Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DUAI Läkartidningen 50/2015
Lakartidningen.se 2015-12-07

50 KI-professorer bakom medicinpriset

bild 2014 års Nobelpris­utdelning i Stockholms konserthus. Foto: Alexander Mahmoud/Nobel Media AB

Den här veckan tar Youyou Tu, William C Campbell och Satoshi Ōmura emot Nobelpriset i fysiologi eller medicin för nya terapier mot parasitsjukdomar. Men hur väljs egentligen pristagarna ut? Urban Lendahl, sekreterare i Nobelkommittén och Nobelförsamlingen, beskriver att det handlar om att belöna en stor upptäckt som har öppnat upp ett nytt forskningsfält.

Lotta Fredholm

Det är måndag den ­5 oktober 2015, och eftersom klockan har passerat 11.30 har Urban Lendahl, professor i genetik vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska institutet (KI), just presenterat årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Presentationen av prismotiveringen görs av tradition på de fem språk som Alfred Nobel själv behärskade: svenska, engelska, frans­ka, tyska och ryska. Inte ens ryskan var något problem för den nye sekreteraren.

– Jag lästa ryska i värnplikten då jag var vid FRA, så där känner jag mig någorlunda hemma, säger Urban Lendahl.

I denna stund, när priset just har presenterats och förhandsgissningarna har kommit på skam, startar årets Nobelyra för världens medier och inte minst för pristagarna. Men för Nobelkommittén och Nobelförsamlingen markerar detta slutpunkten på arbetsåret, även om den högtidliga prisutdelningen i Konserthuset och Nobelbanketten i Blå hallen i Stadshuset i Stockholm sker på Alfred Nobels dödsdag, den 10 december.

– Tanken är att vi ska nollställa oss mentalt och därefter börja arbetet med att finna det allra bästa priset för 2016, säger Urban Lendahl.

Hur detta formellt ska gå till finns beskrivet i Alfred Nobels testamente, som ligger till grund för Nobelprisen i fysiologi och medicin, kemi, fysik, litteratur och fred.

När det gäller medicinpriset ska det hanteras vid KI. Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) har hand om priserna i fysik och kemi, medan Svenska Akademien utser litteraturpristagare och norska Stortinget utreder och delar ut fredspriset. 

När innehållet i testamentet blev känt fanns ingen organisation för att hantera detta vid KI. Man var dock inte fler än att alla professorer från början ingick i Nobelförsamlingen. I takt med att antalet professorer ökade började dock församlingen bli för stor och rent formellt hanterades detta 1977 då man genom ett regeringsbeslut slog fast att Nobelförsamlingen skulle bestå av 50 professorer, som väljs in med avseende på sina vetenskapliga meriter.

– Nobelförsamlingen är självkonstituerande och vi har också en åldersgräns, vilken innebär att man för närvarande får sluta i samband med pensionsavgång från sin KI-tjänst, just nu vid 67 års ålder. När en ledig plats uppstår väljs en ny ledamot in, säger Urban Lendahl, och tillägger att man i detta skiljer sig från KVA, där medlemmar kvarstår även efter pensionsgränsen. 

Sedan slutet av 1970-talet är Nobelförsamlingen också fristående från KI.

– Det skedde i samband med offentlighetsprincipens införande vid universiteten, något som inte går i takt med Nobelarbetet och dess krav på sekretess, säger Urban Lendahl.

Nobelförsamlingen 2015

Jan Andersson

Bo Angelin (ord­förande)

Ernest Arenas

Per-Olof Berggren

Christer Betsholtz

Karl Ekwall

Ulf Eriksson

Patrik Ernfors

Hans Forssberg

Jonas Frisén

Jesper Haeggström

Anders Hamsten

Göran K Hansson

Jan-Inge Henter

Rikard Holmdahl

Eva Hellström

Christer Höög

Carlos Ibáñez

Magnus Ingelman-Sundberg

Juha Kere

Ole Kiehn

Torkel Klingberg

Klas Kärre

Catharina Larsson

Nils-Göran Larsson

Katarina Le Blanc

Urban Lendahl (sekreterare)

Hans-Gustaf Ljunggren

Jon Lundberg

Maria Masucci

Monica Nistér

Magnus Nordenskjöld

Pär Nordlund

Tomas Olsson

Nancy Pedersen

Thomas Perlmann

Lorenz Poellinger

Annika Scheynius

Gunter Schneider

Camilla Sjögren

Edvard Smith

Per Svenningsson

Jussi Taipale

Rune Toftgård (vice ordförande)

Björn Vennström

Mats Wahlgren

Harriet Wallberg-Henriksson

Anna Wedell

Klas Wiman

Juleen Zierath

Nobelförsamlingen röstar fram Nobelkommitténs fem medlemmar, som sitter som längst i två gånger tre år. Sek­reteraren bistår i kommitténs arbete, och dessutom adjungeras medlemmar från Nobelförsamlingen – arbetsgruppen kan totalt uppgå till ett femtontal personer. Nobelförsamlingen har dock det slutliga avgörandet. Men det faktum att Nobelförsamlingen består av ett jämnt antal ledamöter skulle rent principiellt kunna utgöra problem. 

Vad händer om den slutna voteringen mellan två förslag är helt jämn?

– Det har vi inte råkat ut för men om röstningen i prisfrågan faller jämnt ut är det lotten som avgör. I andra omröstningsfrågor har Nobelförsamlingens ordförande utslagsröst.

Men innan det finns något prisförslag att rösta om krävs nomineringar. Enligt Nobelstiftelsens stadgar kan följande inkomma med förslag: alla gamla Nobelpristagare, alla i Nobelförsamlingen, alla professorer vid medicinsk fakultet i Norden samt medlemmarna i KVA:s medicinska klass.

– Utöver detta vill vi ha global täckning eftersom det handlar om ett globalt pris. Jag kan inte redogöra för arbetsgången i detalj, men exempelvis är vi intresserade av vad forskare i stora vetenskapliga organisationer tycker, och vi ser också till att via ett roterande system ta in nomineringar från större universitet i världens länder. Vi har en bra global blandning i våra nomineringar och det är viktigt eftersom vi inte vill missa något, säger Urban Lendahl.

Tidsfönstret för denna nomineringsprocess sluts i januari och då brukar 300–400 nomineringar ha kommit in. Alla dessa tas på allvar.

– Alla personer som för förs­ta gången blir nominerade får sin stund i rampljuset. Sedan kan nomineringarna förstås skifta i kvalitet och intresse för oss, men de mest intressanta utsätts för djuplodande utredning, där vi hämtar in kunskap från Nobelförsamlingen och även externt, säger Urban Lendahl.

Det som slutligen belönas avgörs av formuleringar i testamentet, som tydligt skiljer sig åt mellan de olika prisen. När det gäller fysiologi eller medicin ska det som belönas vara en »upptäckt«. För kemi ska det handla om en »upptäckt eller förbättring«, me­dan fysikpriset ska gå till en »upptäckt eller uppfinning«.

– Dessa olika nyanser gör att en del tekniska landvinningar som har haft mycket stor betydelse inom medicinen, som PCR-tekniken, DNA- och proteinsekvensering, inte har belönats som medicinpris, säger Urban Lendahl.

Att en del upptäckter ligger mellan medicin och kemi är dock inget stort problem.

– Vi utreder våra respektive priser separat. Jag får ofta frågan om vi har kontakt och det har vi, men bara så mycket som behövs för att se att vi inte är på väg mot precis samma håll, samma år. I övrigt ska vi inte ha insyn i deras arbete och inte de i vårt, säger han.

Ett ytterligare kriterium för att en upptäckt ska belönas är att det ska finnas »ett före och ett efter« och att upptäckten ska ha öppnat ett nytt forskningsfält.

– Det handlar alltså inte om »life-time achievement«, att belönas för lång och trogen tjänst, som en del felaktigt tror. För det finns andra priser, säger han.

Däremot finns inget krav på att upptäckten ska ha pub­licerats i världsledande vetenskapstidskrifter. Detta blev tydligt i år, eftersom medicinpristagaren Tu Youyous upptäckt att extrakt från sommarmalört minskar dödligheten i malaria, initialt publicerades på kinesiska i tidskriften Yao Xue Xue Bao.

Prisformuleringen »fysiologi eller medicin« ger också möjlighet att belöna både grundforskning och kliniska upptäckter. Generellt ska det finnas en viss »upptäcktshöjd«, som dock kan se olika ut om det är ett kliniskt pris eller ett rent grundforskningspris, exempelvis att ha löst telomerens gåta. Och att en upptäckt har visat sig ha klinisk nytta är ingen nackdel.

– Just årets pris var ett av våra mest kliniska, ihop med det pris som belönade upptäckten av magsäcksbakterien Helicobacter pylori. Men vi sitter inte och räknar på hur många liv som räddats eller liknande för att avgöra en upptäckts värde.

I stället vill Urban Lendahl betona den intellektuella komponenten.

– Vi lever inte av bröd allena och Alfred själv ansåg att en stor intellektuell landvinning var viktig för mänskligheten. Exempelvis var det få som förstod vidden av restrik­tionsenzymernas betydelse när de belönades 1978, men i dag vilar mycket av bioteknik-
industrin på den upptäckten. Är upptäckten tillräckligt stor kommer samhällsnyttan, även om det kan ta 20–30 år.

Men att Nobelförsamlingen tycker sig ha belönat rätt upptäckt och person betyder inte att alla delar den åsikten. 

– Lite klagomur får vi vara, men det är förståeligt. Priset väcker känslor, och det är alltid någon som tycker annorlunda. Däremot kommenterar vi sällan, eftersom risken är att man hamnar i en diskussion som aldrig tar slut och att det tar bort fokus på de forskare som faktiskt belönats det året, säger Urban Lendahl. 

I det utökade skriftliga materialet som finns att läsa på Nobelprize.org under ru­briken »Advanced information« beskrivs priset och resonemangen mer utförligt. 

– Här kan vi förklara hur vi tänkt på ett djupare sätt. Vi kan också nämna andra forskare som gjort viktiga insatser, men förklara varför det är just de utvalda som belönats, säger han.   

Många försöker gissa priser i förväg, och firmor som hanterar vadslagning har Nobelprisen som en del. Och det har också hänt att ett pris läckt ut. År 2010 hade en dagstidning informationen om att årets pris skulle gå till IVF-­pionjären Robert G Edwards innan priset var presenterat.

– Det går aldrig att vara helgarderad men sekretessen har i princip alltid respekterats och vi arbetar alltid aktivt med sekretessfrågorna, säger Urban Lendahl. 

Att vara tydlig med att allt Nobelarbete är sekretessbelagt är en del i att undvika att någon pratar bredvid mun av misstag. Sedan används aldrig e-post eller vanlig post, utan ledamöterna möts och utbyter dokument för hand. Datorer som innehåller skriftligt material om priser är inte uppkopplade mot internet. Och alla möten och diskussioner sker i Nobel Forum, vilket »skapar en viss nimbus«, som Urban Lendahl uttrycker det.

– Medlemmarna i Nobelförsamlingen omfattas också av tystnadsplikt i femtio år efter avslutat uppdrag. Det innebär att man kan prata först vid 117 års ålder, säger Urban Lendahl lite ironiskt.

Själva den sista röstningen, där priset klubbas, sker på morgonen samma dag som priset ska presenteras. Men oavsett alla förberedelser och garderingar sker saker som ligger helt utanför Nobelförsamlingens kontroll. Då 2011 års pris presenterades den första måndagen i oktober, som brukligt är, visade det sig att en av de tre pristagarna, Ralph Steinman, hade avlidit på lördagen.

– Det var fruktansvärt tragiskt och något vi inte visste om. Enligt stadgarna får vi inte ge postuma priser så det var väldigt känsligt. Här agerade Nobelstiftelsen snabbt och kallade till möte där man tog det rimliga och logiska beslutet att vi hade handlat »in good faith« och att priset skulle delas ut som det var tänkt, säger Urban Lendahl.

Han är själv en del av Nobelförsamlingen sedan 2001, men i rollen som sekreterare är han ny sedan januari. Han uppskattar Nobelarbetet även om det är tidskrävande.  

– Det är verkligen stimulerande att få diskutera vetenskap med andra kloka personer, något som man alltför sällan gör i sitt dagliga arbete. Jag tror också att man blir en bättre forskare eftersom det handlar om att ställa de riktigt spetsiga frågorna om vad som är bra forskning, vad som är en upptäckt och när ett paradigmskifte sker, säger han och fortsätter:

– Sedan är det häftigt att det åtminstone två gånger om året, när Nobelpriset presenteras och när det delas ut, är totalt mediefokus på vetenskap vilket innebär att allmänheten får del av den. Det är roligt för oss som tycker att vetenskap är viktigt. 

Nobelprisen bringar glädje och stolthet även till pristagarnas hemländer. Urban Lendahl beskriver hur han förra året råkade befinna sig i Norge dagen efter att makarna Moser tilldelats Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

– Det är speciellt när ett land får sitt första pris, och det kändes som »syttende mai«, fast i oktober! Jag kan tänka mig att det i år är liknande stämning i Kina som nu har fått sitt första medicinpris, säger han.

Nobelkommittén 2015

Juleen Zierath, invald 2011 (ordförande 2013–).

Professor i klinisk integrativ fysiologi. Hennes forskning handlar om upptäckt och validering av mål som är viktiga för metabola sjukdomar, exempelvis för glukosjämvikt och typ 2-diabetes.  

Thomas Perlmann, invald 2012. Professor i molekylär utvecklingsbiologi. Han forskar om tidig specificering och bibehållande av dopaminneuron i den vuxna hjärnan, samt regenerativ medicin vid Parkinsons sjukdom och andra hjärnsjukdomar.  

Anna Wedell, invald 2013. Professor i medicinsk genetik. Hennes forskning är inriktad mot att identifiera nya sjukdomsgener som orsakar medfödda hormon- och ämnesomsättningssjukdomar, och att förbättra diagnostiken och omhändertagandet av drabbade familjer.   

Ole Kiehn, invald 2014. Professor i neurovetenskap. Han forskar om fysiologisk och molekylär organisation av neuronala nätverk som styr muskelrörelse (lokomotion) i däggdjur.  

Patrik Ernfors, invald 2015. Professor i molekylär neuroutveckling. Hans forskning handlar om nervsystemets utveckling och om stamcellsbiologi.

Sekreterare: Urban Lendahl, invald i Nobelförsamlingen 2001. Sekreterare i Nobelkommittén och Nobelförsamlingen. Professor i genetik. Hans forskning är fokuserad på utvecklingsbiologi, stamceller och intracellulära signalvägar, framför allt signalvägen Notch.

Kommentera

Kommentera
bild

NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken Träffsäker metod ger färre invasiva provtagningar – men gamla etiska frågor blir åter aktuella

Översikt | Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. NIPT är ett genombrott, men den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är komplicerad, och flera kunskapsområden utvecklas parallellt. () 31 MAJ 2016

bild

3 frågor till
Bo Jacobsson

Författarintervjun | Bo Jacobsson beskriver tillsammans med kollegor det nya, icke-invasiva fosterdiagnostiska testet NIPT som ett genombrott. Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.  () 31 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Samarbete behövs för snabbt ordnat införande av ny teknik

Debatt | Hälso- och sjukvården behöver snabbare kunna introducera innovativa behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik. Vi vill ge vården bra beslutsunderlag. () 31 MAJ 2016

bild

»Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?«

Krönika | Det är inte svårt för en underläkare att förstå att man som doktor jobbar med livet, inte döden. Svårt blir det först när en terminalt sjuk 90-åring ber att få »någonting« som gör att hon och jämnårige maken kan somna in tillsammans. Olivia Marsh Landen, underläkare, berättar.   () 31 MAJ 2016

bild

Sommaren är här – och huggormen

Kultur | Nu på sommaren kan det hända att man råkar huggormen, den enda giftiga av Sveriges tre ormarter. Dan-Axel Hallbäck, överläkare på Karlskoga lasarett, berättar om den sicksack-mönstrade reptilen, lär oss hur man känner igen symtomen efter ormbett och tipsar om sätt att behandla det. () 31 MAJ 2016

Nu förbjuds Uppsala län vid vite att överskrida övertidstaket

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

bild

Apropå! Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. (5 kommentarer) 30 MAJ 2016

bild

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  () 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

Alvedon 665 mg har orsakat flera fall av svårbehandlad förgiftning

Debatt | Det har skett en påtaglig ökning av antalet förgiftningar av depåberedningen Alvedon 665 mg. Giftinformationscentralen har därför förändrat sina behandlingsrekommendationer gällande överdoser med depåpreparatet. (2 kommentarer) 27 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons Annons