Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DWFY Läkartidningen 03-04/2016
Lakartidningen.se 2016-01-19

Pia Malmquist drabbades av utmattningssyndromI dag känner hon sina gränser

bild Pia Malmquist tror att personer som blir utbrända generellt är ansvarstagande och ambitiösa, men de saknar en känslighet för var den egna gränsen går. Foto: Göran Segeholm

Pia Malmquist, sektionschef för barnakuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm, drabbades för 11 år sedan av utmattningssyndrom. Det var en resa till helvetet, säger hon, men det gjorde henne också till en bättre chef.

Michael Lövtrup

Drygt elva år har gått sedan den novemberdag 2004 då Pia Malmquists värld – som hon själv säger – rasade ihop. Hon var läkarchef på Södersjukhusets akutklinik och en av de drivande i att införa akutläkare på sjukhuset. Nyordningen var starkt ifrågasatt och arbetet upptog nästan all hennes vakna tid, vilken i takt med tilltagande sömnproblem blev allt längre.

Det som fick bägaren att rinna över var ingen stor sak, bara en liten kommentar, men tillräcklig för att hennes självbild, hennes självkänsla, skulle falla samman. Efter en sömnlös natt tog hon kontakt med vården och blev så småningom diagnostiserad med utmattningssyndrom med ångest och sömnproblem. 

Ett år senare, i januari 2006, medverkade Pia Malmquist i ett långt reportage i Läkartidningen tillsammans med röntgenläkaren Lena Cavallin, som också hade erfarenheter av utmattningssyndrom, eller utbrändhet som det ibland också kallas (LT nr 3/2006). Det var en öppenhjärtig berättelse som beskrev processen fram till den punkt då de, som det heter, gick in i väggen, men också hur de på olika sätt hade påbörjat vägen tillbaka.

När Pia Malmquist, som sedan 2011 är sektionschef för barnakuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus, i dag läser igenom artikeln från 2006 är hennes spontana känsla att det var en ganska skör person som uttalade sig.

– Jag kan se att det fortfarande gjorde väldigt ont i själen att ha blivit sjuk.

Men det är en sak som hon sa då som hon håller med om till fullo.

– Precis som jag sa då var det en resa till helvetet, men också en erfarenhet jag lärde mig väldigt mycket av.

Pia Malmquist konstaterar att hennes analys för tio år sedan utgick från att det var jobbet som orsakade hennes sjukdom. Så skulle hon inte riktigt beskriva det i dag. 

– Jag var i ett sammanhang som präglades enormt mycket av mitt arbete, men det var jag som valde att arbeta där och att utföra mitt arbete på det sättet. Det var jag som drev mig själv över gränsen. Det finns något slags skuldfråga där – vems fel är det att man blir utbränd? – och det finns en självklar koppling till arbetslivet eftersom det är där det uppstår, men det är väl det jag har lärt mig, att ytterst är det mitt ansvar.

För Pia Malmquist är övertygad om att det är en speciell kategori av människor som oftast bränner ut sig.

– Jag tror att generellt är det ansvarstagande och väldigt ambitiösa personer som saknar känslighet för var den egna gränsen går. Det finns givetvis sammanhang som skapar förutsättningar för just sådana personer att driva sig själva över gränsen – brist på tydliga ramar, en miljö där man kan jobba hur mycket som helst utan att någon säger att det är dags att gå hem – men för mig var det en viktig del av rehabiliteringen att acceptera att det var jag som gjorde detta med mig själv och dra lärdomen att jag inte måste bete mig på det sättet, att jag har rätt att dra min gräns.

Det som var så traumatiskt i att bli sjuk var just att inse att hon inte var den där personen som kunde ta på sig obegränsat med jobb och hela tiden leverera på topp.

– Min upplevelse var att det jag uppfattade som »jag« gick sönder. Och på ett sätt var det ändamålsenligt, i den bemärkelsen att det var där felet satt. För om jag inte kan acceptera mig själv utan att jag är en extremt högpresterande person som inte får känna till några begränsningar, då är det där läkningen måste ske. Och det kan bara ske om jag inser att jag är lika mycket människa som alla andra och att också jag har begränsningar.

Insikten om hennes egen roll i det som hände och ansvar för att säga stopp var något som växte fram under den terapi som Pia Malmquist gick i en gång i veckan under 3,5 år och som var en viktig del av rehabiliteringen. Fysisk träning var en annan viktig del, liksom att återknyta kontakten med arbetet. Efter att först ha arbetstränat en tid började hon 2006 att arbeta deltid. Hon var bland annat på barnsjukhuset där hon i dag arbetar och på narkos-kliniken på Södersjukhuset, arbetsplatser som inte var lika laddade som hennes gamla arbetsplats.

Det viktigaste tror hon dock var att åter jobba med patienter. 

– Jag fick väldigt mycket påfyllning av det, att få vara doktor igen. Jag kom på att en av drivkrafterna till att jag hade hållit på med det jag gjorde när jag blev sjuk var att jag ville vara med och påverka. Men en läkande insikt var att jag inte måste sitta på möten för att påverka, utan den viktigaste påverkan för mig var patientmötena. Det gav mig ett väldigt stort lugn. 

2007 var Pia Malmquist tillbaka på sin gamla arbetsplats på fulltid. Efter en tid började hon känna att möjligheterna att utvecklas som akutläkare började ta slut på hemmaplan. 2009 åkte hon med familjen till Australien för att arbeta som akutläkare där under ett år. Den australiska sjukvården följer inte några svenska arbetstidsregler, och det blev många dygnslånga jourer och nattpass i rad.

– Det var det ultimata testet på att rehabiliteringen höll. Jag har aldrig jobbat fysiskt så hårt som där.

Efter ett halvår kände Pia Malmquist att hon fick för lite återhämtning. Hon berättade för sin chef hur det låg till och att hon var inställd på att åka hem till Sverige om det blev nödvändigt. Genom att lägga om nattpassen på ett sätt som gav tillräcklig tid för återhämtning hittade de en lösning så att hon kunde arbeta kvar tiden ut.

– Det var väldigt viktigt för att stärka mitt självförtroende att kunna hantera mig själv, både att kunna känna signalen att nu är det på väg att hända och att kunna säga att jag är beredd att åka härifrån.

Efter en vända på ett akutsjukhus i England 2010 blev Pia Malmquist 2011 sektionschef för barnakuten på barnsjukhuset. Hon konstaterar när hon blickar tillbaka att hon egentligen ända sedan 2009 arbetat på en mycket hög belastningsnivå.

– På ett sätt förvånar det mig, för ibland läser man att man blir mer stresskänslig efter att ha varit med som en sådan här grej. Jag skulle i dag hävda att jag är väldig stresstålig och jag tror att det beror på att jag har lärt mig att göra ingenting emellanåt. Jag känner när mina marginaler är för små, och då vet jag att då behöver jag vila och då gäller det att inte göra någonting.

Hur bokstavligt ska det tolkas?

– Det betyder bokstavligen att ligga på soffan och göra ingenting.

I och med att Pia Malmquist åter blivit chef ansvarar hon numera inte bara för sin egen arbetsbelastning utan även för sina medarbetares. Pia Malmquist är övertygad om att hennes erfarenheter har gjort henne till en mycket bättre chef än vad hon var 2004.

– Det låter som en floskel, men jag hade inte förmågan att leda mig själv, och då kan man inte leda andra.

För även om det inte går att bortse från individens roll är det enligt Pia Malmquist viktigt att som arbetsgivare bygga upp en kultur där det är okej att säga ifrån.

– Jag blir glad varenda gång någon säger till mig att »det här är för mycket«, för det signalerar till mig att den människan har ett signalsystem som fungerar.

Hon är dock medveten om att många, precis som hon själv, inte märker i tid att de är på väg att bli utbrända. Därför, menar Pia Malmquist, kan man inte bara lämna det till medarbetaren att säga till. Som chef måste man vara uppmärksam på signaler och vara beredd att ta sitt arbetsmiljöansvar och sänka arbetsbelastningen om någon visar tecken på utmattning.

– Jag uppfattar att det fanns arbetskamrater som försökte få mig att själv dra ned på min belastning, men jag hade nog behövt mer hjälp. Som arbetsgivare har man makten att säga »du ska gå hem från ditt arbetspass när du slutar, jag vill inte se dig på övertid här«, säger Pia Malmquist, som menar att den typen av styrning också kan behövas under rehabiliteringen, innan man lärt sig var ens gränser går. 

Samtidigt måste det vara tacksamt som chef att ha en anställd som verkar kunna ta på sig obegränsat med uppdrag, särskilt när resurserna tryter. Men Pia Malmquists säger att i hennes värld ligger det i chefsrollen att också bry sig om dem som jobbar i verksamheten, inte bara om verksamhetens resultat. 

– Resursen för att nå resultat är ju medarbetarna, och om jag tar hand om dem är det mycket större sannolikhet att vi tillsammans når ett bra resultat för verksamheten.

Fotnot: Lena Cavallin, som också medverkade i artikeln 2006, arbetar sedan 2005 på heltid som överläkare på röntgenkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Hon disputerade 2012 inom neuroradiologi.

Kommentarer (3)

  • One of a kind!

    2016-01-19 22:04 | Tack Pia för dina insikter och fina tips. Du är en stor förebild!

    Pierre Sundin, Narkosläkare, Akut- och Traumasektionen, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

    Jäv:

  • En inre resa

    2016-01-19 23:26 | Tack Pia (och Lena i de tidigare artiklarna) för att du delar med dig av dina erfarenheter av utmattning, men också av vägen tillbaka till ett fungerande arbetsliv. Jag drabbades av ett utmattningstillstånd 2009 när jag var ungefär hälften in på läkarutbildningen. Jag fick precis som du beskriver svårt att sova, svårt att koppla av och bort studier (och extrajobb), ångest och en hel rad somatiska reaktioner på för höga stressnivåer (viktnedgång, diarré, synproblem, m.m.). Jag blev helt tagen på sängen och kunde för mitt liv inte förstå vad det var jag hade drabbats av. Jag som var själva sinnebilden av disciplin och flit men också av social kompetens och livsglädje, jag ville plötsligt inte (kunde inte!) ta mig utanför dörren, studera, jobba, träffa vänner, träna eller ens gå och handla längre utan att få ångest. Tyvärr hade jag inte turen att få träffa en allmänläkare som kunde ge mig hjälp eller stöd (jag vet inte ens om hon visste vad utmattning var för något) utan hon rådde mig sonika att hoppa av studierna och börja jobba med något som jag inte fick ångest av... Som tur var nöjde jag mig med ett års studiepaus och började på egen hand att rota i och lära mig om vad som faktiskt hade gjort mig sjuk. Det första året fokuserade jag på mindfullness, yoga och andra avslappningstekniker. När jag så småningom kom tillbaka till läkarstudierna och två år senare återigen hamnade i ett utmattningstillstånd, tog jag kontakt med psykoterapeut (tillika läkare) och den terapi som följde, tillsammans med antidepressiva mediciner i perioder, gjorde att jag tog min examen och kunde börja jobba och tycka att jag faktiskt kommit ut ur hela utmattningskarusellen friskare och med en djupare kunskap om mig själv och om mänsklig psykologi än vad jag någonsin skulle kunna haft annars. Så jag håller helt med Pia: att hamna i ett utmattningstillstånd är en resa till helvetet, men det är också ett tillstånd man kan lära sig otroligt mycket av. Både om egna och andras drivkrafter, om att känna in och lära sig att sätta egna gränser, om empati inte bara mot andra (det är vi ofta bra på redan innan!) men också med sig själv, och förhoppningsvis kan man faktiskt komma starkare ur det, även om ens styrkor inte ser exakt ut som de gjorde innan.

    Sara Nilsson, AT-läkare, SUS Skåne

    Jäv:

  • Burnout common among emergency physicians

    2016-01-20 11:31 | Pia is a role model for doctors in the new specialty of emergency medicine in Sweden. Unfortunately, burnout is more common among us than in those practicing other specialties. The good news is that, like Pia, emergency doctors can take steps to recover and also to prevent burnout, so that they can get back to caring for their patients without compassion fatigue. Tack Pia, for having the courage to share your story, and more importantly, for returning to providing outstanding care to the acutely ill and injured children in the Stockholm area. Here are some useful links to recent studies on the subject: http://www.annemergmed.com/article/S0196-0644(13)00002-4/fulltext & http://archinte.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1351351

    James Sadock, Emergency Physician and American College of Emergency Physicians Ambassador to Sweden, Self employed

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons