Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DUYY Läkartidningen 01-02/2016
Lakartidningen.se 2016-01-07

Läkares arbetsmiljö har blivit sämre

Michael Lövtrup

Enkät: Elisabet Ohlin

SCB:s stora arbetsmiljöundersökning, som utförs på uppdrag från Arbetsmiljöverket, genomförs vartannat år. För gruppen läkare finns siffror från undersökningarna 1999–2003 respektive 2011–2013.

På flera punkter visar statistiken att läkares arbetsmiljö försämrats sedan millennieskiftet. Framför allt upplever man att inflytandet över arbetssituationen minskat, såväl gällande arbetstakten, uppläggningen av arbetet som när olika arbetsuppgifter ska utföras. Åren efter millennieskiftet var det en av tre läkare som aldrig eller nästan aldrig var med och bestämde hur det egna arbetet skulle läggas upp. Tio år senare var det två av tre. 

Bilden av ett minskat inflytande bekräftas i en enkätundersökning 2010 av läkares arbetsvillkor som gjorts på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och som var en uppföljning av en liknande enkät 1992. Där hade andelen som uppgav att de hade inflytande över beslut på avdelningen minskat från 53 till 39 procent mellan 1992 och 2010, och andelen som hade möjlighet att styra upplägget minskat från 54 till 48 procent.

Ett annat tecken i SCB:s statistik på att arbetsmiljön blivit sämre är att fler läkare regelbundet måste hoppa över lunchen, jobba över eller ta med sig arbetet hem. Bilden av en alltmer ansträngd arbetsmiljö är dock inte helt motsägelsefri. Tre av fyra upplevde redan 1999–2003 att man hade alldeles för mycket att göra, en nivå som var lika hög tio år senare. Det är inte heller fler som anger att inflytandet är alltför litet. Och det är färre som upplever arbetet som psykiskt påfrestande.

När det gäller eventuella hälsoeffekter av den mer pressade arbetsmiljön är det klart fler läkare som rapporterar olika typer av värk och smärta. Det är också betydligt fler som ofta känner sig uttröttade i kroppen. Av undersökningen från Stockholms universitet framgår att det var fler läkare 2010 än 1992 som var så trötta efter jobbet att de inte orkade med en aktiv fritid. Andelen läkare med sömnproblem har dock inte ändrats påtagligt enligt någon av undersökningarna.

Det tycks även som om den pressade situationen påverkar synen på jobbet. Läkare är fortfarande av SCB:s undersökning att döma en yrkeskår där en stor majoritet uppskattar sitt jobb. Andelen som är nöjd med sitt arbete har dock minskat något, och andelen som upplever det som meningsfullt ännu mer, dock från en högre nivå. 

Enligt båda undersökningarna var det också avsevärt fler som varje vecka kände olust inför att gå till jobbet vid den senare mätpunkten än vid den tidigare.

 

Har arbetet på din arbetsplats blivit mer pressat de senaste tio åren?
Om ja, påverkar det hälsan hos dig eller dina arbetskamrater?

Marina Tuutma, 55 år, allmänläkare, Karlstad, ordförande i Läkarförbundets arbetslivsgrupp:

– Ja, mycket mer pressat.

– Ja, det har påverkat hälsan hos mina arbetskamrater. Vi är fem läkare. De senaste tre åren har vi haft två som varit sjukskrivna för utmattningsdepression, och en tredje gick ner i tid. Vi har också haft läkare som slutat på grund av arbetsmiljön.

Olle Nelzén, 63 år, kärlkirurg, Skaraborgs sjukhus, Skövde:

– Ja.

– Det vet jag inte, men välbefinnande och trivsel har påverkats. Och man kan inte utesluta att någon farit illa av det. Det är väldigt många som går över till deltidsarbete. Jag också. Jag jobbar med forskning och utveckling på deltid och det blir en avlastning.

Anne Örtqvist, 29 år, vik underläkare, Visby:

– Svårt att svara på. Jag har bara jobbat sedan i januari, men jag har hört av kolleger att det blivit mer pressat. 

– Det tror jag absolut. Att man inte alltid kan få ut komp gör att återhämtningen blir för kort. Man blir mer stressad i dag. Att inte få åka på stämman eller vidareutbilda sig och att man hela tiden ska jobba på sjukhuset från morgon till kväll utan möjligheter att reflektera gör att man blir tröttare.

Elisabet Hagert, 43 år, handkirurg och vd, Stockholm:

– Nej. Jag har jobbat privat i sex år och drivit eget företag i tre och ett halvt år. Vi har det fantastiskt bra.

Margareta Hellgren, 60 år, distriktsläkare och forskare, Skövde och Göteborg:

– Ja, tveklöst. I ett 20-års­perspektiv är det väldigt stor skillnad, oerhört mycket tyngre.

– Ja, inte hos mig, det är lättare för mig för jag jobbar halvtid och forskar på halvtid. Men jag ser det hos mina kolleger. Få orkar arbeta heltid. Jag vet inte vart primärvården är på väg. Den sviktar på många ställen.

Shafiqul Islam, 62 år, distriktsläkare, Stockholm:

– Ja, vi träffar minst fem patienter fler per dag i dag. För tio år sedan var det 15 per dag.

– Både och. Inte för mig. Möjligen blir vi lättare sjuka nu för tiden.

Kerstin Bjurling, 67 år, röntgenläkare, Stockholm:

– Det har alltid varit pressat. Och jag har jobbat med mammografi och vi har alltid varit för få. 

– Ja, jag tycker det är många som drabbas av utmattningssyndrom och inte orkar. Är någon sjuk eller borta så rasar allting.

Carl-Gunnar Olofsson, 63 år, allmänläkare, Alingsås:

– Ja, vi får inte ha övertid i Närhälsan i VG-regionen men vi får fler och fler arbetsuppgifter. Ökad arbetsmängd, mindre handlingsutrymme.

– Ja, sjukskrivningar i arbetsgruppen. Men jag har klarat mig – genom att skaffa distans, överblick och kunskap om varför det har blivit så här, till exempel genom att besöka riksstämman.

Henry Jablonski, 68 år, psykiater och psykoanalytiker, Stockholm:

– Nej, det har att göra med att jag är min egen och kunnat reglera min arbetstid. Jag har dragit ner från 55 timmar per vecka till halvtid.

– Jag leder många Balintgrupper, både i öppenvården och slutenvården, och för alla kolleger jag träffar har det blivit mer pressat. Högpresterande kolleger känner sig alltmer pressade.

Kommentarer (1)

  • Utmattelse bland Läkare

    2016-01-09 20:28 | När man är en läkare som är intresserat av sitt arbete med människor eller av vetenskapen, har de senaste 25 åren varit en pina. Man har organiserat vården på ett löpande band princip med ekonomiska incitament som i industrin, som lämnar vare sig utrymme för en adekvat patientkontakt eller för reflektion. Medicin är ingen Matematik och vi har med individer att göra med olika förutsättningar, men detta kan inte beaktas i den moderna vården. Läkare är per se ambitiösa och har en ide vad yrket innebär, detta tillgodoses inte alls i landstingsvård.Då det inte finns tid för att se patientens hela situation blir behandlingen alltid bristfällig, förutom i akuta sjukdomar. Att man med detta system skapa en otillfredsställande halvfärdig och frustrerande arbetsmiljö har tydligen de som organisera vården inte tänkt på. Det enda sättet att överleva är att göra sig självständig, jobbar halvtid och gör på andra halvan något som stimulera en. När människor med kreativ intelligens degraderas till automatiserade robotrar blir resultatet burn-out eller bore-out.

    Birgit Sjolander Menge., Dr.med/ Överläkare, Rehabiliterings Kliniken i Sandnessjöen, Norge

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Flera läkare missade diagnos – IVO pekar på kunskapsbrist

Patientsäkerhet | Flera av varandra oberoende läkare missade temporalisarterit (TA) hos en patient, vilket ledde till att patienten förlorade synen på ena ögat. I sin kritik menar IVO att det tyder på »generell brist på kunskap om TA« inom sjukvårdsorganisationen. () 29 AUG 2016

bild

Läkarförbundet har läst »Effektiv vård« – men har inte förstått

Debatt | Läkarförbundets ordförande drar helt fel slutsatser av en statlig utredning. Det finns resurser till primärvården, men de måste omfördelas från sjukhusvården, skriver läkaren Håkan Borg. () 29 AUG 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet i replik till Håkan Borg: »Vi har läst, för-
stått och deltagit som experter i utredningen«

Debatt | Läkarförbundet är den aktör som mest enträget driver en stärkt primärvård till hela befolkningen, skriver Heidi Stensmyren, Karin Båtelson och Ove Andersson i en replik till Håkan Borg. () 29 AUG 2016

Kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

bild

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. (1 kommentar) 26 AUG 2016

bild

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Proposition om donation på väg

Nyheter | En proposition om organdonation planeras att överlämnas till riksdagen under 2017. Det säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i sitt svar på en skriftlig fråga från Johan Hultberg (M). () 26 AUG 2016

Ännu ett visslarpris till KI-läkarna

Nyheter | De fyra läkare som anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk har fått ett pris för sitt agerande som visselblåsare av Svensk kirurgisk förening. (2 kommentarer) 25 AUG 2016

Hela musiken kräver hela hjärnan

Recension | I boken »Hemisfärernas musik« får läsaren en redovisning av neuroforskning om musik och de delvis motsägelsefulla slutsatserna som olika studier kommer fram till Författaren är en både kliniskt och akademiskt verksam neurolog men också en välutbildad amatörmusiker. »Hela musiken kräver hela hjärnan« är en av insikterna han förmedlar. () 25 AUG 2016

Apropå! Psykologer bör kunna sköta sjukskrivningar

Debatt | Bedömning av arbetsförmåga – och därmed sjukskrivningar av patienter med psykisk ohälsa utan farmakologisk behandling – bör kunna delegeras till psykologer och psykoterapeuter, skriver blivande allmänläkaren Faraidoun Moradi. (12 kommentarer) 25 AUG 2016

Välskriven lärobok anpassad för svensk sjukvård

Recension | Läroboken »Gastroenterologi och hepatologi« är kortfattad men anpassad till den svenska hälso- och sjukvården. Väl värd att läsas av studenter och yngre läkare, skriver Läkartidningens anmälare.  () 25 AUG 2016

Avloppsvatten ska renas från rester av läkemedel med hjälp av enzymer

Nyheter | Akademiska sjukhuset i Uppsala blir först i världen att testa enzymrening av avloppsvatten i verklig miljö. () 25 AUG 2016

Oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Jobb i fokus

134 lediga jobb på

Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons