– Situationen var mycket osäker. Vi var tvungna att ta hand om skadade när terroristerna fortfarande fanns i området och kunde återkomma, säger Pierre Carli till tv-kanalen FranceTV.

Han är läkare och chef för SAMU i Paris, som samordnar ambulanser och akutvården ute på fältet. Osäkerheten både inne i centrum och runt Paris var alltså stor under hela fredagskvällen. Gisslandramat i konserthallen Bataclan pågick i flera timmar, och innan dess hade förövarna skjutit mot flera uteserveringar. På olika platser hade terrorister också sprängt sig själva.

Tidigare samma dag hade Pierre Carli varit på ett möte. Tillsammans med brandkåren diskuterade representanter från akutvården hur de skulle agera om Paris utsattes för flera attacker samtidigt.

– Ja, vi gjorde en simulation av en multipel attack, ungefär som den som sedan inträffade på kvällen, säger han.

Sedan länge existerar en »vit plan« som träder i kraft vid olyckor eller andra händelser som kräver stora vårdinsatser i Frankrike. Men beredskapen har intensifierats efter terroristattackerna mot tidningen Charlie Hebdo och mot en judisk matvarubutik i början av året.

Enligt ledningen för de offentliga sjukhusen i Parisregionen klarade också vården av den stora prövning som fredagens angrepp innebar. 

Några sjukhus fick under några timmars tid ta emot över 400 skadade personer, varav många med livshotande skador.

Parallellt skulle både levande och dödade offer identifieras, och personalen fick samtidigt ta hand om oroliga anhöriga. Chockade invånare sökte också upp akutavdelningarna för att få psykiskt stöd. 

Insatserna koncentrerades till flera större sjukhus. Lediga anställda kallades in, och sjukhusen fick dessutom hjälp av privatpraktiserande läkare och annan vårdpersonal som spontant ställde upp.

– Vi tog hand om över femtio skottskadade. Någonting liknande har inte inträffat tidigare i Frankrike, säger Bruno Riou till tidningen Le Monde. Han är chef för akutmottagningen på sjukhuset Pitié Salpêtrière, där tio operationsteam snabbt fanns på plats, mot högst tre en vanlig fredagskväll. På bara några timmar tiodubblades nästan personalen.

Redan på söndagen kunde sjukhusen återgå till ett mer normalt arbetstempo, även om flera hundra terroristoffer fortfarande var inlagda.

Ledningen för Paris offentliga sjukvård säger att samarbetet mellan sjukhusen fungerade bra, till exempel vad gäller fördelningen av patienterna.

»Men under de kommande månaderna behöver vi ge särskild hjälp till de patienter som har utsatts för stora trauman. Den psykiska stress som en del patienter har utsatts för är svår att föreställa sig«, säger enligt Le Monde, Jacques Duranteau som är ordförande i den medicinska styrelsen för vården i södra Paris.

Sjukhusen behöver nu också ta hand om egna chockade anställda.

Fakta:

129 personer dödades vid terroristattackerna i Paris 10:e och 11:e arrondissement och utanför stadion i Saint-Denis på fredagskvällen den 13 november.

De offentliga sjukhusen i Paris har sedan i fredags fått ta emot 433 patienter som skadades vid attackerna. Många hade skottskador, benbrott eller andra frakturer, eller var i chocktillstånd.

Omkring 270 personer har nu, en knapp vecka senare, kunnat återvända hem. Av ett 80-tal allvarligt skadade står fortfarande ett 30-tal under intensivvård. Uppgifterna kommer från Assistance Publique – Hôpitaux de Paris, som organiserar den offentliga vården i Paris, och som totalt omfattar 47 vårdinstitutioner.

Sju av sjukhusen tog emot de flesta skadade: Hôpital Saint-Louis, Pitié-Salpêtrière, Européen Georges Pompidou, Henri-Lariboisière, Saint-Antoine, Bichat och Beaujon.

Sjukhusen har nu också upprättat krisjourer för att kunna stötta och debriefa sina egna anställda.

Under onsdagsmorgonen den 18 november dog ytterligare två misstänkta terrorister i Saint-Denis norr om Paris; en kvinna sprängde sig själv, och en man dödades av polisen, när säkerhetsstyrkor grep flera personer som ska ha varit inblandade i fredagens terrordåd.