Skönhetsbranschen växer, men ingen vet hur många som genomgår behandlingar och inte heller hur många som drabbas av komplikationer.
Syftet med Skönhetsutredningen är att stärka skyddet för enskilda individer som väljer att genomgå kroppsbehandlingar som kan innebära en betydande hälsorisk. Verksamheterna kan omfattas av hälso- och sjukvård eller tandvård när de är medicinskt indikerade eller rekonstruktiva behandlingar, men när syftet med dem enbart är att förändra utseendet definieras de som »kroppsbehandlingar«. Det kan handla om plastikkirurgiska ingrepp, injektioner med botox, laserbehandlingar, IPL, tatuering eller piercing.
– Vi bedömer att det här är en konsumentfråga. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska behandlingar vara till för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla, och det här är i ett helt annat syfte, att förändra utseendet, och därför är man konsument. Tittar man då på konsumentskyddet så täcker inte det in tjänster som rör kroppen, och därför behöver vi täcka in det, säger Eva Nilsson Bågenholm, specialistläkare och särskild utredare för Skönhetsutredningen.
I betänkandet »Kroppsbehandlingar – Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd« som presenterades under måndagen föreslås en ny lag för sådana kroppsbehandlingar »som kan innebära betydande hälsorisker«. Lagen skulle innebära att den som vill utföra olika typer av kroppsbehandlingar måste söka tillstånd hos kommunen, som sen kan utföra tillsyn av verksamheten. I de fall då det finns legitimerad personal kommer också Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att blandas in. I den föreslagna lagen ställs också krav på att det ska finnas en verksamhetsansvarig som bedriver ett säkerhetsarbete, samt att varje individs behandlingar ska dokumenteras.
– Det är många krav vi ställer, och vi tycker att det är behövligt eftersom det är många som drabbas i dag, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Som exempel nämner hon Folkhälsomyndighetens statistik som visar att 70 personer har drabbats av hepatit C i samband med tatuering eller piercing under fyra år.
– Det kan bli en kostnad för samhället när personer söker den offentliga vården på grund av komplikationer av kroppsbehandlingar.
Utredningen föreslår också att endast legitimerade yrkesgrupper (sjuksköterska, tandhygienist, tandläkare eller läkare) inom sina respektive kompetensområden ska få utföra kirurgiska ingrepp och injektioner samt att en nationell oberoende informationstjänst införs.
– Om jag i dag funderar på att göra någon form av skönhetsbehandling så finns det massor med information på nätet, men alltihop går ut på marknadsföring. Det finns nästan ingen oberoende alls, säger Eva Nilsson Bågenholm.
