Alla barn som är asylsökande, eller som vistas i Sverige utan tillstånd, har enligt lag samma rätt till hälso- och sjukvård som barn som är folkbokförda i Sverige. Det gäller också vaccination enligt det nationella vaccinationsprogrammet upp till 18 års ålder.

Alla nyanlända har också rätt till hälsoundersökning.

Hur fler av dessa kan nås, tidigt och med rätt insatser, var ämnet för ett seminarium om migranters hälsa på riksstämman.

Bernice Aronsson, Folkhälsomyndigheten, presenterade myndighetens alldeles färska rapport, »Vaccin till människor på flykt«, riktad till hälso- och sjukvården. Där rekommenderas vaccination mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta för alla asylsökande, dessutom mot hepatit B för barn under 18 år samt mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) och pneumokocker för barn under 6 år.

Högsta prioritet har skydd mot sjukdomar som mässling, polio, kikhosta och pneumokocker för barn under 6 år, enligt Folkhälsomyndigheten.

– Utgå från att barnen är helt eller delvis ovaccinerade, sa Bernice Aronsson.

Detta på grund av bristande hälso- och sjukvård de senaste åren i länder som Syrien, Afghanistan och Irak.

Jerker Jonsson, också från Folkhälsomyndigheten, berättade om infektionsrisker bland flyktingar och slog fast att smittrisk till allmänheten är minimal. Det är inom migrantgruppen risken för infektioner är ökad, i huvudsak relaterad till överfyllda boenden.

– Det handlar framför allt om luftvägsinfektioner och mag–tarminfektioner när det är trångt, sa han.

Vad gäller den psykiska hälsan är ensamkommande barn en särskilt drabbad grupp.

Björn Ramel, Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP, Malmö, refererade en norsk studie från 2014 som visar att 40 procent av ensamkommande barn har en psykiatrisk diagnos.

Eftersom den senaste prognosen för 2015 säger att Sverige kommer att ta emot 30 000 ensamkommande barn under 2015 innebär det i så fall att 12 000 bör bedömas av barnpsykiatrin, konstaterade Björn Ramel.

Han räknade samtidigt upp en rad hinder för att de får tillgång till barnpsykiatrin, till exempel överbelastade mottagningar, att så många olika aktörer finns kring barnen, att det är stigmatiserande att vända sig till psykiatrin och okunskap om asylsökande barns rättigheter.

Björn Ramel tog också upp att majoriteten av de ensamkommande barnen bor i HVB (hem för vård eller boende), samtidigt som det finns brister i utbildning av HVB-personal om hur barnen kan bemötas och hanteras och en stor personalomsättning. Det är inte minst ett problem eftersom många av de ensamkommande barnen får psykofarmaka. Ofta finns ingen sjuksköterska eller annan medicinskt kunnig person knuten till boendet.

– Det är återkommande problem att ordinationer inte följs och med intoxikationer, sa Björn Ramel.

Barnen kommer ofta också helt ensamma till mottagningen för uppföljningar.

– Häromdagen kom en rörmokare från ett HVB med en patient till mig, berättade Björn Ramel.

Ing-Marie Wieselgren, projektchef, Uppdrag psykisk hälsa (en överenskommelse mellan regeringen och SKL) berättade om ett nyligen beslutat uppdrag från Socialdepartementet med anledning av den stora ökningen av asylsökande i Sverige. I ett pilotprojekt i Region Värmland kartläggs nyanländas behov av till exempel hälsoundersökningar, samtal om psykisk hälsa och tandvård samt vilka resurser som finns.

Slutligen frågade moderatorn Ann Lindstrand seminariedeltagarna om det vore bra med obligatoriska hälsoundersökningar för nyanlända?

Det är inte en helt dålig idé, tyckte Jerker Jonsson, Folkhälsomyndigheten:

– Som det är nu kan det vara så att många inte har förstått att de fått ett erbjudande om en hälsoundersökning.