Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DTE6 Läkartidningen 48/2015
Lakartidningen.se 2015-11-23

Jens Enoksson, chefläkare i Region Skåne:»Det finns inget B-lag för flyktingar«

Vilken vård har asylsökande rätt till? Vad kan man som läkare göra i den flyktingsituation som råder? Två av de frågor som drygt hundra läkare och läkarstudenter i Malmö i förra veckan sökte svar på.

Anna Sofia Dahl

Bilden på Alan Kurdi fyller den stora vita duken. Treåringen som drunknade i Medelhavet och som blev en symbol för flyktingkatastrofens lidande.

– Barn är alltid offer i katastrofer och konflikter. Vi har hört att det finns 60 miljoner flyktingar i världen, det är en enorm summa, och 50 procent av dem är barn under 18 år, säger Maria Mossberg, barnläkare på Skånes universitetssjukhus.

Hon är också ordförande för Barnläkarföreningens delförening för global barn- och ungdomshälsa, som tillsammans med Läkaresällskapet ordnat seminariet »Flyktingsituationen i världen och Sverige« på Skånes universitetssjukhus i Malmö. 

Maria Mossberg poängterar vikten av att känna till regelverket för både vuxnas och barns rätt till vård.

– Alla barn, även papperslösa, har samma rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som svenska barn. För vuxna bedöms vårdbehovet av behandlande personal, vi bedömer vad den personen behöver för vård. Det har Socialstyrelsen kommit fram till då de utrett begreppet »vård som ej kan anstå«.

Seminariet vill ge svar på en del av de frågor som just nu är brännande aktuella, men Maria Mossberg önskar också att det blir ett startskott för ytterligare initiativ och att man nu funderar framåt.

– Vi har bland annat funderat löst på ett förslag om att man skulle kunna ha en mobil enhet i samarbete med regionen som genomför hälso­undersökningar.

Hon tycker också att det är otroligt viktigt att vårdutbildade flyktingar lättare kommer i arbete och praktik.

Trots rubriken »Flyktingsituationen i världen och Sverige« handlar en hel del av frågorna från de drygt hundra läkarna och läkarstudenterna i publiken om EU-migranters rätt till vård. En av de som har svar är Åsa Wieslander, i grunden sjuksköterska, men i dag enhetschef för vårdcentralen i Gullviksborg i Malmö, och en av de som startade Deltakliniken för papperslösa i Malmö.

– Vi som arbetar i sjukvården arbetar inte med migration, vi ska ge vård efter behov och ska bedöma patienter efter vårdbehov. Det är inte beroende av vilka siffror man har i personnumret. Vård är en mänsklig rättighet och inte en medborgerlig rättighet.

Hon är också en av dem som tidigare stått på centralstationen i Malmö för att hjälpa flyktingar, både som frivillig och i regionens regi, och där sett en mängd människoöden passera.

– Vi måste komma ihåg att alla de som kommer har en egen historia, de är individer och har enskilda behov. Det är viktigt att vi ser det. 

Under seminariet berättar också Ena Ramic från Migrationsverket om asylprocessens gång och Stefan Kling, skolhälsovårdsöverläkare i Malmö, redogör för de nyanlända elevernas hälsa.

Jens Enoksson, chefläkare i Region Skåne, talar om asylsökandes vård inom regionen:

– Det finns ingen gräddfil för svenska medborgare och det finns inget B-lag för flyktingar. Vi ger vård med ordinarie kvalitet och vi arbetar inom ordinarie vårdstrukturer så mycket vi kan, eftersom vi vet att det bibehåller både kvalitet och prestanda på vården.

Efter seminariet fortsätter diskussionerna i läkarstudenternas lokal »Kapellet« på andra sidan den regnvåta gatan. Vid ett av de runda träborden står läkarstudenten Torkel Rönnblad tillsammans med Åsa Wieslander. De har plockat upp diskussionen om EU-migranters rätt till vård och är båda överens om att frågor om papperslösa och migranter är något som borde ingå i alla vårdutbildningars etikblock.

– Fortfarande finns det personer inom vården som inte vet hur regelverket ser ut i de här frågorna. Där har studenterna en viktig roll att fylla tror jag, säger Åsa Wieslander.

Samtalet glider in på vad läkare själva kan göra och Torkel Rönnblad menar att frivilligarbete inte är hållbart i längden, eftersom vården ska vara likvärdig för alla.

– Det är självklart att det känns bra att göra en insats, men det är också ett problem att göra en halvtaskig version av myndigheternas uppdrag.

Åsa Wieslander är också kluven till det arbete som frivilligorganisationer gör, trots sina egna erfarenheter.

– En av de saker som vi jobbade jättemycket med när vi drev på för att få en förändrad lagstiftning var att vi inte ska ha någon alternativ sjukvård och några frivilliga kliniker. Människor har rätt till vård på samma villkor och då ska man bli mottagen på vanliga mottagningar. Det tror jag fortfarande på, men jag tänker också att frivilliga kan behövas under en period nu när det kommer så väldigt många människor.

Dock menar hon att läget är ett annat när det handlar om EU-migranter, som inte omfattas av lagen om vård för asylsökande och papperslösa eller ofta inte har tillgång till sjukvård i sina hemländer.

– De ska ju behandlas som egenbetalare när de söker vård, vilket i praktiken innebär det att de inte har tillgång till vård som inte är omedelbar. Och de ska alltid betala hela kostnaden. Till dem behövs fortfarande frivilligkliniker, som till exempel Läkare i världen visat, säger hon.

Fotnot: I oktober arrangerade Svenska barnläkarföreningens delförening för global barn- och ungdomshälsa och Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa även ett seminarium under samma rubrik i Stockholm. Båda seminarierna finns att se som webb-tv på Svenska Läkaresällskapets webbplats.

Det här gäller för vård till asylsökande och papperslösa

  • Alla barn under 18 år har rätt till samma fullständiga hälso- och sjukvård samt tandvård som svenska barn har.
  • Vuxna som är folkbokförda inom ett landsting eller är EU/ESS-medborgare har också rätt till fullständig, subventionerad hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige. Landstingen är också skyldiga att erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, för de som vistas i ett landsting utan att vara bosatta där.
  • Alla asylsökande och papperslösa ska erbjudas »vård och tandvård som inte kan anstå« (se nedan), mödravård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning, läkemedel som förskrivs i samband med nämnd vård samt hälsoundersökning.

Källa: Socialstyrelsen.sehttp://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halso-ochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas">

Begreppet »vård och tandvård som inte kan anstå«

Socialstyrelsen har kommit fram till att det enbart är den behandlande vårdpersonalen som kan avgöra vilka åtgärder som krävs för varje enskild patient och när de krävs. Bland den vård som ska erbjudas finns bland annat akut vård och behandling, vård och behandling som är mer än omedelbar vård, vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd, vård för att undvika mer omfattande vård och behandling, vård som är följdinsatser av vård som getts (inklusive psykiatrisk vård) samt vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder.

Källa: Socialstyrelsen.se

Kommentarer (1)

  • Många frågor kring flyktingkrisen behöver diskuteras ..

    2015-11-28 17:22 | Flyktingtillströmning medför många frågor som svensk sjukvård behöver lösa. Rätt till sjukvård är en viktig fråga som även har diskuteras mycket. En annan fråga som dock inte ha diskuteras är hur Sverige ska hantera en förändrad sjukdomspanorama som flyktingtillströmning medför, speciellt när det gäller infektionssjukdomar och smittospårning.

    Yuan Xu, AT-läkare, KS

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken Träffsäker metod ger färre invasiva provtagningar – men gamla etiska frågor blir åter aktuella

Översikt | Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. NIPT är ett genombrott, men den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är komplicerad, och flera kunskapsområden utvecklas parallellt. () 31 MAJ 2016

bild

3 frågor till
Bo Jacobsson

Författarintervjun | Bo Jacobsson beskriver tillsammans med kollegor det nya, icke-invasiva fosterdiagnostiska testet NIPT som ett genombrott. Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.  () 31 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Samarbete behövs för snabbt ordnat införande av ny teknik

Debatt | Hälso- och sjukvården behöver snabbare kunna introducera innovativa behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik. Vi vill ge vården bra beslutsunderlag. () 31 MAJ 2016

bild

»Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?«

Krönika | Det är inte svårt för en underläkare att förstå att man som doktor jobbar med livet, inte döden. Svårt blir det först när en terminalt sjuk 90-åring ber att få »någonting« som gör att hon och jämnårige maken kan somna in tillsammans. Olivia Marsh Landen, underläkare, berättar.   () 31 MAJ 2016

bild

Sommaren är här – och huggormen

Kultur | Nu på sommaren kan det hända att man råkar huggormen, den enda giftiga av Sveriges tre ormarter. Dan-Axel Hallbäck, överläkare på Karlskoga lasarett, berättar om den sicksack-mönstrade reptilen, lär oss hur man känner igen symtomen efter ormbett och tipsar om sätt att behandla det. () 31 MAJ 2016

Nu förbjuds Uppsala län vid vite att överskrida övertidstaket

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

bild

Apropå! Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. (5 kommentarer) 30 MAJ 2016

bild

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  () 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

Alvedon 665 mg har orsakat flera fall av svårbehandlad förgiftning

Debatt | Det har skett en påtaglig ökning av antalet förgiftningar av depåberedningen Alvedon 665 mg. Giftinformationscentralen har därför förändrat sina behandlingsrekommendationer gällande överdoser med depåpreparatet. (2 kommentarer) 27 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons Annons