Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DWCR Läkartidningen 03-04/2016
Lakartidningen.se 2016-01-20

Nytt steg för rapporten om värdefull vård»Förvånansvärt positiva remissvar«

Rapporten »En värdefull vård«, skriven av en arbetsgrupp inom Läkaresällskapet, föreslår stora förändringar inom svensk sjukvård. Remissvaren är förvånansvärt positiva, säger arbetsgruppens ordförande Karl Sallin. Men i SFAM, Svensk förening för allmänmedicin, blev det strid om hur remissvaret skulle formuleras.

Miki Agerberg

Projektet »En värdefull vård« är en fortsättning på den breda debatten om styrningen av sjukvården, som tog fart efter Maciej Zarembas kritiska artikelserie i Dagens Nyheter och fortsatte med Läkaruppropet på sommaren 2013. Kritiken riktade sig främst mot NPM, New public management (se LT nr 18–19 och nr 20/2014).

Inom Läkaresällskapet arbetade man också med de här frågorna, och beslöt att starta en arbetsgrupp som skulle analysera och lägga fram förslag till hur sjukvården ska förändras. Dit inbjöds även de två initiativtagarna till Läkar-uppropet, Märit Halmin och Lollo Makdessi.

– Vi ville kanalisera frustrationen och vända den i något positivt för att utveckla hälso- och sjukvården. Det fanns en möjlighet att förändra som det vore synd att missa, säger arbetsgruppens ordförande Karl Sallin.

Rapporten »En värdefull vård« presenterades i juni 2015, och när remisstiden avslutats i slutet av året hade det kommit in ett 70-tal remissvar. Som helhet är remissvaren förvånansvärt positiva, säger Karl Sallin:

– Det finns ett relativt starkt stöd för majoriteten av våra förslag. Jag hade väntat mig fler negativa remissvar.

Rapporten är nämligen skriven på ett sätt som utmanar till debatt. Man lägger fram ett antal mycket konkreta förslag, som om de genomförs skulle innebära stora förändringar av den svenska sjukvården. Några exempel är att alla invånare ska erbjudas en fast allmänläkarkontakt – vilket innebär att antalet allmänläkare behöver fördubblas till 2025 – att ansvaret för sjukvården ska lyftas bort från landstingen till nyorganiserade universitetssjukvårdsområden, USO, och att sjukvården ska finansieras med ramanslag.

Spetsade ni till förslagen för att ni ville provocera?

– Nej, säger Karl Sallin. Men vi såg ett behov av att vara konkreta. Det finns så många lösa åsiktsförklaringar. Vi ville komma med något konkret som vi kunde få reaktioner på.

– Själva förslagen är resultat av våra analyser. När vi föreslår att sjukvården ska finansieras med ramanslag, beror det på att vår analys visar att dagens ekonomiska styrning har allvarliga negativa effekter.

– Alla är överens om att primärvården måste byggas ut och fungera bättre. Ändå har det inte blivit så. Vår analys är att det behövs en annan organisation för att klara uppgiften.

Inom SFAM, Svensk förening för allmänmedicin, blev det strid om hur »En värdefull vård« skulle besvaras. Styrelsen för SFAM skrev redan i augusti ett långt och delvis mycket kritiskt förslag till remissvar, som även skickades för kännedom till några nyckelpersoner inom Läkaresällskapet.

Detta upprörde medlemsföreningarna, som inte var färdiga med sina diskussioner och som i många fall var mer positiva till rapporten än styrelsen. Bland annat stötte de sig på att styrelsen karaktäriserade rapportens problembeskrivning av sjukvården som överdriven, och på styrelsens rekommendation till Läkaresällskapet att lägga ner det fortsatta arbetet med rapporten.

Gösta Eliasson, ordförande för SFAM Halland och för Fortbildningsrådet, säger att det var med stor förvåning han tog del av SFAM-styrelsens utkast:

– Jag uppfattade »En värdefull vård« som ett viktigt inlägg i debatten. Ett så intressant inlägg i debatten om svensk hälso- och sjukvård har vi inte sett på länge. Det pekade tydligt framåt.

Av 13 remissvar från SFAM:s råd och lokalföreningar, är 11 kritiska till styrelsens förslag och ställer sig i huvudsak positiva till »En värdefull vård«.

Den 30 oktober kom styrelsen tillbaka med ett ändrat remissvar. Borta är den raljanta tonen, liksom rekommendationen att Läkaresällskapet ska lägga ner arbetet med »En värdefull vård«.

I stället har styrelsen vinnlagt sig om att skriva mer om frågor där de tycker att rapporten är bra, säger SFAM:s ordförande Karin Träff Nordström. Exempel på detta är att man framhäver allmänmedicinen och vikten av en personlig läkarkontakt, liksom vikten av strukturerad fortbildning. Men det betyder inte att man blivit överens om allt, framhåller hon:

– Problembeskrivningen kan vi rätt mycket ställa oss bakom, medan vi är mer kritiska mot en del av förslagen till lösningar.

Vad händer nu med »En värdefull vård«? Det avgörs sannolikt i slutet av januari, då Läkaresällskapets styrelse, nämnden, under ett internat ska diskutera remissvaren och framtiden. Det finns olika idéer om hur man ska gå vidare. En del vill att man ska fortsätta att bearbeta rapporten. Men det tycker inte Karl Sallin, som förutom att vara arbetsgruppens ordförande också är ledamot i nämnden:

– Jag tror att dokumentet kommer att vara kvar som det är, säger han. Jag ser framför mig att Läkaresällskapet identifierar en del frågor att driva. Och att det blir nya konstellationer bestående av Läkaresällskapet och dess sektioner, men även andra organisationer, som tar arbetet vidare.

Läkarförbundet förnyar program

Läkarförbundet meddelar i ett kortfattat remissvar att man avstår från att lämna detaljerade synpunkter på »En värdefull vård«, eftersom man just håller på att revidera förbundets sjukvårdspolitiska program och inte vill föregripa detta. Förslag till ny sjukvårdspolitik ska skickas på remiss till delföreningarna i februari, och antas på  fullmäktigemötet i maj.

När det är klart ser ordförande Heidi Stensmyren gärna en dialog med Läkaresällskapet, säger hon:
     – Rapporten tar ett stort grepp och lyfter många av de svåra frågorna. Det är bra. Exempelvis relationen mellan prioriteringar och den professionella yrkesrollen, och svårigheten med olika styrsystem.

Åtta huvudförslag

Rapporten »En värdefull vård« utmynnar i åtta förslag till övergripande förändringar i den svenska sjukvården:

  • Alla invånare erbjuds en fast läkarkontakt med allmänmedicinsk specialistkompetens. Detta innebär att antalet allmänläkare behöver fördubblas till 2025.
  • Hälso- och sjukvård, medicinsk utbildning och forskning organiseras och drivs i nyinrättade statliga universitetssjukvårdsområden, USO.
  • Hälso- och sjukvården finansieras genom ramanslag.
  • Kvalitetsutveckling sker genom professionell granskning och klinisk revision.
  • Styrsignalerna i hälso- och sjukvården reduceras och harmoniseras.
  • Det personliga ansvaret i hälso- och sjukvården stärks.
  • Obligatorisk fortbildning för alla specialistläkare införs.
  • Övergripande reformer av hälso- och sjukvården utvärderas systematiskt.

Därutöver föreslås också ett antal andra åtgärder, som en satsning på prevention och inrättande av en nationell forskarskola i medicinsk etik. En utförlig sammanfattning, liksom hela rapporten, kan laddas ner från Läkaresällskapets webbplats, där också remissvaren ska finnas tillgängliga.

Kommentera

Kommentera

Vitesförbud mot att överskrida övertidstak

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Apropå! Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. () 30 MAJ 2016

bild

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

bild

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar Viktigt identifiera differentialdiagnoser och mekanismer – behandlingen är helt beroende på orsak

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

bild

Apropå! Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  () 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

Alvedon 665 mg har orsakat flera fall av svårbehandlad förgiftning

Debatt | Det har skett en påtaglig ökning av antalet förgiftningar av depåberedningen Alvedon 665 mg. Giftinformationscentralen har därför förändrat sina behandlingsrekommendationer gällande överdoser med depåpreparatet. (2 kommentarer) 27 MAJ 2016

Hjärnskadade missgynnas
– se över tillämpning av LSS

Debatt | I dag bedöms personer med kognitiv funktionsnedsättning i många fall inte ha rätt till insatser enligt LSS. Vi rekommenderar en översyn av tillämpningen av lagstiftningen, skriver Karin Rudling och medförfattare. () 27 MAJ 2016

Inte fossila bränslen, alkohol eller tobak i förbundets placeringar

Nyheter | Läkarförbundet följer sina brittiska kolleger och kommer att arbeta för att förbundets kapital inte placeras i företag vars huvudinriktning är fossila bränslen. Förbundet ska inte heller investera i tobaks- eller alkoholindustri. () 26 MAJ 2016

Läkare riskerar åtal för att ha spridit uppgifter på Facebook

Nyheter | En privatläkare som lade ut sekretessbelagda uppgifter om en patient på Facebook riskerar nu åtal för brott mot tystnadsplikten, rapporterar Sydsvenskan. () 26 MAJ 2016

Ny verksamhetsplan antagen

Nyheter | Med några mindre ändringar antog förbundsfullmäktige den nya femåriga verksamhetsplanen, Strategi 2020. () 26 MAJ 2016

Privat vårds utbildningsansvar måste förtydligas i vårdvalet

Nyheter | Efter larm från Stockholms läkarförening om att vårdvalet gjort det svårare att hitta sidoutbildningar ska Läkarförbundet verka för ett tydligare utbildningsuppdrag inom privatiserad vård. () 26 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons Annons