Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DWFZ Läkartidningen 03-04/2016
Lakartidningen.se 2016-01-19

»Det finns något lite ’fint’ i att vara den som orkar bita ihop«

Ett utmattningstillstånd kommer sällan som en total överraskning – signalerna finns ofta där. Men alla lyssnar inte på dem, säger Kerstin Jeding, psykolog på Stressmottagningen i Stockholm.

Michael Lövtrup

På Stressmottagningen, där man både behandlar och forskar om stressrelaterad ohälsa, märks det på flera sätt att allt fler drabbas av utmattning.

– Vi får ett ökat remissinflöde, vi får mer frågor på telefonen och vi har mer föreläsningsförfrågningar, säger Kerstin Jeding, psykolog på Stressmottagningen.

Det som är kärnan i ett utmattningssyndrom, berättar hon, är just utmattningen, energilösheten. Den ska, som det står i diagnoskriterierna, dominera bilden. Ofta förekommer även exempelvis sömnstörning och kognitiva symtom av olika slag, som koncentrationsproblem, minnesproblem och svårigheter att fatta beslut. 

– Säkert för att de skrämmer så mycket blir de kognitiva symtomen ofta en stor del av det för patienten, säger Kerstin Jeding.

Enligt henne kommer ett utmattningstillstånd sällan som en blixt från en klar himmel – tecknen på den annalkande kraschen har i regel funnits där. En sak som omgivningen kan märka det på är om en person omotiverat börjar skära ned på aktiviteter.

– Man kanske slutar följa med på luncher eller middagar, eller man skär ned på sin träning. Man försöker hantera situationen genom att fokusera på det viktigaste på kort sikt. Sedan när det gått tillräckligt långt blir man ju mer lättirriterad. Man kan också märka om det är någon som plötsligt jobbar väldigt många fler timmar men faktiskt inte gör mer. Det blir ett effektivitetstapp när man behöver kompensera för att man inte fungerar kognitivt lika bra längre.

De flesta av Kerstin Jedings patienter kan, åtminstone i backspegeln, även själva se att det funnits varningstecken.

– De vet att de har kört över massa kroppsliga symtom. Kroppen har varit trött eller rastlös, man har haft hjärtklappning eller andningen har knipit åt högt upp i bröstet. Men man har låtsats som ingenting, därför att det finns också något lite »fint« i att vara den som orkar och kan bita ihop, säger Kerstin Jeding, som samtidigt ser att man i vissa fall också kan ha starka motiv att bita ihop.

– I många yrken som har med andra människor att göra – vården, socialtjänsten och skolan – är det faktiskt en tredje person som blir drabbad om vi inte gör det som råkat hamnat på vårt skrivbord.

Kerstin Jeding tror att många hörsammar signalerna och drar i bromsen i tid. Ibland genom att dra ned på några uppdrag på fritiden, ibland till priset av att tvingas ge upp sitt drömjobb.

De som inte själva förstår att de pressar sig för långt, eller inte förmår göra något åt saken, kan tyvärr vara ganska svåra för omgivningen att hjälpa, menar Kerstin Jeding.

– Det är jättesvårt. Det är väldigt få som jag har på mottagningen som har fått någon insikt av att någon annan sagt något till dem. Om man orkar kan man visa på att »jag tycker att det verkar som du jobbar för hårt« eller »jag märker att du jobbar på ett annat sätt« så kanske det till slut sjunker in. Men ofta blir folk irriterade, särskilt om man är där på gränsen och det börjar bli svårt att få ihop det. 

Det man som arbetsledare kan göra om man har en medarbetare som visar tecken på överbelastning är framför allt att hjälpa till att prioritera, menar Kerstin Jeding.

– Om man tillsammans prioriterar att hellre få gjort de här tre sakerna än att försöka göra alla de här tio så är det en bra hjälp som kan bli ganska avstressande väldigt snabbt.

Som framgår av intervjun med Pia Malmquist kan det ta lång tid att komma tillbaka i normal arbetskapacitet för den som råkar ut för ett mer allvarligt utmattningstillstånd. Trots det finns det långt mindre förebyggande verksamhet än vad som skulle behövas, menar Kerstin Jeding. 

– Företagshälsovården har en del insatser för det och vissa vårdcentraler har psykosociala team som går in med lite förebyggande åtgärder. Men de är inte så många, inte ens i Stockholm.

Vad skulle en sådan förebyggande behandling kunna innehålla?

– Dels kan man försöka hjälpa till med de saker som personen själv kan påverka. Om man har behov att göra mer än alla andra kan man ta upp den oro eller ångest som ligger till grund för det. Och sedan är det att hjälpa att stärka personen att orka och våga fatta svåra beslut, som kanske att säga upp sig från ett tryggt välbetalt arbete för att det inte funkar. Att stärka individen att gå på sin egen erfarenhet och leva med den ovissheten.

Kommentarer (1)

  • att bita ihop

    2016-01-22 21:51 | Något man saknar i texten är kritik av en ledning, som många gånger genom sitt sätt att organisera(och spara) medverkar till att detta kan inträffa. Dessutom är det märkligt att man i vårdsammanhang, där man utmärker sig av ha ett naturvetenskapligt synsätt, tydligen är så besatt av magiskt tänkande, att den som är vårdgivare inte tycks kunna bli sjuk.

    Anne Gräsbeck, leg läk, Ph D, pensionerad

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Flera läkare missade diagnos – IVO pekar på kunskapsbrist

Patientsäkerhet | Flera av varandra oberoende läkare missade temporalisarterit (TA) hos en patient, vilket ledde till att patienten förlorade synen på ena ögat. I sin kritik menar IVO att det tyder på »generell brist på kunskap om TA« inom sjukvårdsorganisationen. () 29 AUG 2016

bild

Läkarförbundet har läst »Effektiv vård« – men har inte förstått

Debatt | Läkarförbundets ordförande drar helt fel slutsatser av en statlig utredning. Det finns resurser till primärvården, men de måste omfördelas från sjukhusvården, skriver läkaren Håkan Borg. () 29 AUG 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet i replik till Håkan Borg: »Vi har läst, för-
stått och deltagit som experter i utredningen«

Debatt | Läkarförbundet är den aktör som mest enträget driver en stärkt primärvård till hela befolkningen, skriver Heidi Stensmyren, Karin Båtelson och Ove Andersson i en replik till Håkan Borg. () 29 AUG 2016

Kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

bild

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. (1 kommentar) 26 AUG 2016

bild

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Proposition om donation på väg

Nyheter | En proposition om organdonation planeras att överlämnas till riksdagen under 2017. Det säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i sitt svar på en skriftlig fråga från Johan Hultberg (M). () 26 AUG 2016

Ännu ett visslarpris till KI-läkarna

Nyheter | De fyra läkare som anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk har fått ett pris för sitt agerande som visselblåsare av Svensk kirurgisk förening. (2 kommentarer) 25 AUG 2016

Hela musiken kräver hela hjärnan

Recension | I boken »Hemisfärernas musik« får läsaren en redovisning av neuroforskning om musik och de delvis motsägelsefulla slutsatserna som olika studier kommer fram till Författaren är en både kliniskt och akademiskt verksam neurolog men också en välutbildad amatörmusiker. »Hela musiken kräver hela hjärnan« är en av insikterna han förmedlar. () 25 AUG 2016

Apropå! Psykologer bör kunna sköta sjukskrivningar

Debatt | Bedömning av arbetsförmåga – och därmed sjukskrivningar av patienter med psykisk ohälsa utan farmakologisk behandling – bör kunna delegeras till psykologer och psykoterapeuter, skriver blivande allmänläkaren Faraidoun Moradi. (12 kommentarer) 25 AUG 2016

Välskriven lärobok anpassad för svensk sjukvård

Recension | Läroboken »Gastroenterologi och hepatologi« är kortfattad men anpassad till den svenska hälso- och sjukvården. Väl värd att läsas av studenter och yngre läkare, skriver Läkartidningens anmälare.  () 25 AUG 2016

Avloppsvatten ska renas från rester av läkemedel med hjälp av enzymer

Nyheter | Akademiska sjukhuset i Uppsala blir först i världen att testa enzymrening av avloppsvatten i verklig miljö. () 25 AUG 2016

Oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Jobb i fokus

134 lediga jobb på

Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons