Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DSXH Lakartidningen.se 2015-11-06

Rapport från Vårdanalys: Klent genomslag för nationella riktlinjer

De nationella riktlinjerna får inte det genomslag i vården som är tänkt. Det visar en granskning av Vårdanalys, som anser att regeringen bör ta initiativ till ett mer ändamålsenligt system för kunskapsstöd.

Michael Lövtrup

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) har i en ny rapport granskat i vilken mån de nationella riktlinjerna bidrar till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård så som det är tänkt.

Slutsatsen är att riktlinjerna i viss mån bidrar till dessa mål, men att genomslaget är begränsat.

Analysen bygger på de åtgärder som har högst angelägenhetsgrad (1–3 på en tiogradig skala) samt de som bör mönstras ut, med andra ord åtgärder där man borde kunna förvänta sig en hög efterlevnadsgrad.

Trots det är det är bara för var tredje rekommenderad åtgärd som man ser en tydlig förbättring av vården åren efter att en riktlinje publiceras. Rekommendationer om att helt avstå från behandlingsinsatser följs inte fullt ut; ibland händer det rentav att åtgärden ökar i något landsting efter att en riktlinje publiceras.

De svenska riktlinjerna särskiljer sig i ett internationellt perspektiv eftersom de primärt är riktade mot beslutsfattare och inte mot vårdpersonal, konstaterar Vårdanalys och menar att det saknas bra strukturer och processer för att ta vidare, implementera och följa upp nationella riktlinjer i vårdens vardag.

Vårdanalys slår också fast också att de nationella riktlinjerna i sin nuvarande utformning inte tillräckligt understöder en patientcentrerad vård. För att stärka patienternas möjlighet till delaktighet och inflytande behöver ett kunskapsstöd vara mer heltäckande i sina rekommendationer, täcka in hela vårdprocesser, och understödja en mer individualiserad behandling.

Vårdanalys slutsats är att regeringen tillsammans med huvudmännen bör utveckla ett mer välfungerade system för kunskapsstöd till vården. Utgångspunkterna bör enligt Vårdanalys vara:

  • Arbetet på nationell, regional och lokal nivå måste hänga ihop.
  • Ett kunskapsstöd som är ändamålsenligt för vårdens professioner och patienterna måste prioriteras.
  • Uppföljning på lokal, regional och nationell nivå samt stöd till förbättringsarbete bör utgöra en naturlig del i ett utvecklat kunskapsstödssystem.

Vårdanalys anser också att det behövs kunskapsstöd på långt fler områden än de femton som finns i dag, som är inriktade mot allvarliga folksjukdomar som astma, demens och stroke. Som en jämförelse har Norge har ett femtiotal riktlinjer, Finland över 100 och England uppemot 200.

Kommentera

Kommentera
bild

Nu kommer patienten på besök via videolänk

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. () 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. () 28 JUN 2016

bild

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men ibland är den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt är att lära sig konsten att ta ledigt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

ABC om Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Viktigast inom global hälsa är att göra något – även om det är litet

Människor & möten | Huvudsaken är att göra någonting, om än aldrig så litet – och att göra det nu. Den inställningen har barnläkaren Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. Han är med i planeringskommittén för höstens konferens i global hälsa den 26–27 oktober i Umeå. () 28 JUN 2016

Kvalitet i forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

bild

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

bild

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Primärvård vid bruk på 1870-talet

Kultur | Ägaren av Forsmarks bruk i Uppland i slutet av 1800-talet månade om arbetarnas hälsa. Fri sjukvård för arbetarfamiljerna inrättades, besök till badhusen var gratis och goda matvaror utgjorde en del av lönen. Hälsoläget hos bruksborna finns dokumenterat i provinsialläkaren doktor August Johan Brandts årliga rapporter till Medicinalverket i Stockholm. () 27 JUN 2016

Staten behöver ta ett större och tydligare ansvar för vården

Debatt | Jag ser inte att det behövs en statlig kriskommission för sjukvården, men ett omställningsarbete som leds av staten. Det skriver sjukvårdsminister Gabriel Wikström (bilden) som svar på inlägget »En sjukvårdspolitikers ansvar«. () 23 JUN 2016

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Annons
Annons Annons Annons