Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DR9Z Läkartidningen 49/2015
Lakartidningen.se 2015-12-01

»Glöm inte fråga om jobbet …«KOL och astma kan orsakas eller förvärras av arbetet

I det här numret av Läkartidningen publiceras en originalstudie som visar att silikos, orsakad av kvartsdamm på jobbet, fortfarande förekommer i Sverige. Arbetsmiljön är en vanlig orsak också till flera andra luftvägssjukdomar. Den enkla frågan »Vad jobbar du med?« i patientmötet kan leda till att patienter slipper slussas runt i vården och slipper andas in farliga partiklar. I förlängningen kanske det rentav leder till förbättringar på hela arbetsplatser. Det säger arbets- och miljömedicinare till Läkartidningen, som i de här artiklarna samarbetat med tidningen Dagens Arbete.

Marie Ström

I tidningen Dagens Arbete berättar en ung kvinna om hur hon fick astma efter att ha exponerats för skärvätskor på jobbet. Hon var 22 år gammal när hon började arbeta inom bearbetningsindustrin. Efter bara ett par veckor täpptes andningsvägarna till, efter en månad började hon hosta slem.

Det skulle ta ett år tills hon fick rätt diagnos och tills besvären kopplades till jobbet. Under den tiden sökte hon vård flera gånger – varken läkaren inom primärvården eller läkaren på infektionskliniken frågade vad hon jobbade med. En öron, näs- och halsläkare gjorde det, men ställde inga följdfrågor när hon svarade »industrin«. Hon började så småningom behandlas med kortison, och symtomen lindrades, men hon var fortsatt mycket trött.

Så fick hon höra om en arbetskamrat på samma avdelning som fått astma. Det ledde till att hon kom till en klinik för arbets- och miljömedicin, precis som arbets­kamraten, och sedan till att hon fick börja jobba på en annan avdelning. Successivt blev hon bättre och hostan försvann.

Upp till 15 procent av all nydebuterad astma hos vuxna kan vara kopplad till jobbet [Torén K, et al. Respir Med. 2000;94:529-35]. Att astma kan orsakas eller förvärras av en dålig arbetsmiljö är väl befäst i forskningen. Men enligt läkare på landets arbets- och miljömedicinska kliniker finns det kunskapsluckor inom läkarkåren.

– Överhuvudtaget när det gäller luftvägssjukdomar vore det bra om läkaren frågar vad patienten jobbar med och om patienten märker någon skillnad mellan arbetsdagar och lediga perioder. Den frågan ställs för sällan, säger Kristina Jakobsson, överläkare och professor vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg samt ordförande för Svensk arbets- och miljömedicinsk förening.

Jonas Brisman, överläkare vid arbets- och miljömedicinska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, håller med. Hans uppfattning är dock att andelen patienter med nydebuterad yrkesorsakad astma blir mindre. Samtidigt ökar andelen patienter med astma som har fått förvärrade besvär av jobbet. Det kan till exempel handla om en byggnadssnickare med barnastma som blivit sämre av dammet på arbetsplatsen. Den unga kvinnan som beskrevs tidigare i artikeln hade haft astma som barn, men varit besvärsfri under lång tid.

– Det är väldigt vanligt att personer med astma upplever att de blir sämre på jobbet. Det tror jag inte är så känt bland allmänläkare. Så jag tycker gott man kan fråga alla som har astma och ett jobb: »Blir du sämre på jobbet?«, säger Jonas Brisman.

När det gäller yrkesrelaterad KOL, befarar läkare på de arbets- och miljömedicinska klinikerna att kunskapsluckorna är ännu större än vid astma.

– Jag tror att det finns bättre kunskap om att specifika exponeringar i arbetet kan ge astma: att man kan få astma av att vara bagare tror jag till exempel många läkare vet. Men när det gäller KOL tror jag – om jag generaliserar grovt – inte att man tänker på att det kan finnas annat än cigarrettrökning som orsakar det, säger Maria Albin, professor och överläkare, Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting.

Att man kan utveckla KOL på grund av sitt yrke är egentligen en ganska gammal upptäckt. En brittisk studie från 1950-talet visade till exempel att arbetare med dammiga yrken, som stenarbetare, hade en ökad mortalitet i »bronkit« [Goodman N et al.Br Med J.1953;2:237-43].

De följande decennierna gjordes ett antal studier som flyttade fokus till den ännu starkare kopplingen mellan KOL och tobaksrökning, och yrkesfaktorerna glömdes bort. Ett flertal senare studier visar dock att cirka 15 procent av all KOL beror på yrkesmässig exponering för gas, damm och rök [Torén K. Läkartidningen. 2007;104:3656-8].

Stig Hagstad är överläkare på medicinkliniken vid Kiruna sjukhus och disputerade i våras med en avhandling om KOL bland personer som själva aldrig rökt. En av delstudierna hette: »Prevalence and risk factors of COPD among never-smokers in two areas of Sweden« [Hagstad S, et al. Respir Med. Epub 26 sep 2015. doi: 10.1016/j.rmed.2015.09.012]

Det är en populationsbaserad studie som genomfördes i Norrbotten och Västra Götaland, där människor slumpvis bjöds in till spirometri samt strukturerade intervjuer. I studien deltog 1 839 personer, varav 967 aldrig hade rökt. Resultaten visar att yrkesmässig exponering av damm, gas eller rök är en stark riskfaktor bland icke-rökare.

– Det vi kunde se är att de som uppgav att de utsattes för mycket damm, rök eller gas på sitt arbete hade en förhöjd risk på över 4,5 gånger att drabbas av minst medelsvår KOL. Efter stigande ålder var det den största riskfaktorn hos icke-rökare, säger Stig Hagstad.

Vad kan läkare dra för lärdom av detta?

– Det är en god idé att fråga folk vad de jobbar med och vad de har jobbat med tidigare. Särskilt när det gäller KOL, men även generellt. Det är inte lika inhamrat i medvetandet som många andra frågor som vi ställer, till exempel »röker du?«.

När det gäller KOL, som kan vara ett svårbehandlat tillstånd, tror både Jonas Brisman och Stig Hagstad mycket på prevention.

– I dessa fall måste man åtgärda arbetsmiljön för att hjälpa patienten. Enbart med medicinsk behandling kommer grundorsaken fortfarande att finnas kvar, säger Stig Hagstad. 

Samtidigt är det svårt att bedöma om en patient med KOL kan jobba kvar eller exakt vilka nivåer som är skadliga, enligt Jonas Brisman. I dag saknas tillräcklig kunskap för att kunna ge evidensbaserade råd.

– Det är absolut inget moget forskningsfält och man har egentligen inte kommit mycket längre än att säga att rök, damm och gas inte är bra. Det duger inte riktigt i patientfallen. När det gäller astma vet vi mer om vad som försämrar och det finns kanske 200–300 ämnen beskrivna som kan orsaka astma.

Enligt Magnus Svartengren, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, är dagens astmaläkemedel inte bara av godo. Det händer allt för ofta att patienten enbart får medicinering mot sin sjukdom, eftersom läkemedlen är så effektiva. Problemen i arbetsmiljön som orsakat eller förvärrat astman lämnas däremot därhän.

– När det gäller astma har man en bild av att läkemedlen är så effektiva att man inte behöver bry sig om exponeringen. Det är inte bevisat att det fungerar att vara kvar i den miljö som har genererat sjukdom och behandla bort sjukdomen, men man provar det ändå. Det är olyckligt.

Följden kan bli att en stor andel av astmapatienterna inte riktigt får kontroll på sin sjukdom, enligt Magnus Svartengren.

– Man säger att de kanske medicinerar på fel sätt eller inte medicinerar tillräckligt, men problemen kan bero på arbetet. Så småningom är risken jättestor att de blir sämre och sämre och får kroniska sjukdomar. Upptäcker man det inte i tid, kan man inte backa bandet och börja om.

En annan konsekvens av att orsakssambandet mellan sjukdomen och jobbet inte utreds är att fler på arbetsplatsen riskerar att insjukna. Blir man medveten om problemen, finns det där­emot ofta en stark drivkraft hos arbetsgivaren att förbättra arbetsmiljön för att förhindra att fler drabbas.

Förslag till yrkesanamnestiska frågor till patienter med KOL

  • Vad jobbar du med?
  • När började du på detta arbete?
  • Vad har du jobbat med tidigare?
  • Vilka arbetsuppgifter hade du?
  • Har du varit utsatt för gas, damm eller rök på jobbet? I så fall, vilka arbetsuppgifter var det? Mellan vilka år var det?

Misstänker man som läkare att patientens KOL har orsakats av jobbet, ska patienten få information om möjligheten att anmäla det som en arbetsskada.

Källa: Brisman J, Torén K. »KOL, också en yrkessjukdom«. I: KOL – en dold folksjukdom. Stockholm: Läkartidningen förlag; 2014.

Exempel på yrken som kan innebära förhöjd risk för KOL

  • Gruvarbetare
  • Svetsare
  • Stenarbetare
  • Lantbrukare
  • Bergarbetare
  • Brandman
  • Byggnadsarbetare
  • Textilarbetare

Källa: Brisman J, Torén K. »KOL, också en yrkessjukdom«. I: KOL – en dold folksjukdom. Stockholm: Läkartidningen förlag; 2014.

Arbets- och miljömedicin

På 1950-talet öppnade landets första yrkesmedicinska kliniker i Lund och i Stockholm. På 1980-talet fanns kliniker vid samtliga universitetssjukhus. 2005 döptes klinikerna om till Arbets- och miljömedicin.

I dag finns arbets- och miljömedicinska kliniker i Linköping, Lund, Halmstad, Göteborg, Stockholm, Umeå, Sundsvall, Uppsala och Örebro.

På Arbets- och miljömedicin arbetar läkare, ergonomer, kuratorer, psykologer, yrkes- och miljöhygieniker, miljösköterskor och beteendevetare.

Klinikerna har tre huvuduppdrag:

  • Utreda patienter som misstänks ha blivit sjuka av jobbet.
  • Förebygga ohälsa som beror på arbetsmiljön.
  • Vara ett lättillgängligt kunskapscentrum.

Läs mer om arbets- och miljömedicinens historia i Läkartidningens tema Miljö och hälsa (Läkartidningen nummer 48/2007)

Arbetsmiljö orsakar 230 dödsfall i lungcancer per år – lågt räknat 

»Lungcancer är den vanligaste arbetsrelaterade cancertypen. Analyserna visar att lågt räknat 200 dödsfall i lungcancer bland män per år kan tillskrivas arbetslivet. En högsta skattning bedömer vi vara cirka 500 dödsfall bland män i lungcancer per år. Motsvarande tal för kvinnor har beräknats till mellan 30 och 80 dödsfall per år.«

Ur Arbetsmiljöverket. Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. Rapport 2010:3

Kommentera

Kommentera

Antroposofiska medel blir kvar under flera år

Nyheter | Det blir ingen särreglering för de antroposofiska läkemedlen. I stället får tillverkarna fem år på sig att registrera läkemedlen på sedvanligt sätt. () 30 JUN 2016

Skolläkaren överklagar sin dom

Nyheter | Skolläkaren i Falun, som dömdes till fyra års fängelse för bland annat grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och sexuellt utnyttjande överklagar stora delar av domen till Svea hovrätt. De återstående gärningarna är värda högst åtta månaders fängelse enligt överklagandet. () 30 JUN 2016

Annons Annons

Tre nya regioner föreslås 2019

Nyheter | En Norrlandsregion, en Svealandsregion och ett utvidgat Västra Götaland kan bli verklighet om några år. Det bedömer den så kallade indelningskommittén. () 30 JUN 2016

bild

Vidarkliniken kan bli av med vårdavtal

Nyheter | Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna kan komma att förlora sitt avtal med Stockholms läns landsting. Det uppger Ekot i Sveriges Radio. Landstingsrådet Anna Starbrink (bilden) är kritisk till kliniken. () 30 JUN 2016

Universitet ska ge fler utbildning

Nyheter | Lunds universitet och Umeå universitet har i dag fått i uppdrag av regeringen att bygga upp en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning.  () 30 JUN 2016

bild

Svårare anmäla fel förskrivning

Nyheter | Apotekspersonalen upplever sig mer hindrad att anmäla överförskrivning i dag än för två år sedan. Det skriver IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på sin hemsida. () 30 JUN 2016

Macchiarini-metoden överges

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

bild

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (2 kommentarer) 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men att lära sig konsten att ta ledigt ibland är ändå den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

Jobb i fokus

137 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons