Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DUYY Läkartidningen 01-02/2016
Lakartidningen.se 2016-01-07

Läkares arbetsmiljö har blivit sämre

Michael Lövtrup

Enkät: Elisabet Ohlin

SCB:s stora arbetsmiljöundersökning, som utförs på uppdrag från Arbetsmiljöverket, genomförs vartannat år. För gruppen läkare finns siffror från undersökningarna 1999–2003 respektive 2011–2013.

På flera punkter visar statistiken att läkares arbetsmiljö försämrats sedan millennieskiftet. Framför allt upplever man att inflytandet över arbetssituationen minskat, såväl gällande arbetstakten, uppläggningen av arbetet som när olika arbetsuppgifter ska utföras. Åren efter millennieskiftet var det en av tre läkare som aldrig eller nästan aldrig var med och bestämde hur det egna arbetet skulle läggas upp. Tio år senare var det två av tre. 

Bilden av ett minskat inflytande bekräftas i en enkätundersökning 2010 av läkares arbetsvillkor som gjorts på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och som var en uppföljning av en liknande enkät 1992. Där hade andelen som uppgav att de hade inflytande över beslut på avdelningen minskat från 53 till 39 procent mellan 1992 och 2010, och andelen som hade möjlighet att styra upplägget minskat från 54 till 48 procent.

Ett annat tecken i SCB:s statistik på att arbetsmiljön blivit sämre är att fler läkare regelbundet måste hoppa över lunchen, jobba över eller ta med sig arbetet hem. Bilden av en alltmer ansträngd arbetsmiljö är dock inte helt motsägelsefri. Tre av fyra upplevde redan 1999–2003 att man hade alldeles för mycket att göra, en nivå som var lika hög tio år senare. Det är inte heller fler som anger att inflytandet är alltför litet. Och det är färre som upplever arbetet som psykiskt påfrestande.

När det gäller eventuella hälsoeffekter av den mer pressade arbetsmiljön är det klart fler läkare som rapporterar olika typer av värk och smärta. Det är också betydligt fler som ofta känner sig uttröttade i kroppen. Av undersökningen från Stockholms universitet framgår att det var fler läkare 2010 än 1992 som var så trötta efter jobbet att de inte orkade med en aktiv fritid. Andelen läkare med sömnproblem har dock inte ändrats påtagligt enligt någon av undersökningarna.

Det tycks även som om den pressade situationen påverkar synen på jobbet. Läkare är fortfarande av SCB:s undersökning att döma en yrkeskår där en stor majoritet uppskattar sitt jobb. Andelen som är nöjd med sitt arbete har dock minskat något, och andelen som upplever det som meningsfullt ännu mer, dock från en högre nivå. 

Enligt båda undersökningarna var det också avsevärt fler som varje vecka kände olust inför att gå till jobbet vid den senare mätpunkten än vid den tidigare.

 

Har arbetet på din arbetsplats blivit mer pressat de senaste tio åren?
Om ja, påverkar det hälsan hos dig eller dina arbetskamrater?

Marina Tuutma, 55 år, allmänläkare, Karlstad, ordförande i Läkarförbundets arbetslivsgrupp:

– Ja, mycket mer pressat.

– Ja, det har påverkat hälsan hos mina arbetskamrater. Vi är fem läkare. De senaste tre åren har vi haft två som varit sjukskrivna för utmattningsdepression, och en tredje gick ner i tid. Vi har också haft läkare som slutat på grund av arbetsmiljön.

Olle Nelzén, 63 år, kärlkirurg, Skaraborgs sjukhus, Skövde:

– Ja.

– Det vet jag inte, men välbefinnande och trivsel har påverkats. Och man kan inte utesluta att någon farit illa av det. Det är väldigt många som går över till deltidsarbete. Jag också. Jag jobbar med forskning och utveckling på deltid och det blir en avlastning.

Anne Örtqvist, 29 år, vik underläkare, Visby:

– Svårt att svara på. Jag har bara jobbat sedan i januari, men jag har hört av kolleger att det blivit mer pressat. 

– Det tror jag absolut. Att man inte alltid kan få ut komp gör att återhämtningen blir för kort. Man blir mer stressad i dag. Att inte få åka på stämman eller vidareutbilda sig och att man hela tiden ska jobba på sjukhuset från morgon till kväll utan möjligheter att reflektera gör att man blir tröttare.

Elisabet Hagert, 43 år, handkirurg och vd, Stockholm:

– Nej. Jag har jobbat privat i sex år och drivit eget företag i tre och ett halvt år. Vi har det fantastiskt bra.

Margareta Hellgren, 60 år, distriktsläkare och forskare, Skövde och Göteborg:

– Ja, tveklöst. I ett 20-års­perspektiv är det väldigt stor skillnad, oerhört mycket tyngre.

– Ja, inte hos mig, det är lättare för mig för jag jobbar halvtid och forskar på halvtid. Men jag ser det hos mina kolleger. Få orkar arbeta heltid. Jag vet inte vart primärvården är på väg. Den sviktar på många ställen.

Shafiqul Islam, 62 år, distriktsläkare, Stockholm:

– Ja, vi träffar minst fem patienter fler per dag i dag. För tio år sedan var det 15 per dag.

– Både och. Inte för mig. Möjligen blir vi lättare sjuka nu för tiden.

Kerstin Bjurling, 67 år, röntgenläkare, Stockholm:

– Det har alltid varit pressat. Och jag har jobbat med mammografi och vi har alltid varit för få. 

– Ja, jag tycker det är många som drabbas av utmattningssyndrom och inte orkar. Är någon sjuk eller borta så rasar allting.

Carl-Gunnar Olofsson, 63 år, allmänläkare, Alingsås:

– Ja, vi får inte ha övertid i Närhälsan i VG-regionen men vi får fler och fler arbetsuppgifter. Ökad arbetsmängd, mindre handlingsutrymme.

– Ja, sjukskrivningar i arbetsgruppen. Men jag har klarat mig – genom att skaffa distans, överblick och kunskap om varför det har blivit så här, till exempel genom att besöka riksstämman.

Henry Jablonski, 68 år, psykiater och psykoanalytiker, Stockholm:

– Nej, det har att göra med att jag är min egen och kunnat reglera min arbetstid. Jag har dragit ner från 55 timmar per vecka till halvtid.

– Jag leder många Balintgrupper, både i öppenvården och slutenvården, och för alla kolleger jag träffar har det blivit mer pressat. Högpresterande kolleger känner sig alltmer pressade.

Kommentarer (1)

  • Utmattelse bland Läkare

    2016-01-09 20:28 | När man är en läkare som är intresserat av sitt arbete med människor eller av vetenskapen, har de senaste 25 åren varit en pina. Man har organiserat vården på ett löpande band princip med ekonomiska incitament som i industrin, som lämnar vare sig utrymme för en adekvat patientkontakt eller för reflektion. Medicin är ingen Matematik och vi har med individer att göra med olika förutsättningar, men detta kan inte beaktas i den moderna vården. Läkare är per se ambitiösa och har en ide vad yrket innebär, detta tillgodoses inte alls i landstingsvård.Då det inte finns tid för att se patientens hela situation blir behandlingen alltid bristfällig, förutom i akuta sjukdomar. Att man med detta system skapa en otillfredsställande halvfärdig och frustrerande arbetsmiljö har tydligen de som organisera vården inte tänkt på. Det enda sättet att överleva är att göra sig självständig, jobbar halvtid och gör på andra halvan något som stimulera en. När människor med kreativ intelligens degraderas till automatiserade robotrar blir resultatet burn-out eller bore-out.

    Birgit Sjolander Menge., Dr.med/ Överläkare, Rehabiliterings Kliniken i Sandnessjöen, Norge

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Liraglutid minskade mortalitet i grupp
av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

bild

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. () 27 JUL 2016

Annons Annons
bild

»Hitintills förskonad från allvarlig sjukdom utanför mitt professionella liv blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. () 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

bild

Kvinnor med urinvägsinfektion
i barndomen
följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (1 kommentar) 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

»Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. (3 kommentarer) 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016