Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DWCR Läkartidningen 03-04/2016
Lakartidningen.se 2016-01-20

Nytt steg för rapporten om värdefull vård»Förvånansvärt positiva remissvar«

Rapporten »En värdefull vård«, skriven av en arbetsgrupp inom Läkaresällskapet, föreslår stora förändringar inom svensk sjukvård. Remissvaren är förvånansvärt positiva, säger arbetsgruppens ordförande Karl Sallin. Men i SFAM, Svensk förening för allmänmedicin, blev det strid om hur remissvaret skulle formuleras.

Miki Agerberg

Projektet »En värdefull vård« är en fortsättning på den breda debatten om styrningen av sjukvården, som tog fart efter Maciej Zarembas kritiska artikelserie i Dagens Nyheter och fortsatte med Läkaruppropet på sommaren 2013. Kritiken riktade sig främst mot NPM, New public management (se LT nr 18–19 och nr 20/2014).

Inom Läkaresällskapet arbetade man också med de här frågorna, och beslöt att starta en arbetsgrupp som skulle analysera och lägga fram förslag till hur sjukvården ska förändras. Dit inbjöds även de två initiativtagarna till Läkar-uppropet, Märit Halmin och Lollo Makdessi.

– Vi ville kanalisera frustrationen och vända den i något positivt för att utveckla hälso- och sjukvården. Det fanns en möjlighet att förändra som det vore synd att missa, säger arbetsgruppens ordförande Karl Sallin.

Rapporten »En värdefull vård« presenterades i juni 2015, och när remisstiden avslutats i slutet av året hade det kommit in ett 70-tal remissvar. Som helhet är remissvaren förvånansvärt positiva, säger Karl Sallin:

– Det finns ett relativt starkt stöd för majoriteten av våra förslag. Jag hade väntat mig fler negativa remissvar.

Rapporten är nämligen skriven på ett sätt som utmanar till debatt. Man lägger fram ett antal mycket konkreta förslag, som om de genomförs skulle innebära stora förändringar av den svenska sjukvården. Några exempel är att alla invånare ska erbjudas en fast allmänläkarkontakt – vilket innebär att antalet allmänläkare behöver fördubblas till 2025 – att ansvaret för sjukvården ska lyftas bort från landstingen till nyorganiserade universitetssjukvårdsområden, USO, och att sjukvården ska finansieras med ramanslag.

Spetsade ni till förslagen för att ni ville provocera?

– Nej, säger Karl Sallin. Men vi såg ett behov av att vara konkreta. Det finns så många lösa åsiktsförklaringar. Vi ville komma med något konkret som vi kunde få reaktioner på.

– Själva förslagen är resultat av våra analyser. När vi föreslår att sjukvården ska finansieras med ramanslag, beror det på att vår analys visar att dagens ekonomiska styrning har allvarliga negativa effekter.

– Alla är överens om att primärvården måste byggas ut och fungera bättre. Ändå har det inte blivit så. Vår analys är att det behövs en annan organisation för att klara uppgiften.

Inom SFAM, Svensk förening för allmänmedicin, blev det strid om hur »En värdefull vård« skulle besvaras. Styrelsen för SFAM skrev redan i augusti ett långt och delvis mycket kritiskt förslag till remissvar, som även skickades för kännedom till några nyckelpersoner inom Läkaresällskapet.

Detta upprörde medlemsföreningarna, som inte var färdiga med sina diskussioner och som i många fall var mer positiva till rapporten än styrelsen. Bland annat stötte de sig på att styrelsen karaktäriserade rapportens problembeskrivning av sjukvården som överdriven, och på styrelsens rekommendation till Läkaresällskapet att lägga ner det fortsatta arbetet med rapporten.

Gösta Eliasson, ordförande för SFAM Halland och för Fortbildningsrådet, säger att det var med stor förvåning han tog del av SFAM-styrelsens utkast:

– Jag uppfattade »En värdefull vård« som ett viktigt inlägg i debatten. Ett så intressant inlägg i debatten om svensk hälso- och sjukvård har vi inte sett på länge. Det pekade tydligt framåt.

Av 13 remissvar från SFAM:s råd och lokalföreningar, är 11 kritiska till styrelsens förslag och ställer sig i huvudsak positiva till »En värdefull vård«.

Den 30 oktober kom styrelsen tillbaka med ett ändrat remissvar. Borta är den raljanta tonen, liksom rekommendationen att Läkaresällskapet ska lägga ner arbetet med »En värdefull vård«.

I stället har styrelsen vinnlagt sig om att skriva mer om frågor där de tycker att rapporten är bra, säger SFAM:s ordförande Karin Träff Nordström. Exempel på detta är att man framhäver allmänmedicinen och vikten av en personlig läkarkontakt, liksom vikten av strukturerad fortbildning. Men det betyder inte att man blivit överens om allt, framhåller hon:

– Problembeskrivningen kan vi rätt mycket ställa oss bakom, medan vi är mer kritiska mot en del av förslagen till lösningar.

Vad händer nu med »En värdefull vård«? Det avgörs sannolikt i slutet av januari, då Läkaresällskapets styrelse, nämnden, under ett internat ska diskutera remissvaren och framtiden. Det finns olika idéer om hur man ska gå vidare. En del vill att man ska fortsätta att bearbeta rapporten. Men det tycker inte Karl Sallin, som förutom att vara arbetsgruppens ordförande också är ledamot i nämnden:

– Jag tror att dokumentet kommer att vara kvar som det är, säger han. Jag ser framför mig att Läkaresällskapet identifierar en del frågor att driva. Och att det blir nya konstellationer bestående av Läkaresällskapet och dess sektioner, men även andra organisationer, som tar arbetet vidare.

Läkarförbundet förnyar program

Läkarförbundet meddelar i ett kortfattat remissvar att man avstår från att lämna detaljerade synpunkter på »En värdefull vård«, eftersom man just håller på att revidera förbundets sjukvårdspolitiska program och inte vill föregripa detta. Förslag till ny sjukvårdspolitik ska skickas på remiss till delföreningarna i februari, och antas på  fullmäktigemötet i maj.

När det är klart ser ordförande Heidi Stensmyren gärna en dialog med Läkaresällskapet, säger hon:
     – Rapporten tar ett stort grepp och lyfter många av de svåra frågorna. Det är bra. Exempelvis relationen mellan prioriteringar och den professionella yrkesrollen, och svårigheten med olika styrsystem.

Åtta huvudförslag

Rapporten »En värdefull vård« utmynnar i åtta förslag till övergripande förändringar i den svenska sjukvården:

  • Alla invånare erbjuds en fast läkarkontakt med allmänmedicinsk specialistkompetens. Detta innebär att antalet allmänläkare behöver fördubblas till 2025.
  • Hälso- och sjukvård, medicinsk utbildning och forskning organiseras och drivs i nyinrättade statliga universitetssjukvårdsområden, USO.
  • Hälso- och sjukvården finansieras genom ramanslag.
  • Kvalitetsutveckling sker genom professionell granskning och klinisk revision.
  • Styrsignalerna i hälso- och sjukvården reduceras och harmoniseras.
  • Det personliga ansvaret i hälso- och sjukvården stärks.
  • Obligatorisk fortbildning för alla specialistläkare införs.
  • Övergripande reformer av hälso- och sjukvården utvärderas systematiskt.

Därutöver föreslås också ett antal andra åtgärder, som en satsning på prevention och inrättande av en nationell forskarskola i medicinsk etik. En utförlig sammanfattning, liksom hela rapporten, kan laddas ner från Läkaresällskapets webbplats, där också remissvaren ska finnas tillgängliga.

Kommentera

Kommentera

Läkarna uppskattar fristående information

Nyheter | Möjligheten att få oberoende information om läkemedel på sin arbetsplats är mycket uppskattad, enligt en enkätundersökning från Stockholms läns landsting. Från i år har husläkarna inskrivet i sina avtal att de kan få ersättning när de deltar i denna fortbildning. () 01 JUL 2016

bild

Läkarflykt hotar för Sollefteå

Nyheter | Enligt Ångermanlands läkarförening vill en betydande andel av läkarna på Sollefteå sjukhus sluta arbeta där. Anledningen är bristen på framtidstro i och med landstingsfullmäktiges beslut att flytta den akuta ortopedin från sjukhuset. () 01 JUL 2016

Annons Annons

Vidarklinikens avtal avslutas

Nyheter | Stockholms läns landsting har nu bekräftat att ett avtal som landstinget har med den antroposofiska Vidarkliniken kommer att avslutas. () 01 JUL 2016

bild

Lokala vårdbehov driver utvecklingen

Nyheter | Verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården prioriterar utvecklingsområden som de har inflytande över. Och lokala behov är en större drivkraft än vad regionala och nationella initiativ är. Det visar en undersökning från Vårdanalys. () 01 JUL 2016

Barnets rättigheter i sjukvården kan säkerställas genom läkare Jämförelse inom Norden visar skillnader i lagstiftning om barnets medbestämmande i medicinska beslut

Kommentaren | Vem som bestämmer i medicinska beslut som rör barn regleras på olika sätt i de nordiska länderna. Lika viktigt som att läkarprofessionen står som garant för den medicinska kvaliteten är att läkaren ser till att barnet får komma till tals och får faktiskt inflytande i beslutet. () 01 JUL 2016

Antroposofiska blir kvar i fem år

Nyheter | Det blir ingen särreglering för de antroposofiska läkemedlen. I stället får tillverkarna fem år på sig att registrera läkemedlen på sedvanligt sätt. () 30 JUN 2016

Skolläkaren överklagar sin dom

Nyheter | Skolläkaren i Falun, som dömdes till fyra års fängelse för bland annat grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och sexuellt utnyttjande, överklagar stora delar av domen till Svea hovrätt. De återstående gärningarna är värda högst åtta månaders fängelse enligt överklagandet. () 30 JUN 2016

Tre nya regioner föreslås 2019

Nyheter | En Norrlandsregion, en Svealandsregion och ett utvidgat Västra Götaland kan bli verklighet om några år. Det bedömer den så kallade indelningskommittén. () 30 JUN 2016

bild

Vidarkliniken kan bli av med vårdavtal

Nyheter | Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna kan komma att förlora sitt avtal med Stockholms läns landsting. Det uppger Ekot i Sveriges Radio. Landstingsrådet Anna Starbrink (bilden) är kritisk till kliniken. () 30 JUN 2016

Universitet ska ge fler utbildning

Nyheter | Lunds universitet och Umeå universitet har i dag fått i uppdrag av regeringen att bygga upp en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning.  () 30 JUN 2016

Svårare anmäla fel förskrivning

Nyheter | Apotekspersonalen upplever sig mer hindrad att anmäla överförskrivning i dag än för två år sedan. Det skriver IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på sin hemsida. () 30 JUN 2016

Macchiarini-metoden överges

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

Jobb i fokus

139 lediga jobb på

Annons Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons