Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DUAI Läkartidningen 50/2015
Lakartidningen.se 2015-12-07

50 KI-professorer bakom medicinpriset

bild 2014 års Nobelpris­utdelning i Stockholms konserthus. Foto: Alexander Mahmoud/Nobel Media AB

Den här veckan tar Youyou Tu, William C Campbell och Satoshi Ōmura emot Nobelpriset i fysiologi eller medicin för nya terapier mot parasitsjukdomar. Men hur väljs egentligen pristagarna ut? Urban Lendahl, sekreterare i Nobelkommittén och Nobelförsamlingen, beskriver att det handlar om att belöna en stor upptäckt som har öppnat upp ett nytt forskningsfält.

Lotta Fredholm

Det är måndag den ­5 oktober 2015, och eftersom klockan har passerat 11.30 har Urban Lendahl, professor i genetik vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska institutet (KI), just presenterat årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Presentationen av prismotiveringen görs av tradition på de fem språk som Alfred Nobel själv behärskade: svenska, engelska, frans­ka, tyska och ryska. Inte ens ryskan var något problem för den nye sekreteraren.

– Jag lästa ryska i värnplikten då jag var vid FRA, så där känner jag mig någorlunda hemma, säger Urban Lendahl.

I denna stund, när priset just har presenterats och förhandsgissningarna har kommit på skam, startar årets Nobelyra för världens medier och inte minst för pristagarna. Men för Nobelkommittén och Nobelförsamlingen markerar detta slutpunkten på arbetsåret, även om den högtidliga prisutdelningen i Konserthuset och Nobelbanketten i Blå hallen i Stadshuset i Stockholm sker på Alfred Nobels dödsdag, den 10 december.

– Tanken är att vi ska nollställa oss mentalt och därefter börja arbetet med att finna det allra bästa priset för 2016, säger Urban Lendahl.

Hur detta formellt ska gå till finns beskrivet i Alfred Nobels testamente, som ligger till grund för Nobelprisen i fysiologi och medicin, kemi, fysik, litteratur och fred.

När det gäller medicinpriset ska det hanteras vid KI. Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) har hand om priserna i fysik och kemi, medan Svenska Akademien utser litteraturpristagare och norska Stortinget utreder och delar ut fredspriset. 

När innehållet i testamentet blev känt fanns ingen organisation för att hantera detta vid KI. Man var dock inte fler än att alla professorer från början ingick i Nobelförsamlingen. I takt med att antalet professorer ökade började dock församlingen bli för stor och rent formellt hanterades detta 1977 då man genom ett regeringsbeslut slog fast att Nobelförsamlingen skulle bestå av 50 professorer, som väljs in med avseende på sina vetenskapliga meriter.

– Nobelförsamlingen är självkonstituerande och vi har också en åldersgräns, vilken innebär att man för närvarande får sluta i samband med pensionsavgång från sin KI-tjänst, just nu vid 67 års ålder. När en ledig plats uppstår väljs en ny ledamot in, säger Urban Lendahl, och tillägger att man i detta skiljer sig från KVA, där medlemmar kvarstår även efter pensionsgränsen. 

Sedan slutet av 1970-talet är Nobelförsamlingen också fristående från KI.

– Det skedde i samband med offentlighetsprincipens införande vid universiteten, något som inte går i takt med Nobelarbetet och dess krav på sekretess, säger Urban Lendahl.

Nobelförsamlingen 2015

Jan Andersson

Bo Angelin (ord­förande)

Ernest Arenas

Per-Olof Berggren

Christer Betsholtz

Karl Ekwall

Ulf Eriksson

Patrik Ernfors

Hans Forssberg

Jonas Frisén

Jesper Haeggström

Anders Hamsten

Göran K Hansson

Jan-Inge Henter

Rikard Holmdahl

Eva Hellström

Christer Höög

Carlos Ibáñez

Magnus Ingelman-Sundberg

Juha Kere

Ole Kiehn

Torkel Klingberg

Klas Kärre

Catharina Larsson

Nils-Göran Larsson

Katarina Le Blanc

Urban Lendahl (sekreterare)

Hans-Gustaf Ljunggren

Jon Lundberg

Maria Masucci

Monica Nistér

Magnus Nordenskjöld

Pär Nordlund

Tomas Olsson

Nancy Pedersen

Thomas Perlmann

Lorenz Poellinger

Annika Scheynius

Gunter Schneider

Camilla Sjögren

Edvard Smith

Per Svenningsson

Jussi Taipale

Rune Toftgård (vice ordförande)

Björn Vennström

Mats Wahlgren

Harriet Wallberg-Henriksson

Anna Wedell

Klas Wiman

Juleen Zierath

Nobelförsamlingen röstar fram Nobelkommitténs fem medlemmar, som sitter som längst i två gånger tre år. Sek­reteraren bistår i kommitténs arbete, och dessutom adjungeras medlemmar från Nobelförsamlingen – arbetsgruppen kan totalt uppgå till ett femtontal personer. Nobelförsamlingen har dock det slutliga avgörandet. Men det faktum att Nobelförsamlingen består av ett jämnt antal ledamöter skulle rent principiellt kunna utgöra problem. 

Vad händer om den slutna voteringen mellan två förslag är helt jämn?

– Det har vi inte råkat ut för men om röstningen i prisfrågan faller jämnt ut är det lotten som avgör. I andra omröstningsfrågor har Nobelförsamlingens ordförande utslagsröst.

Men innan det finns något prisförslag att rösta om krävs nomineringar. Enligt Nobelstiftelsens stadgar kan följande inkomma med förslag: alla gamla Nobelpristagare, alla i Nobelförsamlingen, alla professorer vid medicinsk fakultet i Norden samt medlemmarna i KVA:s medicinska klass.

– Utöver detta vill vi ha global täckning eftersom det handlar om ett globalt pris. Jag kan inte redogöra för arbetsgången i detalj, men exempelvis är vi intresserade av vad forskare i stora vetenskapliga organisationer tycker, och vi ser också till att via ett roterande system ta in nomineringar från större universitet i världens länder. Vi har en bra global blandning i våra nomineringar och det är viktigt eftersom vi inte vill missa något, säger Urban Lendahl.

Tidsfönstret för denna nomineringsprocess sluts i januari och då brukar 300–400 nomineringar ha kommit in. Alla dessa tas på allvar.

– Alla personer som för förs­ta gången blir nominerade får sin stund i rampljuset. Sedan kan nomineringarna förstås skifta i kvalitet och intresse för oss, men de mest intressanta utsätts för djuplodande utredning, där vi hämtar in kunskap från Nobelförsamlingen och även externt, säger Urban Lendahl.

Det som slutligen belönas avgörs av formuleringar i testamentet, som tydligt skiljer sig åt mellan de olika prisen. När det gäller fysiologi eller medicin ska det som belönas vara en »upptäckt«. För kemi ska det handla om en »upptäckt eller förbättring«, me­dan fysikpriset ska gå till en »upptäckt eller uppfinning«.

– Dessa olika nyanser gör att en del tekniska landvinningar som har haft mycket stor betydelse inom medicinen, som PCR-tekniken, DNA- och proteinsekvensering, inte har belönats som medicinpris, säger Urban Lendahl.

Att en del upptäckter ligger mellan medicin och kemi är dock inget stort problem.

– Vi utreder våra respektive priser separat. Jag får ofta frågan om vi har kontakt och det har vi, men bara så mycket som behövs för att se att vi inte är på väg mot precis samma håll, samma år. I övrigt ska vi inte ha insyn i deras arbete och inte de i vårt, säger han.

Ett ytterligare kriterium för att en upptäckt ska belönas är att det ska finnas »ett före och ett efter« och att upptäckten ska ha öppnat ett nytt forskningsfält.

– Det handlar alltså inte om »life-time achievement«, att belönas för lång och trogen tjänst, som en del felaktigt tror. För det finns andra priser, säger han.

Däremot finns inget krav på att upptäckten ska ha pub­licerats i världsledande vetenskapstidskrifter. Detta blev tydligt i år, eftersom medicinpristagaren Tu Youyous upptäckt att extrakt från sommarmalört minskar dödligheten i malaria, initialt publicerades på kinesiska i tidskriften Yao Xue Xue Bao.

Prisformuleringen »fysiologi eller medicin« ger också möjlighet att belöna både grundforskning och kliniska upptäckter. Generellt ska det finnas en viss »upptäcktshöjd«, som dock kan se olika ut om det är ett kliniskt pris eller ett rent grundforskningspris, exempelvis att ha löst telomerens gåta. Och att en upptäckt har visat sig ha klinisk nytta är ingen nackdel.

– Just årets pris var ett av våra mest kliniska, ihop med det pris som belönade upptäckten av magsäcksbakterien Helicobacter pylori. Men vi sitter inte och räknar på hur många liv som räddats eller liknande för att avgöra en upptäckts värde.

I stället vill Urban Lendahl betona den intellektuella komponenten.

– Vi lever inte av bröd allena och Alfred själv ansåg att en stor intellektuell landvinning var viktig för mänskligheten. Exempelvis var det få som förstod vidden av restrik­tionsenzymernas betydelse när de belönades 1978, men i dag vilar mycket av bioteknik-
industrin på den upptäckten. Är upptäckten tillräckligt stor kommer samhällsnyttan, även om det kan ta 20–30 år.

Men att Nobelförsamlingen tycker sig ha belönat rätt upptäckt och person betyder inte att alla delar den åsikten. 

– Lite klagomur får vi vara, men det är förståeligt. Priset väcker känslor, och det är alltid någon som tycker annorlunda. Däremot kommenterar vi sällan, eftersom risken är att man hamnar i en diskussion som aldrig tar slut och att det tar bort fokus på de forskare som faktiskt belönats det året, säger Urban Lendahl. 

I det utökade skriftliga materialet som finns att läsa på Nobelprize.org under ru­briken »Advanced information« beskrivs priset och resonemangen mer utförligt. 

– Här kan vi förklara hur vi tänkt på ett djupare sätt. Vi kan också nämna andra forskare som gjort viktiga insatser, men förklara varför det är just de utvalda som belönats, säger han.   

Många försöker gissa priser i förväg, och firmor som hanterar vadslagning har Nobelprisen som en del. Och det har också hänt att ett pris läckt ut. År 2010 hade en dagstidning informationen om att årets pris skulle gå till IVF-­pionjären Robert G Edwards innan priset var presenterat.

– Det går aldrig att vara helgarderad men sekretessen har i princip alltid respekterats och vi arbetar alltid aktivt med sekretessfrågorna, säger Urban Lendahl. 

Att vara tydlig med att allt Nobelarbete är sekretessbelagt är en del i att undvika att någon pratar bredvid mun av misstag. Sedan används aldrig e-post eller vanlig post, utan ledamöterna möts och utbyter dokument för hand. Datorer som innehåller skriftligt material om priser är inte uppkopplade mot internet. Och alla möten och diskussioner sker i Nobel Forum, vilket »skapar en viss nimbus«, som Urban Lendahl uttrycker det.

– Medlemmarna i Nobelförsamlingen omfattas också av tystnadsplikt i femtio år efter avslutat uppdrag. Det innebär att man kan prata först vid 117 års ålder, säger Urban Lendahl lite ironiskt.

Själva den sista röstningen, där priset klubbas, sker på morgonen samma dag som priset ska presenteras. Men oavsett alla förberedelser och garderingar sker saker som ligger helt utanför Nobelförsamlingens kontroll. Då 2011 års pris presenterades den första måndagen i oktober, som brukligt är, visade det sig att en av de tre pristagarna, Ralph Steinman, hade avlidit på lördagen.

– Det var fruktansvärt tragiskt och något vi inte visste om. Enligt stadgarna får vi inte ge postuma priser så det var väldigt känsligt. Här agerade Nobelstiftelsen snabbt och kallade till möte där man tog det rimliga och logiska beslutet att vi hade handlat »in good faith« och att priset skulle delas ut som det var tänkt, säger Urban Lendahl.

Han är själv en del av Nobelförsamlingen sedan 2001, men i rollen som sekreterare är han ny sedan januari. Han uppskattar Nobelarbetet även om det är tidskrävande.  

– Det är verkligen stimulerande att få diskutera vetenskap med andra kloka personer, något som man alltför sällan gör i sitt dagliga arbete. Jag tror också att man blir en bättre forskare eftersom det handlar om att ställa de riktigt spetsiga frågorna om vad som är bra forskning, vad som är en upptäckt och när ett paradigmskifte sker, säger han och fortsätter:

– Sedan är det häftigt att det åtminstone två gånger om året, när Nobelpriset presenteras och när det delas ut, är totalt mediefokus på vetenskap vilket innebär att allmänheten får del av den. Det är roligt för oss som tycker att vetenskap är viktigt. 

Nobelprisen bringar glädje och stolthet även till pristagarnas hemländer. Urban Lendahl beskriver hur han förra året råkade befinna sig i Norge dagen efter att makarna Moser tilldelats Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

– Det är speciellt när ett land får sitt första pris, och det kändes som »syttende mai«, fast i oktober! Jag kan tänka mig att det i år är liknande stämning i Kina som nu har fått sitt första medicinpris, säger han.

Nobelkommittén 2015

Juleen Zierath, invald 2011 (ordförande 2013–).

Professor i klinisk integrativ fysiologi. Hennes forskning handlar om upptäckt och validering av mål som är viktiga för metabola sjukdomar, exempelvis för glukosjämvikt och typ 2-diabetes.  

Thomas Perlmann, invald 2012. Professor i molekylär utvecklingsbiologi. Han forskar om tidig specificering och bibehållande av dopaminneuron i den vuxna hjärnan, samt regenerativ medicin vid Parkinsons sjukdom och andra hjärnsjukdomar.  

Anna Wedell, invald 2013. Professor i medicinsk genetik. Hennes forskning är inriktad mot att identifiera nya sjukdomsgener som orsakar medfödda hormon- och ämnesomsättningssjukdomar, och att förbättra diagnostiken och omhändertagandet av drabbade familjer.   

Ole Kiehn, invald 2014. Professor i neurovetenskap. Han forskar om fysiologisk och molekylär organisation av neuronala nätverk som styr muskelrörelse (lokomotion) i däggdjur.  

Patrik Ernfors, invald 2015. Professor i molekylär neuroutveckling. Hans forskning handlar om nervsystemets utveckling och om stamcellsbiologi.

Sekreterare: Urban Lendahl, invald i Nobelförsamlingen 2001. Sekreterare i Nobelkommittén och Nobelförsamlingen. Professor i genetik. Hans forskning är fokuserad på utvecklingsbiologi, stamceller och intracellulära signalvägar, framför allt signalvägen Notch.

Kommentera

Kommentera

Liraglutid minskade mortalitet i grupp
av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

bild

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. () 27 JUL 2016

Annons Annons
bild

»Hitintills förskonad från allvarlig sjukdom utanför mitt professionella liv blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. () 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

bild

Kvinnor med urinvägsinfektion
i barndomen
följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (1 kommentar) 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

»Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. (3 kommentarer) 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016