Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DTE6 Läkartidningen 48/2015
Lakartidningen.se 2015-11-23

Jens Enoksson, chefläkare i Region Skåne:»Det finns inget B-lag för flyktingar«

Vilken vård har asylsökande rätt till? Vad kan man som läkare göra i den flyktingsituation som råder? Två av de frågor som drygt hundra läkare och läkarstudenter i Malmö i förra veckan sökte svar på.

Anna Sofia Dahl

Bilden på Alan Kurdi fyller den stora vita duken. Treåringen som drunknade i Medelhavet och som blev en symbol för flyktingkatastrofens lidande.

– Barn är alltid offer i katastrofer och konflikter. Vi har hört att det finns 60 miljoner flyktingar i världen, det är en enorm summa, och 50 procent av dem är barn under 18 år, säger Maria Mossberg, barnläkare på Skånes universitetssjukhus.

Hon är också ordförande för Barnläkarföreningens delförening för global barn- och ungdomshälsa, som tillsammans med Läkaresällskapet ordnat seminariet »Flyktingsituationen i världen och Sverige« på Skånes universitetssjukhus i Malmö. 

Maria Mossberg poängterar vikten av att känna till regelverket för både vuxnas och barns rätt till vård.

– Alla barn, även papperslösa, har samma rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som svenska barn. För vuxna bedöms vårdbehovet av behandlande personal, vi bedömer vad den personen behöver för vård. Det har Socialstyrelsen kommit fram till då de utrett begreppet »vård som ej kan anstå«.

Seminariet vill ge svar på en del av de frågor som just nu är brännande aktuella, men Maria Mossberg önskar också att det blir ett startskott för ytterligare initiativ och att man nu funderar framåt.

– Vi har bland annat funderat löst på ett förslag om att man skulle kunna ha en mobil enhet i samarbete med regionen som genomför hälso­undersökningar.

Hon tycker också att det är otroligt viktigt att vårdutbildade flyktingar lättare kommer i arbete och praktik.

Trots rubriken »Flyktingsituationen i världen och Sverige« handlar en hel del av frågorna från de drygt hundra läkarna och läkarstudenterna i publiken om EU-migranters rätt till vård. En av de som har svar är Åsa Wieslander, i grunden sjuksköterska, men i dag enhetschef för vårdcentralen i Gullviksborg i Malmö, och en av de som startade Deltakliniken för papperslösa i Malmö.

– Vi som arbetar i sjukvården arbetar inte med migration, vi ska ge vård efter behov och ska bedöma patienter efter vårdbehov. Det är inte beroende av vilka siffror man har i personnumret. Vård är en mänsklig rättighet och inte en medborgerlig rättighet.

Hon är också en av dem som tidigare stått på centralstationen i Malmö för att hjälpa flyktingar, både som frivillig och i regionens regi, och där sett en mängd människoöden passera.

– Vi måste komma ihåg att alla de som kommer har en egen historia, de är individer och har enskilda behov. Det är viktigt att vi ser det. 

Under seminariet berättar också Ena Ramic från Migrationsverket om asylprocessens gång och Stefan Kling, skolhälsovårdsöverläkare i Malmö, redogör för de nyanlända elevernas hälsa.

Jens Enoksson, chefläkare i Region Skåne, talar om asylsökandes vård inom regionen:

– Det finns ingen gräddfil för svenska medborgare och det finns inget B-lag för flyktingar. Vi ger vård med ordinarie kvalitet och vi arbetar inom ordinarie vårdstrukturer så mycket vi kan, eftersom vi vet att det bibehåller både kvalitet och prestanda på vården.

Efter seminariet fortsätter diskussionerna i läkarstudenternas lokal »Kapellet« på andra sidan den regnvåta gatan. Vid ett av de runda träborden står läkarstudenten Torkel Rönnblad tillsammans med Åsa Wieslander. De har plockat upp diskussionen om EU-migranters rätt till vård och är båda överens om att frågor om papperslösa och migranter är något som borde ingå i alla vårdutbildningars etikblock.

– Fortfarande finns det personer inom vården som inte vet hur regelverket ser ut i de här frågorna. Där har studenterna en viktig roll att fylla tror jag, säger Åsa Wieslander.

Samtalet glider in på vad läkare själva kan göra och Torkel Rönnblad menar att frivilligarbete inte är hållbart i längden, eftersom vården ska vara likvärdig för alla.

– Det är självklart att det känns bra att göra en insats, men det är också ett problem att göra en halvtaskig version av myndigheternas uppdrag.

Åsa Wieslander är också kluven till det arbete som frivilligorganisationer gör, trots sina egna erfarenheter.

– En av de saker som vi jobbade jättemycket med när vi drev på för att få en förändrad lagstiftning var att vi inte ska ha någon alternativ sjukvård och några frivilliga kliniker. Människor har rätt till vård på samma villkor och då ska man bli mottagen på vanliga mottagningar. Det tror jag fortfarande på, men jag tänker också att frivilliga kan behövas under en period nu när det kommer så väldigt många människor.

Dock menar hon att läget är ett annat när det handlar om EU-migranter, som inte omfattas av lagen om vård för asylsökande och papperslösa eller ofta inte har tillgång till sjukvård i sina hemländer.

– De ska ju behandlas som egenbetalare när de söker vård, vilket i praktiken innebär det att de inte har tillgång till vård som inte är omedelbar. Och de ska alltid betala hela kostnaden. Till dem behövs fortfarande frivilligkliniker, som till exempel Läkare i världen visat, säger hon.

Fotnot: I oktober arrangerade Svenska barnläkarföreningens delförening för global barn- och ungdomshälsa och Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa även ett seminarium under samma rubrik i Stockholm. Båda seminarierna finns att se som webb-tv på Svenska Läkaresällskapets webbplats.

Det här gäller för vård till asylsökande och papperslösa

  • Alla barn under 18 år har rätt till samma fullständiga hälso- och sjukvård samt tandvård som svenska barn har.
  • Vuxna som är folkbokförda inom ett landsting eller är EU/ESS-medborgare har också rätt till fullständig, subventionerad hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige. Landstingen är också skyldiga att erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, för de som vistas i ett landsting utan att vara bosatta där.
  • Alla asylsökande och papperslösa ska erbjudas »vård och tandvård som inte kan anstå« (se nedan), mödravård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning, läkemedel som förskrivs i samband med nämnd vård samt hälsoundersökning.

Källa: Socialstyrelsen.sehttp://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halso-ochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas">

Begreppet »vård och tandvård som inte kan anstå«

Socialstyrelsen har kommit fram till att det enbart är den behandlande vårdpersonalen som kan avgöra vilka åtgärder som krävs för varje enskild patient och när de krävs. Bland den vård som ska erbjudas finns bland annat akut vård och behandling, vård och behandling som är mer än omedelbar vård, vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd, vård för att undvika mer omfattande vård och behandling, vård som är följdinsatser av vård som getts (inklusive psykiatrisk vård) samt vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder.

Källa: Socialstyrelsen.se

Kommentarer (1)

  • Många frågor kring flyktingkrisen behöver diskuteras ..

    2015-11-28 17:22 | Flyktingtillströmning medför många frågor som svensk sjukvård behöver lösa. Rätt till sjukvård är en viktig fråga som även har diskuteras mycket. En annan fråga som dock inte ha diskuteras är hur Sverige ska hantera en förändrad sjukdomspanorama som flyktingtillströmning medför, speciellt när det gäller infektionssjukdomar och smittospårning.

    Yuan Xu, AT-läkare, KS

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundet på Pride: Både utbildning och attityder bör ändras

Nyheter | Läkarkåren har dålig kunskap om hbtq-personers liv och leverne. Men enbart utbildning räcker inte för ett bättre bemötande. Även attityderna måste förändras. Det konstaterade panelen på Läkarförbundets seminarium på Stockholm Pride i går. () 29 JUL 2016

Förbundet positivt till att ge IVF-behandling vid fler vårdenheter

Nyheter | Läkarförbundet ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag om att assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska kunna utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhusen. () 29 JUL 2016

Annons Annons

Svenskarnas sexvanor studeras

Nyheter | Svenskarnas sexvanor ska kartläggas för att förbättra förutsättningarna för ett effektivt folkhälsoarbete. Det meddelade regeringen i dag. () 29 JUL 2016

Myndigheter ska hitta former för samverkan om bemanning

Nyheter | Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet ska på uppdrag av regeringen föreslå hur utbildningsväsendet och vårdens olika aktörer ska samverka för att trygga kompetensförsörjningen i vården. () 29 JUL 2016

bild

Baljväxt orsakar förgiftning med antikolinergt syndrom

Fallbeskrivning | En tidigare frisk man inkom med misstänkt stroke till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Patienten visade sig ha ätit av dåligt preparerade lupinfrön och hade symtom överensstämmande med ett antikolinergt syndrom.  () 29 JUL 2016

Behovet av introduktion till ST utreds som del i läkarutbildning

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Något som välkomnas av Läkarförbundet. (2 kommentarer) 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. (4 kommentarer) 28 JUL 2016

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

Kvinnor med urinvägsinfektion i barndomen följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (2 kommentarer) 26 JUL 2016