundat på individkännedom i vid mening. Allmänläkarna är med den breda kontaktytan med befolkningen och den relation som skapas över tid med personliga besök, också en viktig aktör i preventionen av sjukdom och ohälsa.”
    Står läkarnas egna organisationer enade bakom EVV:s förslag om hur denna centrala fråga i sjukvården skall lösas? http://www.sls.se/Aktuellt/En-vardefull-vard/ (läs i första hand sammanfattningen och kap 3)

    Jonas Sjögreen, Allmänläkare, Västerås

    Jäv: medlem i projektgruppen EVV

  • Privatisera primärvården på ett klokt sätt

    2015-10-27 22:25 | Det enda sättet att komma till rätta med problemet för få allmänläkare är att göra som man gjort i Danmark.

    Privatisera primärvården med möjlighet att ha små såväl som stora mottagningar inom alla specialiteter, inte bara allmänläkare utan även medicin, kirurgi, ortopedi, barn, kvinnosjukdomar och alla andra specialiteter. Folk åker gärna en bra bit om de får välja doktor i enlighet med EU-direktiven om fri rörlighet. Resekostnaderna ersätts dit de vill åka, det är en förhållandevis låg kostnad.
    Röntgen, lab, fysioterapi, psykoterapi, läkemedel och alla remitteringar (inklusive reseersättningar på samma sätt som vid vårdgarantin) är fria faciliteter. Låt sjukhusläkarna själva få välja om de vill arbeta heltid på sjukhus deltid på sjukhus och deltid på egen mottagning eller heltid på egen mottagning. Då får man läkare att vilja stanna inom länet och det kommer nya läkare som tröttnat på den hårda styrning som klinikarbete ofta ger. Jourverksamhet ligger som extra ersättning i stället för att som nu ligga som planerad och beordrad övertid med usel ersättning.

    Landstinget betalar en fast summa för varje mottagning baserad på hur många patienter den enskilda mottagningen avser att ha första året samt en rörlig summa per patientbesök. Halva den beräknade ersättningen utgör den fasta delen som utbetalas i januari (eller då man öppnar mottagningen) Resten av den överenskomna ersättningen delas med antalet patientbesök under året och utbetalas efter avrop.
    Detta ger lika ersättning till varje mottagning som grundprincip. Lyckas mottagningen ta fler patienter än överenskommet blir det billigare per patient för LD, lyckas mottagningen inte uppnå målet om antalet patienter så blir det billigare totalsumma för LD. Så det blir en win-win-win-win-situation för LD (som får fler utförare, som får fast kostnad för primärvården och lättnad för specialist- och slutenvården), för patienten (som får välja vårdgivare), för vårdgivaren (som kan få en dräglig arbetssituation) Se även Läkartidningen, 88, 1562-1567, 1991

    Björn Hammarskjöld, Assisterande professor, Landstinget Dalarna

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016