Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DWFZ Läkartidningen 03-04/2016
Lakartidningen.se 2016-01-19

»Det finns något lite ’fint’ i att vara den som orkar bita ihop«

Ett utmattningstillstånd kommer sällan som en total överraskning – signalerna finns ofta där. Men alla lyssnar inte på dem, säger Kerstin Jeding, psykolog på Stressmottagningen i Stockholm.

Michael Lövtrup

På Stressmottagningen, där man både behandlar och forskar om stressrelaterad ohälsa, märks det på flera sätt att allt fler drabbas av utmattning.

– Vi får ett ökat remissinflöde, vi får mer frågor på telefonen och vi har mer föreläsningsförfrågningar, säger Kerstin Jeding, psykolog på Stressmottagningen.

Det som är kärnan i ett utmattningssyndrom, berättar hon, är just utmattningen, energilösheten. Den ska, som det står i diagnoskriterierna, dominera bilden. Ofta förekommer även exempelvis sömnstörning och kognitiva symtom av olika slag, som koncentrationsproblem, minnesproblem och svårigheter att fatta beslut. 

– Säkert för att de skrämmer så mycket blir de kognitiva symtomen ofta en stor del av det för patienten, säger Kerstin Jeding.

Enligt henne kommer ett utmattningstillstånd sällan som en blixt från en klar himmel – tecknen på den annalkande kraschen har i regel funnits där. En sak som omgivningen kan märka det på är om en person omotiverat börjar skära ned på aktiviteter.

– Man kanske slutar följa med på luncher eller middagar, eller man skär ned på sin träning. Man försöker hantera situationen genom att fokusera på det viktigaste på kort sikt. Sedan när det gått tillräckligt långt blir man ju mer lättirriterad. Man kan också märka om det är någon som plötsligt jobbar väldigt många fler timmar men faktiskt inte gör mer. Det blir ett effektivitetstapp när man behöver kompensera för att man inte fungerar kognitivt lika bra längre.

De flesta av Kerstin Jedings patienter kan, åtminstone i backspegeln, även själva se att det funnits varningstecken.

– De vet att de har kört över massa kroppsliga symtom. Kroppen har varit trött eller rastlös, man har haft hjärtklappning eller andningen har knipit åt högt upp i bröstet. Men man har låtsats som ingenting, därför att det finns också något lite »fint« i att vara den som orkar och kan bita ihop, säger Kerstin Jeding, som samtidigt ser att man i vissa fall också kan ha starka motiv att bita ihop.

– I många yrken som har med andra människor att göra – vården, socialtjänsten och skolan – är det faktiskt en tredje person som blir drabbad om vi inte gör det som råkat hamnat på vårt skrivbord.

Kerstin Jeding tror att många hörsammar signalerna och drar i bromsen i tid. Ibland genom att dra ned på några uppdrag på fritiden, ibland till priset av att tvingas ge upp sitt drömjobb.

De som inte själva förstår att de pressar sig för långt, eller inte förmår göra något åt saken, kan tyvärr vara ganska svåra för omgivningen att hjälpa, menar Kerstin Jeding.

– Det är jättesvårt. Det är väldigt få som jag har på mottagningen som har fått någon insikt av att någon annan sagt något till dem. Om man orkar kan man visa på att »jag tycker att det verkar som du jobbar för hårt« eller »jag märker att du jobbar på ett annat sätt« så kanske det till slut sjunker in. Men ofta blir folk irriterade, särskilt om man är där på gränsen och det börjar bli svårt att få ihop det. 

Det man som arbetsledare kan göra om man har en medarbetare som visar tecken på överbelastning är framför allt att hjälpa till att prioritera, menar Kerstin Jeding.

– Om man tillsammans prioriterar att hellre få gjort de här tre sakerna än att försöka göra alla de här tio så är det en bra hjälp som kan bli ganska avstressande väldigt snabbt.

Som framgår av intervjun med Pia Malmquist kan det ta lång tid att komma tillbaka i normal arbetskapacitet för den som råkar ut för ett mer allvarligt utmattningstillstånd. Trots det finns det långt mindre förebyggande verksamhet än vad som skulle behövas, menar Kerstin Jeding. 

– Företagshälsovården har en del insatser för det och vissa vårdcentraler har psykosociala team som går in med lite förebyggande åtgärder. Men de är inte så många, inte ens i Stockholm.

Vad skulle en sådan förebyggande behandling kunna innehålla?

– Dels kan man försöka hjälpa till med de saker som personen själv kan påverka. Om man har behov att göra mer än alla andra kan man ta upp den oro eller ångest som ligger till grund för det. Och sedan är det att hjälpa att stärka personen att orka och våga fatta svåra beslut, som kanske att säga upp sig från ett tryggt välbetalt arbete för att det inte funkar. Att stärka individen att gå på sin egen erfarenhet och leva med den ovissheten.

Kommentarer (1)

  • att bita ihop

    2016-01-22 21:51 | Något man saknar i texten är kritik av en ledning, som många gånger genom sitt sätt att organisera(och spara) medverkar till att detta kan inträffa. Dessutom är det märkligt att man i vårdsammanhang, där man utmärker sig av ha ett naturvetenskapligt synsätt, tydligen är så besatt av magiskt tänkande, att den som är vårdgivare inte tycks kunna bli sjuk.

    Anne Gräsbeck, leg läk, Ph D, pensionerad

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons