Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DWDA Läkartidningen 03-04/2016
Lakartidningen.se 2016-01-13

Stiernstedt: Sverige måste ställa om mot mer primärvård

Vårdens resurser måste styras över mot primärvården om Sverige ska klara framtidens utmaningar. Det anser regeringens nationelle samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Göran Stiernstedt.

Michael Lövtrup

Den 800 sidor långa utredningen med den kärnfulla titeln »Effektiv vård« är resultatet av drygt två års arbete under ledning av Göran Stiernstedt, tidigare bland annat chef för vård och omsorg på SKL.

Enligt utredningen, som överlämnades till regeringen på onsdagen, har Sverige en rad strukturella problem som ger upphov till ineffektivitet i hälso- och sjukvårdssystemet. Inställningen verkar enligt utredningen hittills ha varit att de nog löser sig själva i sinom tid, något som »erfarenheterna talar starkt emot«. Utredningen anser att det måste till strategiska åtgärder och pekar ut sådana inom en rad olika områden.

Ett av de största hindren för effektivitet är enligt utredningen det med internationella mått mätt ovanligt »sjukhustunga« svenska sjukvårdssystemet. Detta leder bland annat till att befolkningen söker sig till akuten när de är sjuka i stället för till primärvården, vilket gör vården dyrare än vad den behöver vara. En svag primärvård har också svårt att fylla en samordnande funktion när det gäller patienters samlade vård- och omsorgsinsatser, vilket enligt utredningen är väsentligt för effektiviteten.

Inte minst för att möta kommande demografiska utmaningar behöver sjukvårdssystemet ställa om, enligt utredningen. Man föreslår därför som ny styrande princip i hälso- och sjukvårdslagen att vården ska ges nära befolkningen, och bara får koncentreras om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl.

Samtidigt föreslås primärvården få ett nationellt definierat uppdrag, där primärvården ska vara befolkningens första kontakt med vården dygnet runt och även ha det primära akutuppdraget. För akutvård vid sjukhus ska det införas ett remisskrav.

Den allmänna primärvården föreslås vidare bli kompletterad med något som kallas riktad primärvård. Det handlar om vård för äldre med omfattande behov. Den riktade primärvården bör undantas från det vanliga vårdvalet, då detta enligt utredningen splittrar vården för patienter som behöver många olika insatser. I stället ska dessa patienters vård och omsorg utföras gemensamt av landsting och kommun eller, om huvudmännen är eniga om det, i ett vårdval som omfattar patientens totala vård och omsorg.

För att bekosta denna förändring kommer det enligt utredningen att krävas en omfördelning av resurserna från sjukhus- till primärvård. Utredningen föreslår att det ska ske gradvis men påbörjas redan nu. Man anser att man inte kan invänta att det finns tillräckligt med allmänläkare för att fylla behoven, utan att primärvården måste förstärkas med andra specialister.

Utredningen riktar även kritik mot den hittillsvarande styrningen av hälso- och sjukvården från statens sida, en kritik som kan sammanfattas med »för mycket och för detaljerat«. Utredningen föreslår att det ska ske regelbundna konsultationer mellan regeringen och landsting/regioner för en mer sammanhållen styrning. Man föreslår också att landstingen ska bli skyldiga enligt lag att utföra uppgifter gemensamt när det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl, exempelvis investeringar i IT-system. Om detta inte räcker bör ytterligare åtgärder övervägas, till exempel att regeringen kan besluta att en viss uppgift ska lösas gemensamt.

Under rubriken minskad detaljstyrning föreslås även att vårdgarantin görs professionsneutral. I stället för att få träffa läkare inom sju dagar ska man få en medicinsk bedömning inom tre dagar. Tanken är att garantin inte ska lägga hinder för rationella arbetssätt.

Utredningen anser också att landstingens egna styrsystem behöver förenklas och rekommenderar att man låter kontinuitet, och särskilt teamkontinuitet, bli en viktig utgångspunkt.

Vidare anser utredningen att de kroniska överbeläggningarna på landets sjukhus innebär ett effektivitetsproblem. Sjukhusen uppmanas att planera för en genomsnittlig beläggning på kliniknivå på 85–90 procent.

Bland de många övriga förslagen i utredningen kan nämnas utveckling av verksamhetsstöden, helst av landstingen gemensamt, så ett de blir ett stöd i det praktiska arbetet samt införande av produktions- och kapacitetsplanering och samlad schemaläggning för all personal, med utgångspunkt i patienternas behov.

Läs även:

Läkarförbundet: Förslagen kräver beslutsamhet, vilja och nya pengar

Kommentarer (8)

  • Lägg förslaget i papperskorgen.

    2016-01-13 18:48 | Har arbetat i sjukvården sedan ca 1977. Sluta manipulera med sjukvården. Idag finns knappt några primärvårdsläkare att tala om. Självklart måste man som sjuk få kunna söka akuten direkt.

    Helena Isaksson , Överläkare, Sjukhus

    Jäv:

  • Satsa på primärvården?

    2016-01-13 23:51 | Jag har bott och arbetat som läkare i Sverige sedan 1981 och följt med visst intresse primärvårdens ”utveckling” över åren från min läktarplats som sjukhusläkare. Så vitt jag minns, fanns på 1980-talet en underdimensionerad, underfinansierad, vakansplågad men ändå hyfsat fungerande primärvård med allmänläkare som var stolta över sin nyblivna specialitet och som ”brann” för tanken om primärt ansvar för hälso- och sjukvården för invånarna i sitt distrikt. Tillgänglighet, kontinuitet, kvalitet, samverkan, se där paroller som inte skämdes för sig. Nu skulle det ”satsas” på primärvården. Dock inte i form av pengar och läkare.
    Hur gick det sen? För varje ny regering och landstingsstyrelse lades på primärvården den ena (icke-medicinska) uppgiften efter den andra. Det skulle samlas hälsodata, bedrivas socialvård, verkas för jämställdhet och sexuell hälsa, informeras om alkohol, droger och tobak, ordineras motion, hälsosam kost, arbetas mot fetma, utslagning och psykisk ohälsa. Kort sagt, allt som gnisslade i folkhemmet skulle de arma allmänläkarna smörja och sörja för. Plus förstås all den öppenvård som sjukhusläkarna inte hade tid/ork/lust med. För att underlätta arbetet genomfördes återkommande omorganisationer och infördes nya ersättnings-, It-, kvalitets-, lednings, -listnings-, rapporterings-, säkerhets- samt uppföljningssystem. Kort sagt, man ”satsade” på primärvården. Dock inte i form av pengar och läkare.
    Hur blev resultatet? Allmänläkarnas antal i förhållande till folkmängden ligger konstant eller sjunker, andelen allmänläkare i förhållande till sjukhusläkare är lägre än någonsin. Primärvården är lika underdimensionerad, underfinansierad och vakansplågad som någonsin. Ända skillnaden är att de som en gång ”brann” för sitt yrke numera är ”utbrända”.
    Så vad kan bli följden av Göran Stjernstedts utredning? Det enda som verkar säkert är att nu ska det ”satsas” på primärvården. Dock inte i form av pengar och läkare.

    Kaj Wedenberg, Överläkare, Kvinnokliniken, Västerås

    Jäv:

  • Bred bassjukvård åt folket!

    2016-01-14 10:49 | Sluta kalla det "primärvård" och satsa istället på bred bassjukvård. En vård åt de flesta utförd på både öppna mottagningar och inneliggande. Avveckla samtidigt intensivvården, som för övrigt måste vara det minst kostnadseffektiva vi ägnar oss åt, och satsa på bred intermediärvård postoperativt vid större kirurgi. Låt de som kan överleva, överleva. Eller, kort sagt, låt oss dö när det är vår tid att göra så. En överflyttning av medel från konstadsineffektiva enheter till bred bassjukvård, skulle kunna leda till att vi bibehåller landets BNP, minskar sjukfrånvaro och risken för långvariga sjukersättningar. På så sätt kan vi skapa förutsättningar för ett groende samhälle för de flesta. Dessutom kunde vi får ro i våra stressade själar med ökad medvetenhet av att vår tid ska komma. Kanske snabbare än vi förväntat ;-)

    Olof Malmberg, Överläkare, Smärtmottagningen Capio S:t Görans Sjukhus

    Jäv: Specialist i anestesi och intensivvård samt smärta och annat elände

  • Primärvården är underfinansierad sedan decennier

    2016-01-14 14:31 | Kalla specialister i allmänmedicin för just detta. Inte distriktsläkare. Kalla inte vårdcentral för primärvård. Kalla det inte för något annat. Gör om vårdvalet så det kräver kontinuitet med fast bemanning av specialister i allmänmedicin till minst 75 procent och ha samma ersättningssystem i hela Sverige oavsett landsting med öppen redovisning vad diagnoser, besök och annat ger i faktiskt ersättning så man kan budgetera och driva verksamhet både offentligt och privat på rationella grunder.

    Michel Tagliati, leg.läk, Akut- och primärsjukvård

    Jäv:

  • Hur ska vi ha det egentligen?

    2016-01-14 16:24 | De allt färre allmänläkarna skall alltså också göra samtliga remissbedömningar till sjukhusets akutmottagningar. Detta samtidigt som den nya patientlagen sjösatts som ger patienterna rätt till att på "egenremiss" söka valfri specialistmottagning på egen hand. Vi torde fortsatt få vänta både på att primärvården får resurser, bemanning och i övrigt ordning och reda.

    Hans-Olov Tollgren, Allmänläkare, Öbacka vårdcentral

    Jäv:

  • Sverige måste ställa om....

    2016-01-15 13:43 | Ännu en omfattande utredning angående den svenska sjukvården signerad Göran Stiernstedt, tidigare engagerad i SKL. I huvudsak omfördelning av resurser från slutenvården till primärvården. Många förslag föreläggs, hur det här skall gå till. En känslig fråga handlar om tilltänkt remisstvång till sjukhusens akutmottagningar. Det kommer innebära, att allmänläkarna påföres ännu en tung arbetsuppgift. Liknande genomgripande förslag har förekommit tidigare. Jag minns med vånda när vår sjukvårdsdirektör på allvar i SLL NÖSO ville driva frågan om remisstvång till sjukhusakuterna runt om i Stockholm. I mitt fall akuten på Norrtälje Sjukhus. Vi lyckades på olika vägar få bort förslaget från agendan. Praktiska förutsättningar visade sig inte finnas att genomföra förslaget, mest p.g.a. primärvårdens tidvis svåra bemanningssituation, speciellt i perifera delar av landstinget. Jag tror att vi alla blev vinnare av att behålla det gamla systemet. En del kom på remiss från allmänläkarna vid vårdcentralerna, men sannolikt merparten kom utifrån, antingen på eget initiativ eller via sjukvårdsupplysning lokalt eller via sjukvårdsupplysningen täckande hela landstinget.

    Skall man sjösätta en så här pass omfattande förändring, rent av ett systemskifte rörande vårdsektorn, måste man nog avlägsna sig från skrivbordsperspektivet o. formell statistik och bege sig ut i sjukvårdens verklighet och se med egna ögon hur sakernas tillstånd förhåller sig i dagens vård. Att flytta specialister ut i primärvården mm är inte så lätt som det låter, eller, som för några år sedan, när man försökte få specialister i olika närliggande specialiteter att konvertera till allmänläkarkompetens och därmed bli en behövlig resursförstärkning till husläkarna/allmänläkarna i den s.k. förstalinjens sjukvård inom bassjukvårdens ram. Alltså tänk om och för en gångs skull tänk nytt!!

    Jan-Åke Juhlin, fd husläkare o företagsläkare, tid. bl.a. SLL/NÖSO o. FHV Roslagshälsan

    Jäv:

  • Klarsynthet från läktarplats

    2016-01-16 19:59 | Tänk så klart man kan se från "läktarplats"! Kaj Wedenbergs beskrivning av "satsningen på primärvården" sedan början av 80-talet är ju klockren! Precis så där har det ju varit för oss "nere på planen", där jag själv befunnit mig sedan 1980. Missa inte heller utdraget ur Saskia Bengtssons föreläsning i LT 1-2 2016!

    Björn Lönner, Distriktsläkare, Landsbro vårdcentral

    Jäv:

  • Utökad Primärvård ger bara fler remisser till Sjukhusen

    2016-01-18 10:57 | Efter 35 år som sjukhusläkare förstår man att utredaren befinner så långt från dagens verklighet som det någonsin går. Om man suttit som chef för svensk hälsa och vård på SKL i 10 år, är sannolikheten för ett radikalt nytänkande mikroskopisk. Det krävs enligt min uppfattning helt andra åtgärder för en effektiv sjukvård:

    1) Slå samman all sjukvård och äldrevård under en enda statlig myndighet. Då sparar man in 2 administrativa system av dagens 3 (Primärvård, Sjukhusvård, Äldrevård).
    2) Ge oss IT-verktyg som fungerar och som ligger i nivå med övrig utveckling på IT-området. Sverige har fått pris för sin utveckling av dataspel. Det borde inte vara omöjligt att för det lilla Sverige skapa ett nytt IT-stöd från grunden där patienten inte behöver passera igenom 3 olika IT-system under sin väg från Vårdcentralen, till Sjukhuset och vidare till Äldreboendet.
    3) Förändra ST-utbildningen i Allmänmedicin i grunden, så att denna förläggs till sjukhus. Skapa förutsättningar för en bilateral kontinuerlig vidareutbildning genom läkarbyte mellan sjukhus och vårdcentral under minst någon månad per år.
    4) Inför rotationssystem åtminstone inom ett och samma landsting så att läkare konsulterar där de behövs, vilket kan spara in skattefinansierade sjukresor för varje enskild patient. Raden av förslag kan säkert göras betydligt längre, om yngre aktiva läkare i dagens sjukvårdssystem fick en chans att yttra sig.

    Margareta Berg, Med dr, öl ortopedi, Projektet Surgicon

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Fristående information om läkemedel får beröm

Nyheter | Möjligheten att få oberoende information om läkemedel på sin arbetsplats är mycket uppskattad, enligt en enkätundersökning från Stockholms läns landsting. Från i år har husläkarna inskrivet i sina avtal att de kan få ersättning när de deltar i denna fortbildning. () 01 JUL 2016

Vidarklinikens avtal avslutas

Nyheter | Stockholms läns landsting har nu bekräftat att ett avtal som landstinget har med den antroposofiska Vidarkliniken kommer att avslutas. () 01 JUL 2016

Annons Annons
bild

Lokala vårdbehov driver utvecklingen

Nyheter | Verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården prioriterar utvecklingsområden som de har inflytande över. Och lokala behov är en större drivkraft än vad regionala och nationella initiativ är. Det visar en undersökning från Vårdanalys. () 01 JUL 2016

Barnets rättigheter i sjukvården kan säkerställas av läkaren Jämförelse inom Norden visar skillnader i lagstiftning om barnets medbestämmande i medicinska beslut

Kommentaren | Vem som bestämmer i medicinska beslut som rör barn regleras på olika sätt i de nordiska länderna. Lika viktigt som att läkarprofessionen står som garant för den medicinska kvaliteten är att läkaren ser till att barnet får komma till tals och får faktiskt inflytande i beslutet. () 01 JUL 2016

Antroposofiska blir kvar i fem år

Nyheter | Det blir ingen särreglering för de antroposofiska läkemedlen. I stället får tillverkarna fem år på sig att registrera läkemedlen på sedvanligt sätt. () 30 JUN 2016

Skolläkaren överklagar sin dom

Nyheter | Skolläkaren i Falun, som dömdes till fyra års fängelse för bland annat grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och sexuellt utnyttjande, överklagar stora delar av domen till Svea hovrätt. De återstående gärningarna är värda högst åtta månaders fängelse enligt överklagandet. () 30 JUN 2016

Tre nya regioner föreslås 2019

Nyheter | En Norrlandsregion, en Svealandsregion och ett utvidgat Västra Götaland kan bli verklighet om några år. Det bedömer den så kallade indelningskommittén. () 30 JUN 2016

bild

Vidarkliniken kan bli av med vårdavtal

Nyheter | Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna kan komma att förlora sitt avtal med Stockholms läns landsting. Det uppger Ekot i Sveriges Radio. Landstingsrådet Anna Starbrink (bilden) är kritisk till kliniken. () 30 JUN 2016

Universitet ska ge fler utbildning

Nyheter | Lunds universitet och Umeå universitet har i dag fått i uppdrag av regeringen att bygga upp en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning.  () 30 JUN 2016

bild

Svårare anmäla fel förskrivning

Nyheter | Apotekspersonalen upplever sig mer hindrad att anmäla överförskrivning i dag än för två år sedan. Det skriver IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på sin hemsida. () 30 JUN 2016

Macchiarini-metoden överges

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (2 kommentarer) 28 JUN 2016

Jobb i fokus

139 lediga jobb på

Annons Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons