Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DUAI Läkartidningen 50/2015
Lakartidningen.se 2015-12-07

50 KI-professorer bakom medicinpriset

bild 2014 års Nobelpris­utdelning i Stockholms konserthus. Foto: Alexander Mahmoud/Nobel Media AB

Den här veckan tar Youyou Tu, William C Campbell och Satoshi Ōmura emot Nobelpriset i fysiologi eller medicin för nya terapier mot parasitsjukdomar. Men hur väljs egentligen pristagarna ut? Urban Lendahl, sekreterare i Nobelkommittén och Nobelförsamlingen, beskriver att det handlar om att belöna en stor upptäckt som har öppnat upp ett nytt forskningsfält.

Lotta Fredholm

Det är måndag den ­5 oktober 2015, och eftersom klockan har passerat 11.30 har Urban Lendahl, professor i genetik vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska institutet (KI), just presenterat årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Presentationen av prismotiveringen görs av tradition på de fem språk som Alfred Nobel själv behärskade: svenska, engelska, frans­ka, tyska och ryska. Inte ens ryskan var något problem för den nye sekreteraren.

– Jag lästa ryska i värnplikten då jag var vid FRA, så där känner jag mig någorlunda hemma, säger Urban Lendahl.

I denna stund, när priset just har presenterats och förhandsgissningarna har kommit på skam, startar årets Nobelyra för världens medier och inte minst för pristagarna. Men för Nobelkommittén och Nobelförsamlingen markerar detta slutpunkten på arbetsåret, även om den högtidliga prisutdelningen i Konserthuset och Nobelbanketten i Blå hallen i Stadshuset i Stockholm sker på Alfred Nobels dödsdag, den 10 december.

– Tanken är att vi ska nollställa oss mentalt och därefter börja arbetet med att finna det allra bästa priset för 2016, säger Urban Lendahl.

Hur detta formellt ska gå till finns beskrivet i Alfred Nobels testamente, som ligger till grund för Nobelprisen i fysiologi och medicin, kemi, fysik, litteratur och fred.

När det gäller medicinpriset ska det hanteras vid KI. Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) har hand om priserna i fysik och kemi, medan Svenska Akademien utser litteraturpristagare och norska Stortinget utreder och delar ut fredspriset. 

När innehållet i testamentet blev känt fanns ingen organisation för att hantera detta vid KI. Man var dock inte fler än att alla professorer från början ingick i Nobelförsamlingen. I takt med att antalet professorer ökade började dock församlingen bli för stor och rent formellt hanterades detta 1977 då man genom ett regeringsbeslut slog fast att Nobelförsamlingen skulle bestå av 50 professorer, som väljs in med avseende på sina vetenskapliga meriter.

– Nobelförsamlingen är självkonstituerande och vi har också en åldersgräns, vilken innebär att man för närvarande får sluta i samband med pensionsavgång från sin KI-tjänst, just nu vid 67 års ålder. När en ledig plats uppstår väljs en ny ledamot in, säger Urban Lendahl, och tillägger att man i detta skiljer sig från KVA, där medlemmar kvarstår även efter pensionsgränsen. 

Sedan slutet av 1970-talet är Nobelförsamlingen också fristående från KI.

– Det skedde i samband med offentlighetsprincipens införande vid universiteten, något som inte går i takt med Nobelarbetet och dess krav på sekretess, säger Urban Lendahl.

Nobelförsamlingen 2015

Jan Andersson

Bo Angelin (ord­förande)

Ernest Arenas

Per-Olof Berggren

Christer Betsholtz

Karl Ekwall

Ulf Eriksson

Patrik Ernfors

Hans Forssberg

Jonas Frisén

Jesper Haeggström

Anders Hamsten

Göran K Hansson

Jan-Inge Henter

Rikard Holmdahl

Eva Hellström

Christer Höög

Carlos Ibáñez

Magnus Ingelman-Sundberg

Juha Kere

Ole Kiehn

Torkel Klingberg

Klas Kärre

Catharina Larsson

Nils-Göran Larsson

Katarina Le Blanc

Urban Lendahl (sekreterare)

Hans-Gustaf Ljunggren

Jon Lundberg

Maria Masucci

Monica Nistér

Magnus Nordenskjöld

Pär Nordlund

Tomas Olsson

Nancy Pedersen

Thomas Perlmann

Lorenz Poellinger

Annika Scheynius

Gunter Schneider

Camilla Sjögren

Edvard Smith

Per Svenningsson

Jussi Taipale

Rune Toftgård (vice ordförande)

Björn Vennström

Mats Wahlgren

Harriet Wallberg-Henriksson

Anna Wedell

Klas Wiman

Juleen Zierath

Nobelförsamlingen röstar fram Nobelkommitténs fem medlemmar, som sitter som längst i två gånger tre år. Sek­reteraren bistår i kommitténs arbete, och dessutom adjungeras medlemmar från Nobelförsamlingen – arbetsgruppen kan totalt uppgå till ett femtontal personer. Nobelförsamlingen har dock det slutliga avgörandet. Men det faktum att Nobelförsamlingen består av ett jämnt antal ledamöter skulle rent principiellt kunna utgöra problem. 

Vad händer om den slutna voteringen mellan två förslag är helt jämn?

– Det har vi inte råkat ut för men om röstningen i prisfrågan faller jämnt ut är det lotten som avgör. I andra omröstningsfrågor har Nobelförsamlingens ordförande utslagsröst.

Men innan det finns något prisförslag att rösta om krävs nomineringar. Enligt Nobelstiftelsens stadgar kan följande inkomma med förslag: alla gamla Nobelpristagare, alla i Nobelförsamlingen, alla professorer vid medicinsk fakultet i Norden samt medlemmarna i KVA:s medicinska klass.

– Utöver detta vill vi ha global täckning eftersom det handlar om ett globalt pris. Jag kan inte redogöra för arbetsgången i detalj, men exempelvis är vi intresserade av vad forskare i stora vetenskapliga organisationer tycker, och vi ser också till att via ett roterande system ta in nomineringar från större universitet i världens länder. Vi har en bra global blandning i våra nomineringar och det är viktigt eftersom vi inte vill missa något, säger Urban Lendahl.

Tidsfönstret för denna nomineringsprocess sluts i januari och då brukar 300–400 nomineringar ha kommit in. Alla dessa tas på allvar.

– Alla personer som för förs­ta gången blir nominerade får sin stund i rampljuset. Sedan kan nomineringarna förstås skifta i kvalitet och intresse för oss, men de mest intressanta utsätts för djuplodande utredning, där vi hämtar in kunskap från Nobelförsamlingen och även externt, säger Urban Lendahl.

Det som slutligen belönas avgörs av formuleringar i testamentet, som tydligt skiljer sig åt mellan de olika prisen. När det gäller fysiologi eller medicin ska det som belönas vara en »upptäckt«. För kemi ska det handla om en »upptäckt eller förbättring«, me­dan fysikpriset ska gå till en »upptäckt eller uppfinning«.

– Dessa olika nyanser gör att en del tekniska landvinningar som har haft mycket stor betydelse inom medicinen, som PCR-tekniken, DNA- och proteinsekvensering, inte har belönats som medicinpris, säger Urban Lendahl.

Att en del upptäckter ligger mellan medicin och kemi är dock inget stort problem.

– Vi utreder våra respektive priser separat. Jag får ofta frågan om vi har kontakt och det har vi, men bara så mycket som behövs för att se att vi inte är på väg mot precis samma håll, samma år. I övrigt ska vi inte ha insyn i deras arbete och inte de i vårt, säger han.

Ett ytterligare kriterium för att en upptäckt ska belönas är att det ska finnas »ett före och ett efter« och att upptäckten ska ha öppnat ett nytt forskningsfält.

– Det handlar alltså inte om »life-time achievement«, att belönas för lång och trogen tjänst, som en del felaktigt tror. För det finns andra priser, säger han.

Däremot finns inget krav på att upptäckten ska ha pub­licerats i världsledande vetenskapstidskrifter. Detta blev tydligt i år, eftersom medicinpristagaren Tu Youyous upptäckt att extrakt från sommarmalört minskar dödligheten i malaria, initialt publicerades på kinesiska i tidskriften Yao Xue Xue Bao.

Prisformuleringen »fysiologi eller medicin« ger också möjlighet att belöna både grundforskning och kliniska upptäckter. Generellt ska det finnas en viss »upptäcktshöjd«, som dock kan se olika ut om det är ett kliniskt pris eller ett rent grundforskningspris, exempelvis att ha löst telomerens gåta. Och att en upptäckt har visat sig ha klinisk nytta är ingen nackdel.

– Just årets pris var ett av våra mest kliniska, ihop med det pris som belönade upptäckten av magsäcksbakterien Helicobacter pylori. Men vi sitter inte och räknar på hur många liv som räddats eller liknande för att avgöra en upptäckts värde.

I stället vill Urban Lendahl betona den intellektuella komponenten.

– Vi lever inte av bröd allena och Alfred själv ansåg att en stor intellektuell landvinning var viktig för mänskligheten. Exempelvis var det få som förstod vidden av restrik­tionsenzymernas betydelse när de belönades 1978, men i dag vilar mycket av bioteknik-
industrin på den upptäckten. Är upptäckten tillräckligt stor kommer samhällsnyttan, även om det kan ta 20–30 år.

Men att Nobelförsamlingen tycker sig ha belönat rätt upptäckt och person betyder inte att alla delar den åsikten. 

– Lite klagomur får vi vara, men det är förståeligt. Priset väcker känslor, och det är alltid någon som tycker annorlunda. Däremot kommenterar vi sällan, eftersom risken är att man hamnar i en diskussion som aldrig tar slut och att det tar bort fokus på de forskare som faktiskt belönats det året, säger Urban Lendahl. 

I det utökade skriftliga materialet som finns att läsa på Nobelprize.org under ru­briken »Advanced information« beskrivs priset och resonemangen mer utförligt. 

– Här kan vi förklara hur vi tänkt på ett djupare sätt. Vi kan också nämna andra forskare som gjort viktiga insatser, men förklara varför det är just de utvalda som belönats, säger han.   

Många försöker gissa priser i förväg, och firmor som hanterar vadslagning har Nobelprisen som en del. Och det har också hänt att ett pris läckt ut. År 2010 hade en dagstidning informationen om att årets pris skulle gå till IVF-­pionjären Robert G Edwards innan priset var presenterat.

– Det går aldrig att vara helgarderad men sekretessen har i princip alltid respekterats och vi arbetar alltid aktivt med sekretessfrågorna, säger Urban Lendahl. 

Att vara tydlig med att allt Nobelarbete är sekretessbelagt är en del i att undvika att någon pratar bredvid mun av misstag. Sedan används aldrig e-post eller vanlig post, utan ledamöterna möts och utbyter dokument för hand. Datorer som innehåller skriftligt material om priser är inte uppkopplade mot internet. Och alla möten och diskussioner sker i Nobel Forum, vilket »skapar en viss nimbus«, som Urban Lendahl uttrycker det.

– Medlemmarna i Nobelförsamlingen omfattas också av tystnadsplikt i femtio år efter avslutat uppdrag. Det innebär att man kan prata först vid 117 års ålder, säger Urban Lendahl lite ironiskt.

Själva den sista röstningen, där priset klubbas, sker på morgonen samma dag som priset ska presenteras. Men oavsett alla förberedelser och garderingar sker saker som ligger helt utanför Nobelförsamlingens kontroll. Då 2011 års pris presenterades den första måndagen i oktober, som brukligt är, visade det sig att en av de tre pristagarna, Ralph Steinman, hade avlidit på lördagen.

– Det var fruktansvärt tragiskt och något vi inte visste om. Enligt stadgarna får vi inte ge postuma priser så det var väldigt känsligt. Här agerade Nobelstiftelsen snabbt och kallade till möte där man tog det rimliga och logiska beslutet att vi hade handlat »in good faith« och att priset skulle delas ut som det var tänkt, säger Urban Lendahl.

Han är själv en del av Nobelförsamlingen sedan 2001, men i rollen som sekreterare är han ny sedan januari. Han uppskattar Nobelarbetet även om det är tidskrävande.  

– Det är verkligen stimulerande att få diskutera vetenskap med andra kloka personer, något som man alltför sällan gör i sitt dagliga arbete. Jag tror också att man blir en bättre forskare eftersom det handlar om att ställa de riktigt spetsiga frågorna om vad som är bra forskning, vad som är en upptäckt och när ett paradigmskifte sker, säger han och fortsätter:

– Sedan är det häftigt att det åtminstone två gånger om året, när Nobelpriset presenteras och när det delas ut, är totalt mediefokus på vetenskap vilket innebär att allmänheten får del av den. Det är roligt för oss som tycker att vetenskap är viktigt. 

Nobelprisen bringar glädje och stolthet även till pristagarnas hemländer. Urban Lendahl beskriver hur han förra året råkade befinna sig i Norge dagen efter att makarna Moser tilldelats Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

– Det är speciellt när ett land får sitt första pris, och det kändes som »syttende mai«, fast i oktober! Jag kan tänka mig att det i år är liknande stämning i Kina som nu har fått sitt första medicinpris, säger han.

Nobelkommittén 2015

Juleen Zierath, invald 2011 (ordförande 2013–).

Professor i klinisk integrativ fysiologi. Hennes forskning handlar om upptäckt och validering av mål som är viktiga för metabola sjukdomar, exempelvis för glukosjämvikt och typ 2-diabetes.  

Thomas Perlmann, invald 2012. Professor i molekylär utvecklingsbiologi. Han forskar om tidig specificering och bibehållande av dopaminneuron i den vuxna hjärnan, samt regenerativ medicin vid Parkinsons sjukdom och andra hjärnsjukdomar.  

Anna Wedell, invald 2013. Professor i medicinsk genetik. Hennes forskning är inriktad mot att identifiera nya sjukdomsgener som orsakar medfödda hormon- och ämnesomsättningssjukdomar, och att förbättra diagnostiken och omhändertagandet av drabbade familjer.   

Ole Kiehn, invald 2014. Professor i neurovetenskap. Han forskar om fysiologisk och molekylär organisation av neuronala nätverk som styr muskelrörelse (lokomotion) i däggdjur.  

Patrik Ernfors, invald 2015. Professor i molekylär neuroutveckling. Hans forskning handlar om nervsystemets utveckling och om stamcellsbiologi.

Sekreterare: Urban Lendahl, invald i Nobelförsamlingen 2001. Sekreterare i Nobelkommittén och Nobelförsamlingen. Professor i genetik. Hans forskning är fokuserad på utvecklingsbiologi, stamceller och intracellulära signalvägar, framför allt signalvägen Notch.

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons