Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DUX9 Lakartidningen.se 2015-12-28

Rekordlåga antagningspoäng till läkarprogrammen

Gränsen för att komma in på läkarprogrammet vårterminen 2016 med gymnasiebetyg utan komplettering var den lägsta någonsin. Vid Örebro universitet krävdes »bara« 21,20 poäng. Antagningsgränserna till de flesta av landets sju läkarprogram var rekordlåga. Det visar statistik från Universitets- och högskolerådet. 

Anna Sofia Dahl

I dag kom antagningsbeskeden för det andra urvalet till vårterminen 2016. Enligt statistik från sajten läkarstudent.se ligger många av antagningsgränserna för de sju läkarprogrammen på en rekordlåg nivå. För urvalsgruppen »gymnasiebetyg utan komplettering« är gränserna för vårterminen 2016 de lägsta för andra urvalet sedan de nya gymnasiebetygen infördes. Det gäller för alla lärosäten utom Karolinska institutet.

Även nivåerna för sökande med kompletterade gymnasiebetyg är rekordlåga, även om de är högre än för urvalsgruppen utan kompletteringar.

Länk till Universitets- och högskolerådet

Läs tidigare artiklar:

Lättare att komma in på läkarprogrammet

Läkarutbildningarna fortfarande bland de svåraste att få plats på

Antagningspoäng för läkarprogrammen för sökande med gymnasiebetyg utan komplettering (BI):

Karolinska institutet 22,25

Lunds universitet 21,66

Uppsala universitet 21,74

Göteborgs universitet 21,40

Linköpings universitet 21,37

Umeå universitet 21,25

Örebro universitet 21,20

Kommentarer (8)

  • Kvotering p g av etnicitet?

    2015-12-29 16:52 | Vore intressant att få veta om Karolinska Institutet fortfarande kvoterar in 10% av de sökande p g av etnicitet? Så var fallet på 80-talet.Och om andra högskolor gör så idag?

    Leif Bergdahl, Docent, Medgoldkliniken,Juoksengi

    Jäv:

  • Rekordlåga antagningar till Läkarprogrammet?

    2015-12-30 15:21 | Som student som studerat under MVG i grundskolan och tillhörde den första årskullen som började med ABC-systemet kan jag säga såhär. Det enda som händer är att nu när inga fler tar examen med BI-kvoten så kommer naturligtvis dem som har höga poäng att försvinna, samtidigt som inga fler tillkommer. Anledningen till varför antagningen från BIEX kvoten är så låg är för att systemet är väldigt svårt. Man måste uppfylla högsta betyg på alla moment, vare sig du har en dålig dag eller inte. Detta gör det självklart mycket svårt att få 22.5 om inte nästan omöjligt, jag tror inte en enda i hela mitt gymnasium fick 22.5 av 500 elever när jag tog studenten. Men tittar man på 94:orna som var den sista årskullen som hade MVG-systemet var det mer än en handfull som fick 22.5.

    Randy Boya, Läkarstuderande, Örebro

    Jäv:

  • Knappast förvånande att låg status i yrket ger effekter på vilka studenter som nu kommer in på läkarutbildningen......

    2016-01-01 19:23 | Är någon förvånad över denna utveckling? En 13 år lång utbildning till specialist i ett yrke som medicinsk expert utan inflytande över det mest centrala-den medicinska kvaliteten- i en vårdapparat där omvårdnadspersonal och administratörer styr verksamheten.De begåvade studenterna söker sig till någon annan utbildning där deras begåvning kommer till sin rätta,istället.

    Marika Hedman, specialist i allmänmedicin, ej verksam inom primärvården

    Jäv: intellektuell,läkare,specialist i allmänmedicin,humanist,polyglott,världsmedborgare

  • Vart tog de medicinstudenter som gick ut en naturvetenskaplig gymnasieutbildning med högsta betyg vägen?

    2016-01-01 19:41 | Tiderna förändras,numer verkar de flesta studenter som kommer in på läkarutbildningen inte ha en naturvetenskaplig skolning i botten,vilket var fallet när jag själv ansökte till läkarutbildningen.Den medicinska grundforskningen och ,inte minst, den kliniska forskningen,torde i allra högsta grad komma att påverkas av detta faktum.Effekterna av denna utveckling kommer att bli tydliga först om några decennier. Se bifogad länk: http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2014/02/Lattare-att-komma-in-pa-lakarprogrammet/

    Marika Hedman, specialist i allmänmedicin, ej verksam inom primärvården

    Jäv: intellektuell,läkare,specialist i allmänmedicin,humanist,polyglott,världsmedborgare

  • och vart tar alla män vägen?

    2016-01-06 16:05 |
    Kvinnor utgör ju ca 100-34=66% av alla antagna till Universitet och Högskolor, männen ca 34% - detta pga systematisk betygsdiskriminering av männen i grundskola o gymnasium.

    http://debatt.svt.se/2012/05/21/pojkar-diskrimineras-i-skolan/

    http://www.nyatider.nu/pojkar-diskrimineras-nar-larare-satter-betyg/

    https://genusnytt.wordpress.com/2011/02/10/ny-statistik-pojkar-betygsdiskrimineras/

    https://www.flashback.org/t1876479

    Detta gäller inte i Svenska språket
    http://fof.se/tidning/2011/3/pojkar-diskrimineras-inte

    - men i alla andra ämnen med centrala prov i GS och GY
    - Läkarutbildningen har tidigare varit nära 50/50. Idag?

    Detta gäller inte heller i andra länder - där diskrimineras flickor o kvinnor
    http://unicef.se/fakta/diskriminering-av-flickor


    Detta är det största demokratiska underskottet i Sverige idag menar jag. Det är inte heller bra med politiska mål i skolan som borde styras av enbart kunskapsmål o. inte genusmål och andra politiska målsättningar som lär lärarna att det är OK att missgynna vissa grupper. Följden blir att de uppfinner egna skäl att missgynan en elev eller grupp av elever som inte låter sig definieras lika lätt som genus och därför blir oupptäckta.

    http://www.skolvarlden.se/artiklar/do-kritiserar-skola-f%C3%B6r-k%C3%B6nsdiskriminering

    Göran Svensson, läk, -

    Jäv:

  • Storm i ett vattenglas

    2016-01-26 19:42 | Jag tycker att det är lite larvigt, både av Läkartidningen och av enskilda att uppröras över de "låga" antagningskraven till läkarutbildningen, när intagningspoängen fortfarande kräver att man har ett högre genomsnittsbetyg än vad man kan få genom att ha högsta betyg i alla ämnen (vilket är 20,0). Är det någon som på allvar tror att det säger något avgörande om en nittonårings ingelligens huruvida vederbörande har ett meritpoäng (extrapoäng som ges för att eleven har högt betyg i några ämnen som anses särskilt viktiga) eller två?

    Amanda Johansson, AT-läkare, Sollefteå sjukhus

    Jäv: Passerat gymnasium och läkarutbildning i modern tid.

  • JMFR IDROTTEN

    2016-01-28 16:21 |

    I propositionen Ny värld – ny högskola (prop. 2004/05:162) skriver regeringen:
    http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Ny-varld---ny-hogskola_GS03162/

    ”Urvalsgruppen ger inte utrymme för högskolorna att beakta andra meriter än sådana som har direkt betydelse för utbildningen. Bestämmelsen medger inte kvotering av någon sökande. Detta innebär att platser på en högskoleutbildning får inte reserveras för sökande från viss grupp eller med viss bakgrund. Att exempelvis använda etnisk tillhörighet eller andra liknande omständigheter som urvalsgrund är alltså inte möjlig.” (s. 183)

    Av propositionen framgår tydligt att kvotering genom att platser avsätts för vissa grupper, inte är tillåten utan det är meriter som är av betydelse för utbildningen som ska beaktas. Underförstått måste vara att meriter från olika håll (t.ex. skolor) kan jämföras på ett rättvist sätt ur meritsynpunkt.

    Det som Regeringen önskar är att de mest meriterade får platserna. Slutmålet är förstås att få så bra läkare, tandläkare, ingenjörer som möjligt men endpoint är att klara utbildningen på bästa sätt. De kanske tänker att det är på samma sätt som med t.ex. en arbetsinsats, att resultatet, dvs. utfört arbete, inte speglas genom den lön man får för det. Gymnasisterna genomför ett gymnasiearbete men det är inte säkert att lönen (betygen) alltid avspeglar resultatet, dvs förmågan att omsätta kunskaperna utanför skolan.

    Utbildningssystemet - Grundskola (GS) och Gymnasium (GY) - Komvux (KV) måste verka på ett sådant sätt att de alla ger sina elever samma möjligheter till kunskapsinhämtande. Regeringens krav implicerar även att skolornas slutbetyg och separata inträdesprov som Högskoleprovet (HP) och intervjubaserade inträdesprov som PIL, skall vara utformade så att alla män, kvinnor, svenskar, invandrare, ... bedöms på ett likvärdigt sätt avseende att klara avsedd utbildning på sina resultat.

    Meriter är något som ofta går att mäta (som "intelligens"), kunskaper, arbetslivserfarenhet, ålder och kanske också (hur?) ... personliga egenskaper som stresstolerans, motivation, social förmåga, förmåga till empati, objektivitet och ett vetenskapligt intresse.

    Alla dessa är alla viktiga egenskaper för läkare. Kreativitet, ärlighet och teknisk förmåga är också viktiga egenskap då sjukvårdens utveckling mer liknar elektronikbranschens än symfoniorkesterns. Den senare ter sig likadan idag som på Mozarts tid.

    Sjukvårdens utveckling vilar definitivt på ett naturvetenskapligt intresse, förmåga till objektiv analys och samarbete och en drivkraft att dela med sig och ge av sitt kunnande. God sjukvård idag kräver också goda kunskaper, empati, objektivitet, stresstolerans, ärlighet, teknisk- och social kommunikationsförmåga.

    Var finner vi personer som har allt detta? Vi Vet att alla människans mätbara egenskaper - inte bara sådana som längd och vikt är normalfördelade. Utanför normalfördelningen hittar vi sk outliers - människor med en speciell förmåga typ Mozart och andra specialbegåvningar som sällan ses i hela populationen på Jordklotet. De som ligger i topp i Normalfördelningen utgör 4% i stanineskalans nio grupper av den valda populationen.

    Hur stor andel (%) i en normalpopulation har elva (11) goda egenskaper samtidigt i samma person givet att de ej samvarierar? Sannolikheten är då 4% upphöjt till 11 = 4.194304E-16 dvs vi måste leta i en population som är 2.6 miljoner gånger större än hela jordens befolkning för att finna EN sådan person. För att finna en person med tre (3) egenskaper på topp måste vi leta i en population med 15625 individer. Nu samvarierar goda egenskaper liksom de dåliga. Ju fler goda egenskaper vi kan hitta desto bättre. Inte minst visar skolbetygen detta i regel. Ju fler dåliga egenskaper vi kan hitta desto sämre.

    Nu sker PIL-urvalet till läkarlinjen en i betygshänseende utvald "elit" population. Om betyg från olika skolor kan jämföras rättvist - de skall då mäta alla kunskaper likvärdigt oavsett var utbildningen skett. Detta är ju svårt i verkligheten att uppnå. Vi vet alla hur en bra resp dålig lärare kan påverka kunskapsinhämtandet på dramatiskt olika sätt. En annan svårighet är: vilka är de förkunskaper som skapar utbildningsframgång?

    En indikation skulle man ju kunna få genom att jämföra studenter från olika gymnasielinjer som antas enbart på studentbetyget - avseende studieavbrott.

    Får vi kompensera för olika utbildningar enligt Regeringen. Nej kan man säga eftersom varje urvalsgrupp bestäms av antalet sökande i denna MEN det blir då en kraftig utslagning av sökande från NV linjen som tidigare tilldelades alla platser med 2% avbrottsrisk.

    Givet de personliga egenskapernas komplexitet och behovet av läkare med olika profiler ... kan vi med andra metoder finna"Mozart" personer som har sällsynt goda chanser att lyckas inom läkaryrket? En person med specialbegåvning t.ex.

    Är det detta man försöker vid PIL? Vad letar PIL efter?

    Intresse korrelerar sämre till studieframgång hos kvinnor jämfört med män. PIL antagningen borde därför ta in fler intresserade män, bl.a. också av detta skäl? http://goo.gl/4aGrz

    Goda egenskaper samvarierar liksom dåliga.

    Inom mönstringsverksamheten under vpl-tiden exkluderades de som inte skulle klara de fysiska och psykiska kraven p.g.a. skador, sjukdomar, skolsvårigheter eller sociala svårigheter som dokumenterad kriminalitet, missbruk, auktoritetsproblem, ... Dessa bakgrundsfaktorer definierade en hög risk att en vpl inte skulle klara utbildningens krav för att sedan bli sk krigsplacerad eller att personen var olämplig att ge vapenutbildning. Dessa ynglingar kallades aldrig till mönstringen.

    Vilken population bör PIL fokusera på "vid sidan om betyg och högskoleprov ta till vara meriter och erfarenheter som är särskilt betydelsefulla för utbildningen." Här letas tydligt efter andra meriter. Sådana går ju att finna, t.ex. Utlandsstuderande svenska Läkarstudenter, Biomedicinare, Sjuksköterskor, Utländska läkarstuderande, Yrkesofficerare, invandrare med "adekvat" bakgrund ... men även könet - att via PIL öka antagningen av män, se nedan.

    Implicit i Regeringens kravbild är att ifrågavarande grupper inte skall särbehandlas i form av förtur - det är individerna som skall bedömas varvid "rätt person" är den/de som har bäst meriter, dvs bäst chanser att klara läkarutbildningen.

    Baserat på publicerade uppnådda resultat (avbrott/avbrottsrisk i %) borde PIL ta in sina intervjuobjekt i första hand från de som redan studerar Biomedicin. Avbrotten av de som tagits in till PIL därifrån och accepterats till läkarutbildningen där ligger ju lägst bland alla redovisade. Dock redovisas inte i VHS betygsantagnas avgångsrisk. Är den högre eller lägre undrar man ... men nu vill man ju ge andra grupper en chans, alltså ... who is next?

    Vi måste kunna påräkna ett ännu lägre avbrottsfrekvens än biomedicinarnas eftersom "bästa meriter" fortfarande gäller.

    I min uppräkning ovan skulle jag då om jag fick bestämma testa grupperna
    A. Intervjua ytterligare 30 reserver från kvoten direktintagning gymnasiet från den gymnasielinje som har minst studieavbrott historiskt. Detta är ju en faktor "oberoende av betygen" eftersom linjen inte tillmäts värde i poängberäkningen.
    B. "Svenska läkarstudenter som studerat utomlands max 1 år"
    C. Flyktingar med uppehållstillstånd där individen är < 30 år och påbörjat men ej kunnat avsluta läkarutbildningen i hemlandet. Kunskapsprov ett måste i B+C fallen.

    Varför finns behov av en NY Högskola som Regeringen skriver ...
    Det är ett rimligt antagande att män och kvinnor är jämlika, att intelligens och förmåga till kunskapsinhämtning och att omsätta kunskaper är lika hos män och kvinnor.

    Så ser det inte ut i skolan idag med avseende på den lönen (betygen).

    http://www.dn.se/nyheter/flickors-betyg-hojs-mest

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/flickor-far-hogre-utdelning_357456.svd

    http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/?year=2007

    http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/02/09/pojkar-missgynnas-betygsattningen


    Ca 18% av killarna, 9000 per årskull har sedan många år inte nått den högre utbildningen p.g.a. denna diskriminering. Detta utgör ett stort demokratiskt underskott och inrikespolitiskt problem av första dignitet men som helt negligeras.

    Granskning av urvalssystemet visar påtagliga rättvisebrister i systemet trots regeringens påbud ovan att endast meriter skall avgöra valet.

    Avgångarna från Läkarutbildningen har ökat kraftigt sedan 1960-talet. Google ger resultatet 15-25 procent avbrott idag mot 3-4 procent på 1960-talet då könsfördelningen var 50/50 på läkarlinjen, idag 60/40 i kvinnlig favör.

    Förutsatt att män o kvinnor fortfarande har samma förmågor till kunskapsinhämtande som 1960-70 utgör avbrottsökningen en indikation på att antagningen eller utbildningen av läkare fått problem som visar sig genom denna ökning av avbrotten under läkarutbildningen.

    PROBLEMBEKRIVNING 1
    Antagningen vid Medicinska fakulteten Lunds Universiletet skrev så här till mig vid min fråga om den nya Läkarantagningen den 29 Juli 2004:

    "För att söka till läkarutbildningen behöver du grundläggande behörighet (vilket de allra flesta utbildningar på gymnasiet ger) samt matematik D, fysik B, kemi B och biologi B. Du behöver bara ett G i NV-ämnena för att få behörighet men med G riskerar du ju att sänka ditt betygsmedelvärde. Ett sätt att undvika det problemet är att läsa in ämnena antingen på folkhögskola eller i form av ett naturvetenskapligt basår på högskola/universitet. Då får du behörigheten men slipper betyget (då det blott blir en motsvarandebedömning). Detta är en bra lösning om du har bra betyg från samhällsvetenskaplig linje och vill undvika att sänka ditt betygsmedelvärde. Med vänlig hälsning, Antagningsavdelningen Lunds universitet

    DESSUTOM gällde då att ...
    1) De som kompletterat sin utbildning genom att genomföra ett Naturvetenskapligt Basår får förtur och slipper lottningen vid uttagningen till läkarutbildningen.

    2) De som gick KOMVUX har förtur o. slipper också lottningen vid uttagningen till läkarutbildningen som enbart elever från NV linjen måste genomgå.

    Nu har lärdomarna varit att de som antas på enbart Högskoleprov har flest avbrott under utbildningen. Detta visar att förkunskaper är viktiga för att nå framgång på läkarutbildningen.

    Det kan vara svårt att "finlira" här. Högskoleprovet - vad mäts?
    HP kan liksom betygen ha olika betydelse i utbildningsframgång för olika utbildningslinjer. HP predicerar dåligt - sämst - utbildningsframgång på läkarprogrammet. HP har efterhand mer och mer utformats som ett intelligensprov. De flesta antas idag på HP.


    Det handlade 2005 om att öka chansen för män och kvinnor som omfattas av en märkligt politiskt utformad "lämplighetsbeskrivning". De som valt bort den naturvetenskapliga kunskaperna i sina gymnasiestudier skulle få förtur till att antas till den hittills naturvetenskapligt inriktade läkarutbildningen och dessutom slippa kunskapskrav i matematik, fysik, kemi och biologi. De skulle få bli antagna till en attraktiv utbildning utan att ha uppnått samma formella meritvärde som gavs/ges till de som genomgått NV och där får sina verifierade kunskaper med MVG i alla dessa för läkarutbildningen viktiga kunskapsämnen. I stället prioriterades de som enbart presterat en verifierad närvaro i föreläsningssalen.

    Det är därför av stort allmänt intresse att PIL-ansvariga redovisar inte bara vem som skriver instruktionerna för PIL antagningen utan också vad som står i denna.

    Mindre än 20 av 100 tas in direkt på sina skolbetyg (NV) idag. Det är därför kraven på slutbetygen blivit maximala. Det rör sig om högst 100 elever av drygt 1000 studenter som antas enbart på sina skolbetyg. Detta får effekter också på åldersspektrum i läkarutbildningen. Jag såg nyligen en bild av en FV läkarkurs inom psykiatri som gjorde studiebesök pa en psykiatrisk klinik. 2 av 12 var gråhåriga.

    Sannolikt är det också så att om man enbart tagit in från NV linjen till läkarprogrammet, hade kraven på slutbetyget inte blivit maximalt. Fler hade kunnat börja läsa medicin i 19-20-årsåldern med tillräckliga förkunskaper och färre hade behövt studera utomlands, Avbrotten hade minskat och Sverige hade fått fler utbildade läkare som hade en längre yrkesverksam period framför sig.

    Detta påstående skulle kunna verifieras genom att PIL organisationen analyserade observerade studieavbrott vid direktantagning från gymnasiet, grupperat/fördelat på de olika gymnasielinjerna: NV, Social, ...

    Förlorare är idag naturvetenskapligt intresserade barn som siktat mot läkaryrket redan i gymnasiet och valt NV linjen. Samhället kommer att få färre läkare p.g.a. fler avhopp p.g.a. kunskapsbrister och högre ålder hos läkarna vid erhållen specialistkompetens. Detta medför mindre klinisk erfarenhet vid varje tidpunkt i yrkeslivet. Enbart detta riskerar göra dem till sämre läkare.

    Förlorare i hela denna utveckling är också skolan vars insatser blir allt mindre betydelsefulla. Rekrytering sker via kompletterande institutioner med politiska direktiv. Är detta en förbättring ur samhällets synpunkt eller en försämring? Det är svårt att få fram heltäckande statistik och att förstå det politiska resonemanget. Regeringen vill att meriterna enbart skall fälla avgörande enl prop ovan. Därefter förefaller det som att man agerar tvärtom. Jmfr Akademiskt basår.

    PIL URVALSMETODEN
    KI anger bl.a. att: "Det gäller bland annat faktorer som motivation, stresstolerans, social färdighet, personlig mognad och vetenskapligt intresse. Flera utvärderingar har gjorts under åren, och resultaten har visat att studenterna klarar sig lika bra eller bättre i sina studier jämfört med studenter antagna via betyg eller högskoleprov."

    Beskrivningen från KI är här mycket knapphändig. Det går ju inte att värdera metodens fördelar, nackdelar och ev. utvecklingsmöjligheter på beskrivningen.
    Jag hittar inte heller någon aktuell beskrivning på Internet som visar hur "läkarselektionen" med läkarintervjun förbereds.

    Det relevanta är att jämföra med utbildningsavgångarna innan detta system infördes och med de som kommer in direkt via Studentbetyget på t.ex. NV och andra linjer. KI uppger inga procentsiffror för den någon av grupperna. Det vore också intressant att få siffror på hur de som antagits direkt på studentbetygen från gymnasiets olika linjer klarar sig. Lägst avbrott från NV linjen? Lägst avbrott från Social- eller annan linje?

    Göteborgs Universitet anger:
    Av 336 studerande som antogs till termin 1 på läkarprogrammet under perioden HT-95 till VT-98 eller till termin 2 (via kurs i biomedicinsk cellbiologi) under perioden HT-96 till HT-98 hade 255 (75,9 %) tagit läkarexamen i maj 2004. 52 (15,5 %) hade avbrutit sina studier. 20
    (6,0 %) bedrev fortfarande studier på grundnivå medan 6 (1,8 %) var registrerade som forskarstuderande. För de lokalt antagna via intervju var andelen avbrott 11,8 % och för de som antagits via kurs i biomedicinsk cellbiologi 6,5 %. Avbrottsfrekvensen för antagna via
    högskoleprov var 24,4%.

    Siffrorna för VHS antagna (skolbetygsantagna NV linjen) redovisas ej märkligt nog. Togs inga in direkt 1995 från gymnasiet på sin studentexamen i Göteborg? Dålig lön för studiemödan i så fall.

    Som framgår är avgångar / studieavbrott mycket över 1960-talets 3-4 procent.
    Det är antagna från biomedicinarna som klarar sig bäst i Göteborg, med endast 6.5% avgångar bättre än PIL-antagna, bättre än HP antagna.

    http://goo.gl/iFZwZ

    Antagningsförfarandet redovisas genusuppdelat. För HT-2010 då statistik finns för PIL visar att totalt antogs 723 studerande i Sverige till Läkarprogrammet, 35 kvinnor och 23 män antogs HT 2010 via PIL till läkarprogrammet på KI. 40% var män, 60% var kvinnor i ett PIL urval omfattande 740 behöriga sökande. 32% antogs alltså till KI via PIL antagningen som totalt tog in 180 sökande HT 2010

    Maxbetyg 19-20 poäng på NV linjen kan inte erhållas utan en konsekvent och långvarig studieansträngning med klart personligt lämplighet för fokus/val av NV linjen. Det kräver också en hel del social förmåga att klara alla kontakter med lärare och samarbete med andra elever andra elever på ett konstruktivt sätt.

    Hur samhället hanterar de som lyckas bra i skolan har säkert mycket avgörande - stora effekter på den långsiktiga samhällsutvecklingen. Skolarbetet sker med fokus på betygen eftersom det sägs att skolbetygen är de meriter (lön) som gäller. Så har det inte varit överallt alltid.

    I min ungdom (16 år gammal) deltog jag i en ungdomsfestival i Wien. Vi var över 1000 svenska ungdomar i tältlägret. Jag var besökte Schönbrunn och andra intressanta platser. En busslast av oss fick erbjudande att (1962) åka till Ungern/Budapest tre dagar för att se hur staden tog sig ut efter att Sovjet hade krossat demokratirörelsen 1956. Vid gränsen taggtråd, kulsprutetorn, ilskna hundar, militär som såg ut som smågangstrar och nitiska tullare. I Budapest maskingevärsskadade fasader ö v e r a l l t i alla tvärgator även centralt i staden. Leenden sågs endast hos Zigenare och utländska besökare.

    Det fanns gott om"utlänningar", bl.a. hade kommunisterna en scoutrörelse dit alla tvångsrekryterades till tidigt i skolan. Jag avvek med min klädsel som svallrade om att jag var turist. I alla fall slog sig en jämnårig tjej klädd i den röda o vita scoutdräkten ner sig ner bredvid mig och frågade varifrån jag kom. Hon kom själv från Östttyskland. Efter lite snack hit o dit på tyska kom vi in på vad vi ville bli. Jag ville bli läkare. Det ville hon också men berättade att detta var omöjligt för henne - eftersom hennes pappa var gynekolog ansåg deras myndigheter att familjen redan fått en fin universitetsutbildning. Detta utestängde henne helt från all universitetsutbildning - inte bara läkarutbildningen. Minns jag rätt utestängde den henne även från gymnasieutbildningen. Verkligen synd om henne och alla som bodde då på andra sidan "järnridån".

    Jag tror det var sådana utlåsningar av kompetenta personer från alla högre utbildningar av politiska skäl som gjorde att öststatsekonomierna utan undantag körde i diket. Man missar ju inte bara att få de bästa läkarna utan också de bästa ingenjörerna, arkitekterna, fysikerna, kemisterna, ekonomerna, lärarna, astronmerna, företagarna .. med en sådan genompolitiserad lösning i "arbetaklassens favör". I Kina myntade Deng Xiaoping att "Det är inte fult att tjäna pengar" och "Det spelar ingen roll om det är en svart eller vit katt, så länge den fångar råttor är det en bra katt".

    I USA skapar statsunderstödd personalpolitik och utveckling styrd av DARPA, inhemska produkter av världsklass som kan säljas trots höga priser överallt. t.o.m. efter produktion i det egna landet och inte i Kina. Jag tänker förstås på krigsmatrielindustrin i USA. DARPA letar med ljus och lykta efter kreativa personer som kan se ett problem och därmed en lösning från nytt perspektiv. Det är förstås fullt möjligt att utveckla mer konsumentanvändbara produkter med samma kreativa system både statligt och i företag. Det är av grundläggande betydelse att all begåvningar kommer till sin rätt i skolsystemet och antagningssystemet till en högre utbildningen även i Sverige.

    DEN MÖRKA SIDAN
    Att goda egenskaper samvarierar innebär att hittar vi en god egenskap är chansen stor att hitta yttterligare en och omvänt. Därför måste man i urvalssammanhang vara uppmärksam på både positiva och negativa sidor hos den sökande.

    Försvarsmakten utbildade inga som var kända våldsverkare. De fick aldrig chansen att söka värnpliktsutbildnig/vapenutbildning. De som begick brott senare kallades ej till rep.utbildning. Polisen kollar den som söker vapenlicens. Läkare skall anmäla olämpliga personer att inneha både körkort och vapen. Inte bara PIL bör alltså leta efter negativa egenskaper hos "aspiranterna" som våldsbenägenhet (Belastningsregistret), personlighetsstörningar (Ex DIP-Q) och erbjude en annan person utan påvisade "mörka sidor" chansen till en plats på Läkarutbildningen. Det gäller ju att uppspåra säkra plusvärden i det som de sökande uppvisat enbart genom sina topprestationer i skolan.

    Samhället måste garantera avgångsbetygens äkthet via t.ex. ett system som LADOK. Det har ju inträffat att sökande förfalskat sina betyg.


    SLUTSATSER
    Det är bättre att ge individerna möjlighet till kompletterande kunskaper. Detta är bättre än lottning, basår och sannolikt även PIL antagning. Det är rimligt som gjordes på 1960-talet att kräva betygssatt gymnasial utbildning och om man vill bredda antagningen, låta t.ex.fler studerande från gymnasielinjen med lägst avbrottsrisk, studerande på Biomedicin resp. utländska studenter söka via intervjuförfarande.

    Det måste vara mycket lättare att utbilda dessa till bra läkare än antagna som saknar naturvetenskapliga kunskaper från Gymnasiet eller bara "orienterats om" nödvändiga kunskaper i matte, fysik, kemi, biologi o statistik senare.

    Resultaten från HP-meriterade med deras höga avbrottsprocent visar hur viktigt kunskaper inom naturvetenskapliga området är för att klara utbildningen - det som Regeringen anger som målet.

    För kanske 8-10 år sedan kom en tjej för bedömning. Hon ville bli yrkesofficer. Hon berättade att hon läst till maskiningenjör på Universitetet. Jag blev mycket imponerad. Jag trodde mig förstå att här satt ett litet matematiskt snille så jag frågade henne hur man gjorde hållfasthetsberäkningar nuförtiden, med PC maskiner eller specialmaskiner som räknade ut själva ... Hon svarade att matte var inte hennes starka sida. Hon hade fått en översiktskurs i ämnet men inte räknat på ett problem själv. Inte konstigt LTH har stora avgångar idag: http://goo.gl/R4WVY
    Sic transit ...

    Ansträngningar måste göras för att avvisa olämpliga från läkarutbildningen.
    Den grundläggande svårigheten att klara PIL specifikationens löften om en allsidigt god läkare i urvalsverksamheten är att det helt enkelt saknas individer med toppvärden i alla sökta variabler och att bortsett från IQ, syn, hörsel, längd, vikt, blodtryck, ... är de inte möjliga att mäta kreativitet, ärlighet, hjälpsamhet, stresstolerans, motivation, social förmåga, empati, objektivitet och ett vetenskapligt intresse på ett objektivt sätt ANNAT ÄN VIA ETT HÖGT BETYG PÅ NJVG LINJEN.

    I vilken mån varje sökande uppfyller dessa önskemål kan bara bli en subjektiv bedömning. Det är därför IQ - som kan mätas - varit framgångsrikast att predicera alla slag av framgång i yrkeslivet. Jag menar att det första man bör göra när betyg och IQ prov är klara, är registerslagning och att försöka utesluta en allvarligare personlighetsstörning med FF för verifikationsmöjlighet. Här kan PIL möjligen göra en positiv insats genom at finna / utveckla instrument som även kan användas mer generellt för att exkludera en sökande.

    Vissa instrument som registerslagning kan ju tas i anspråk för alla direkt. Andra som DIP-Q kräver ett personligt möte.

    Det verkar också klokt att t.ex. kräva att alla sökande uppvisar intyg att de är fria från HIV smitta och aktiv smittsam gulsot.

    Det som då i övrigt kommer att vara verksamt är selektörens perception, vad han uppfattar i kroppspråk, verbal kommunikation, förkunskaper, ... hans subjektiva känsla för om individen framför honom/henne är olämplig eller lämplig och hur personen skall rangordnas mor övriga i urvalsgruppen.

    Jag anser vi skall kräva en bra skola som ger alla lika chanser. Alla kommer inte att nå samma resultat eller välja samma utbildning p.g.a. olika intressen eller färdigheter precis som i den demokratiska idrotten. Där meriterar inte skytteresultat till en plats i OS-simning.

    Göran Svensson, LÄKARE, -

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Wikström svarar
på styrningskritik

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. () 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Annons Annons

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

bild

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

Tio läkare skriver i Svenska Dagbladet: »Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

bild

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. () 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016

Extremvärme ett ökande problem för globala folkhälsan

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domstol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016