Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DS3Z Läkartidningen 47/2015
Lakartidningen.se 2015-11-11 (uppdaterad 2015-11-12)

»Arbetsuppgifter måste tas bort«

Värmlands läkarförening uppmanar landstingspolitikerna att se över vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras efter nästa års sparkrav. Och redan nu menar man att gränsen är nådd.

Anna Sofia Dahl

Som Läkartidningen tidigare berättat lider Landstinget i Värmland av ett minst sagt tufft ekonomiskt läge. Ett sparkrav på 380 miljoner kronor är lagt, men någon tydlig plan för hur bemanningsminskningen på 300 heltidstjänster ska gå ihop med mängden arbetsuppgifter finns inte.

Marina Tuutma, ordförande för Värmlands läkarförening (VLF) och ledamot av Läkarförbundets förbundsstyrelse, menar att gränsen redan är nådd.

– Om politiken utlovar bättre vård, snabbare väg in i vården, mycket hög telefontillgänglighet och vi ska kunna ge läkartider inom sju dagar så behövs det ju en minimumbemanning för det. Vi hinner inte med som det är nu. Man måste börja ta bort arbetsuppgifter. 

VLF har därför, tillsammans med fackförbunden Saco, Vision, Vårdförbundet och Kommunal, lämnat in en skrivelse till landstingspolitikerna i Värmland. I den uppmanar man politikerna att redogöra för vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras i den nya organisationen.

– Vi vill få till en dialog med politikerna om själva uppdraget. Vilken typ av vård kan vi leverera för de resurser vi har, säger Marina Tuutma.

Omställningsarbetet ska vara klart i slutet av 2016 och nu vill man från fackens sida ha konkreta förslag på hur de nya arbetssätten ska se ut. Marina Tuutma menar att man redan i dag är underbemannade och jobbar övertid.

– På den vårdcentral där jag jobbar har två läkare sagt upp sig på grund av arbetssituationen och andra är sjukskrivna för att de inte orkar med. Att jobba inom hälso- och sjukvården ska inte vara ohälsosamt.

De fem fackförbunden förklarade sig också oeniga till själva budgeten och flerårsplanen under landstingssamrådet i måndags.

Fredrik Larsson (M), landstingsråd i Värmland, menar att mycket i det långsiktiga arbetet handlar om att verksamheterna måste effektiviseras genom förändrade arbetssätt och användandet av ny teknik. Vad det konkret innebär vill han inte ge något generellt svar på, eftersom problemen och utmaningarna ser olika ut på olika ställen.

– På varje enhet och varje ställe måste man jobba med sin verksamhetsutveckling, då kan inte jag ovanifrån peka på en generell lösning. Därmed inte sagt att jag inte har respekt och stor förståelse för att detta är jättesvårt och ställer jättekrav på våra medarbetare och på de lokala chefer som finns.

Han håller dock inte med om en generell bild av att gränsen skulle vara nådd.

– Det finns säkert delar i sjukvården där det borde vara fler människor, men också att det finns delar där vi genom att ändra arbetssätt och använda ny teknik och kunskap kan klara uppgifterna och inte vara så många som vi är i dag.

Är det inte en signal att det finns sjukskrivningar och personal som säger upp sig på grund av arbetssituationen?

– Absolut, och det är viktigt att säga att vi naturligtvis har vi verksamheter och avdelningar där arbetsmiljön är dålig och där vi borde göra ännu större insatser för att hjälpa chefer och ledare för att klara av sina uppgifter. Men jag tror att det är farligt att generalisera för mycket och säga att det är dåligt överallt, för det är det inte.

Läs tidigare:

Dyster ekonomi i många landsting

Kommentarer (8)

  • Politikernas ansvar

    2015-11-11 18:32 | Helt rätt Marina Tuutma: vill politikerna spara så får dom ta sitt ansvar och våga ange prioriteringarna! Det är fegt och oansvarigt att peka på diverse chefer, - om inte de, politikerna, samtidigt kan peka på vad det är cheferna gör för fel!

    Jan Johnsen, överläkare, KK Ystad

    Jäv:

  • Konkretisering från ansvariga politiker

    2015-11-12 10:48 | Helt rätt att avkräva klara besked kring prioriteringarna. Att politiken på sedvanligt sätt gömmer sig bakom snömos är ju ingen nyhet. "..förändrade arbetssätt och ny teknik...", provocerande oinitierat. När Tuutma dessutom beskriver en VERKLIGHET som för länge sedan havererat . Ökande krav från allmänhet och minskande resurser är helt enkelt oförenligt. Politiken är skyldig att informera allmänheten om det aktuella läget och konsekvenserna av det.

    Pia Sonne Sjaggo, specialist allmän internmedicin,endokrinologi,allmänmed., HC Arjeplog

    Jäv:

  • För vem är det "farligt att generalisera för mycket och säga att det är dåligt överallt" ?

    2015-11-12 11:41 | Enligt Fredrik L.(M) är det (citat) "farligt att generalisera för mycket och säga att det är dåligt överallt, för det är det inte".
    Man undrar varför han beskriver verkligheten på det sättet?
    Varför uppfattar inte alla (kvinnliga) läkare som haft 4000 listade patienter på sin egen lista som fast anställda specialister på en vårdcentral saker och ting på samma sätt som Fredrik L.(M)?
    Kan det till och med vara "farligt att generalisera " för dessa läkare genom att säga sin mening,man kanske råkar illa ut på ett eller annat sätt; antingen genom att gå in i en utmattningssituation,bli hunsad som "stafettläkare" eller bojkottad på något annat sätt i moderatstalinistisk anda?
    Det är märkligt hur finurlig man kan vara som politiker i att projicera tillbaka problemen på drabbad så kallad "ineffektiv" verksamhet och samtidigt fiska röster genom att "lova guld och gröna skogar"utan verklighetskontakt,i sitt samvetslösa sätt att utnyttja de som skall verkställa de politiska besluten i primärvården genom att arbeta gratis övertid.
    Vissa människor har aldrig blivit utrustade med förmåga att skämmas eller få dåligt samvete.
    Vi andra som har fått denna underbara förmåga får istället gratis arbeta ihjäl oss för att kunna vara anständiga i vårt möte med våra patienter.

    Marika Hedman, specialist i allmänmedicin, ej verksam inom primärvården

    Jäv: specialist i Allmänmedicin, läkare, humanist, polyglott, intellektuell

  • Varför inte prioritera själva? Vi har makten men använder den inte!

    2015-11-12 20:38 | Varför klaga och ropa på politiker? I de flesta fall är det i princip professionen själv som äger och har makten över frågan. Det är svårt att förstå varför inte välutbildade läkare själva skulle kunna prioritera mellan olika medicinska tillstånd och agera därefter. I de flesta fall är det fullt möjligt att säga att ”detta klarar vi …. men inte detta och detta”. Men, detta enkla faktum uttalas praktiskt taget aldrig (annat än i korridoren)– vare sig av kollegor på golvet eller av läkare i ledande funktion. Hur kommer det sig? Beror det på feghet, rädsla, prestige, stort överjag eller …..? Kan vara värt att fundera över i dessa tider av NPM mm.

    Sven Larsson, fd öl, Hemma

    Jäv:

  • Till "Varför inte prioritera själva"

    2015-11-13 12:42 | Det har vi redan gjort, att vi har prioriterat bort detta som kan prioriteras bort utan fara för patientsäkerheten. Jag har inga onödiga administrativa uppgifter, det har jag lämnat över till sekreterarna (det också brist på de). Allmänläkarna är första linje. Hit söker alla patienter, de ringer, kommer till vårdcentralen, skickar brev, skickar meddelande via Mina Vårdkontakter. Som sjukhusläkare sitter man ganska skyddat på sjukhuset (om man just är inte tvungen att vara på Akuten, ditt många som vi på VC har prioriterat bort eller prioriterat om söker). Till sjukhuset kan patient komma OM sjukhusläkare accepterar remissen.
    Våra sjukhuskollegor lägger många sina gamla uppgifter på oss allmänläkare, följa upp patienten, ta om blodprover, skriva sjukintyg osv. Sedan har vi fått ta över flertal sjukdomar som tidigare behandlades av sjukhusspecialister. Man startar olika projekt, som allmänmedicin bör göra, men vi får inte fler läkare eller distriktsköterskor. Vi allmänläkare har ju mycket hög kompetens!
    Och sist, men inte minst är andel av allmänläkare bara 16%, men vi tar hand om 80% av befolkningen. Och detta pratar vi öppet med tjänstemän och politikerna, men det känns att detta rinner av. Tjänstemän är ålagda göra det som politiken bestämmer. Jag vill också påminna dig att landsting är en POLITISK hälso- och sjukvårds organisation, där ligger högsta makten. Men politiken tar inte ansvaret som de är ålagda. De måste börja prata med sina väljare/befolkningen att resuresser är begränsade och börja se över vad kan vi göra med de resuresser vi har. Och som profession ställer jag upp för att hjälpa till. Minskar man antal arbetare, ska man minska också på beställningen. Sedan måste de se till att det finns resurser för kompetensförsörjning, öka på AT-tjänster, ST-tjänster. Kanske är det dags att sjukhusläkarna också räcker ut en hjälpande hand? Nu skrev jag som allmänläkare, men detta att politiken tar inte sitt ansvar, vi tror att de är rädda, kan sjukhusläkare bevittna också, de har en annan typ av ogräs att bekämpa!

    Marina Tuutma, Specialist i allmänmedicin, Karlstad

    Jäv:

  • Problemet är styrsystemet

    2015-11-13 17:09 | Problemet är i grunden det s.k. "New Public Management" som gör att vi tvingas prioritera fel saker för att få mer "poäng" i systemet. I min vårdmiljö pågår t.ex. en desperat jakt på vårdpoäng och listningar som är ytterst ohälsosam...

    Gunnar Olofsson, Med dr, specialistläkare, Boda vårdcentral, Borås

    Jäv:

  • Söndra och härska

    2015-11-13 20:42 | Jo, de makthavande vet hur de skall hantera opposition från oss läkare och annan sjukvårdspersonal.Det är nog en del rädsla, Sven Larsson, obekväma läkare riskerar konsekvenser.En här och en där, kan vi plockas bort. Titta gärna på theguardian.com/uk-news om våra brittiska kollegor.Och i dagspressen syns inte mycket om situationen i sjukvården. Men vem skall tala om för allmänheten att patientsäkerheten är i fara, om inte vi gör det?

    Anne-Marie Murdoch, nästan pensionerad specialist, f.n. hemma

    Jäv: arbetat i Sverige och utomlands

  • Bilda gröna öar

    2015-11-16 13:18 | Jag är pensionerad ej yrkesverksam allmänläkarspecialist. Har varit studierektor och fackligt aktiv. Det är så sorgligt att läsa att allt är som förut, 16% av läkarkåren sköter 80% av patientströmmarna. Drömmen vore 1 allmänläkarspecialist/ 1500 innevånare, inte patienter. Detta vore ett dragplåster för att få de yngre läkarna t. att söka sig t. vår specialitet. Situationen har ju varit densamma tidigare på många ställen i landet. Det mest effektiva sättet att i klartext tala om för politiker och befolkning gjorde kollegorna i Luleå. De fullbemannade en två vårdcentraler med allmänspecialister. De patienter som tillhörde en vårdcentral utan bemanning hänvisades t. Sjukhuset på orten. Tyvärr händer ingenting förrän en vårdcentral står helt utan läkare, då tvingas politikerna att tänka i andra banor. En bra klausul som London GP måste skriva under på är att se till att själv hålla sig frisk, således mkt otacksamt och förödande att jobba ihjäl sig pga orimliga polit. beslut.

    Elisabeth Engqvist-Nyberg, Allmänmedicinsk specialist, pensionär, -

    Jäv: Allmänmedicinsk specialist , fd ordförande DLF-Stockholm

Kommentera

Kommentera
bild

NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken Träffsäker metod ger färre invasiva provtagningar – men gamla etiska frågor blir åter aktuella

Översikt | Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. NIPT är ett genombrott, men den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är komplicerad, och flera kunskapsområden utvecklas parallellt. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

bild

3 frågor till
Bo Jacobsson

Författarintervjun | Bo Jacobsson beskriver tillsammans med kollegor det nya, icke-invasiva fosterdiagnostiska testet NIPT som ett genombrott. Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.  () 31 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Samarbete behövs för snabbt ordnat införande av ny teknik

Debatt | Hälso- och sjukvården behöver snabbare kunna introducera innovativa behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik. Vi vill ge vården bra beslutsunderlag. () 31 MAJ 2016

bild

»Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?«

Krönika | Det är inte svårt för en underläkare att förstå att man som doktor jobbar med livet, inte döden. Svårt blir det först när en terminalt sjuk 90-åring ber att få »någonting« som gör att hon och jämnårige maken kan somna in tillsammans. Olivia Marsh Landen, underläkare, berättar.   () 31 MAJ 2016

Elbehandlade kan få ökat stöd

Nyheter | Patienter kan få minnesstörningar i samband med elbehandling, ECT. Därför framhåller nu Socialstyrelsen vikten av ökat stöd till dessa patienter. () 31 MAJ 2016

bild

Sommaren är här – och huggormen

Kultur | Nu på sommaren kan det hända att man råkar huggormen, den enda giftiga av Sveriges tre ormarter. Dan-Axel Hallbäck, överläkare på Karlskoga lasarett, berättar om den sicksack-mönstrade reptilen, lär oss hur man känner igen symtomen efter ormbett och tipsar om sätt att behandla det. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

Nu förbjuds Uppsala län vid vite att överskrida övertidstaket

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

bild

Apropå! Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. (5 kommentarer) 30 MAJ 2016

bild

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  (1 kommentar) 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons