Trots att EU-kommissionen senast i december 2013 skulle ha beslutat om kriterier för att identifiera hormonstörande ämnen har ännu inget sådant beslut fattats. Denna passivitet är bakgrunden till Sveriges stämning. Förhandlingar i målet har hållits denna vecka i EU-domstolen i Luxemburg.

Hormonstörande ämnen misstänks bidra till ökningen av vissa cancerformer, tidigarelagd pubertet, missbildade könsorgan, försämrad spermieproduktion, övervikt, diabetes samt beteendestörningar (ADHD). Kontakt med hormonstörande ämnen uppkommer via matförpackningar, kosmetiska produkter och kläder samt genom rester från bekämpningsmedel i livsmedel och dricksvatten.

Exempel på misstänkta hormonstörande ämnen är bisfenol A, ftalater samt triklosan.