Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DWDA Läkartidningen 03-04/2016
Lakartidningen.se 2016-01-13

Stiernstedt: Sverige måste ställa om mot mer primärvård

Vårdens resurser måste styras över mot primärvården om Sverige ska klara framtidens utmaningar. Det anser regeringens nationelle samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Göran Stiernstedt.

Michael Lövtrup

Den 800 sidor långa utredningen med den kärnfulla titeln »Effektiv vård« är resultatet av drygt två års arbete under ledning av Göran Stiernstedt, tidigare bland annat chef för vård och omsorg på SKL.

Enligt utredningen, som överlämnades till regeringen på onsdagen, har Sverige en rad strukturella problem som ger upphov till ineffektivitet i hälso- och sjukvårdssystemet. Inställningen verkar enligt utredningen hittills ha varit att de nog löser sig själva i sinom tid, något som »erfarenheterna talar starkt emot«. Utredningen anser att det måste till strategiska åtgärder och pekar ut sådana inom en rad olika områden.

Ett av de största hindren för effektivitet är enligt utredningen det med internationella mått mätt ovanligt »sjukhustunga« svenska sjukvårdssystemet. Detta leder bland annat till att befolkningen söker sig till akuten när de är sjuka i stället för till primärvården, vilket gör vården dyrare än vad den behöver vara. En svag primärvård har också svårt att fylla en samordnande funktion när det gäller patienters samlade vård- och omsorgsinsatser, vilket enligt utredningen är väsentligt för effektiviteten.

Inte minst för att möta kommande demografiska utmaningar behöver sjukvårdssystemet ställa om, enligt utredningen. Man föreslår därför som ny styrande princip i hälso- och sjukvårdslagen att vården ska ges nära befolkningen, och bara får koncentreras om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl.

Samtidigt föreslås primärvården få ett nationellt definierat uppdrag, där primärvården ska vara befolkningens första kontakt med vården dygnet runt och även ha det primära akutuppdraget. För akutvård vid sjukhus ska det införas ett remisskrav.

Den allmänna primärvården föreslås vidare bli kompletterad med något som kallas riktad primärvård. Det handlar om vård för äldre med omfattande behov. Den riktade primärvården bör undantas från det vanliga vårdvalet, då detta enligt utredningen splittrar vården för patienter som behöver många olika insatser. I stället ska dessa patienters vård och omsorg utföras gemensamt av landsting och kommun eller, om huvudmännen är eniga om det, i ett vårdval som omfattar patientens totala vård och omsorg.

För att bekosta denna förändring kommer det enligt utredningen att krävas en omfördelning av resurserna från sjukhus- till primärvård. Utredningen föreslår att det ska ske gradvis men påbörjas redan nu. Man anser att man inte kan invänta att det finns tillräckligt med allmänläkare för att fylla behoven, utan att primärvården måste förstärkas med andra specialister.

Utredningen riktar även kritik mot den hittillsvarande styrningen av hälso- och sjukvården från statens sida, en kritik som kan sammanfattas med »för mycket och för detaljerat«. Utredningen föreslår att det ska ske regelbundna konsultationer mellan regeringen och landsting/regioner för en mer sammanhållen styrning. Man föreslår också att landstingen ska bli skyldiga enligt lag att utföra uppgifter gemensamt när det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl, exempelvis investeringar i IT-system. Om detta inte räcker bör ytterligare åtgärder övervägas, till exempel att regeringen kan besluta att en viss uppgift ska lösas gemensamt.

Under rubriken minskad detaljstyrning föreslås även att vårdgarantin görs professionsneutral. I stället för att få träffa läkare inom sju dagar ska man få en medicinsk bedömning inom tre dagar. Tanken är att garantin inte ska lägga hinder för rationella arbetssätt.

Utredningen anser också att landstingens egna styrsystem behöver förenklas och rekommenderar att man låter kontinuitet, och särskilt teamkontinuitet, bli en viktig utgångspunkt.

Vidare anser utredningen att de kroniska överbeläggningarna på landets sjukhus innebär ett effektivitetsproblem. Sjukhusen uppmanas att planera för en genomsnittlig beläggning på kliniknivå på 85–90 procent.

Bland de många övriga förslagen i utredningen kan nämnas utveckling av verksamhetsstöden, helst av landstingen gemensamt, så ett de blir ett stöd i det praktiska arbetet samt införande av produktions- och kapacitetsplanering och samlad schemaläggning för all personal, med utgångspunkt i patienternas behov.

Läs även:

Läkarförbundet: Förslagen kräver beslutsamhet, vilja och nya pengar

Kommentarer (8)

  • Lägg förslaget i papperskorgen.

    2016-01-13 18:48 | Har arbetat i sjukvården sedan ca 1977. Sluta manipulera med sjukvården. Idag finns knappt några primärvårdsläkare att tala om. Självklart måste man som sjuk få kunna söka akuten direkt.

    Helena Isaksson , Överläkare, Sjukhus

    Jäv:

  • Satsa på primärvården?

    2016-01-13 23:51 | Jag har bott och arbetat som läkare i Sverige sedan 1981 och följt med visst intresse primärvårdens ”utveckling” över åren från min läktarplats som sjukhusläkare. Så vitt jag minns, fanns på 1980-talet en underdimensionerad, underfinansierad, vakansplågad men ändå hyfsat fungerande primärvård med allmänläkare som var stolta över sin nyblivna specialitet och som ”brann” för tanken om primärt ansvar för hälso- och sjukvården för invånarna i sitt distrikt. Tillgänglighet, kontinuitet, kvalitet, samverkan, se där paroller som inte skämdes för sig. Nu skulle det ”satsas” på primärvården. Dock inte i form av pengar och läkare.
    Hur gick det sen? För varje ny regering och landstingsstyrelse lades på primärvården den ena (icke-medicinska) uppgiften efter den andra. Det skulle samlas hälsodata, bedrivas socialvård, verkas för jämställdhet och sexuell hälsa, informeras om alkohol, droger och tobak, ordineras motion, hälsosam kost, arbetas mot fetma, utslagning och psykisk ohälsa. Kort sagt, allt som gnisslade i folkhemmet skulle de arma allmänläkarna smörja och sörja för. Plus förstås all den öppenvård som sjukhusläkarna inte hade tid/ork/lust med. För att underlätta arbetet genomfördes återkommande omorganisationer och infördes nya ersättnings-, It-, kvalitets-, lednings, -listnings-, rapporterings-, säkerhets- samt uppföljningssystem. Kort sagt, man ”satsade” på primärvården. Dock inte i form av pengar och läkare.
    Hur blev resultatet? Allmänläkarnas antal i förhållande till folkmängden ligger konstant eller sjunker, andelen allmänläkare i förhållande till sjukhusläkare är lägre än någonsin. Primärvården är lika underdimensionerad, underfinansierad och vakansplågad som någonsin. Ända skillnaden är att de som en gång ”brann” för sitt yrke numera är ”utbrända”.
    Så vad kan bli följden av Göran Stjernstedts utredning? Det enda som verkar säkert är att nu ska det ”satsas” på primärvården. Dock inte i form av pengar och läkare.

    Kaj Wedenberg, Överläkare, Kvinnokliniken, Västerås

    Jäv:

  • Bred bassjukvård åt folket!

    2016-01-14 10:49 | Sluta kalla det "primärvård" och satsa istället på bred bassjukvård. En vård åt de flesta utförd på både öppna mottagningar och inneliggande. Avveckla samtidigt intensivvården, som för övrigt måste vara det minst kostnadseffektiva vi ägnar oss åt, och satsa på bred intermediärvård postoperativt vid större kirurgi. Låt de som kan överleva, överleva. Eller, kort sagt, låt oss dö när det är vår tid att göra så. En överflyttning av medel från konstadsineffektiva enheter till bred bassjukvård, skulle kunna leda till att vi bibehåller landets BNP, minskar sjukfrånvaro och risken för långvariga sjukersättningar. På så sätt kan vi skapa förutsättningar för ett groende samhälle för de flesta. Dessutom kunde vi får ro i våra stressade själar med ökad medvetenhet av att vår tid ska komma. Kanske snabbare än vi förväntat ;-)

    Olof Malmberg, Överläkare, Smärtmottagningen Capio S:t Görans Sjukhus

    Jäv: Specialist i anestesi och intensivvård samt smärta och annat elände

  • Primärvården är underfinansierad sedan decennier

    2016-01-14 14:31 | Kalla specialister i allmänmedicin för just detta. Inte distriktsläkare. Kalla inte vårdcentral för primärvård. Kalla det inte för något annat. Gör om vårdvalet så det kräver kontinuitet med fast bemanning av specialister i allmänmedicin till minst 75 procent och ha samma ersättningssystem i hela Sverige oavsett landsting med öppen redovisning vad diagnoser, besök och annat ger i faktiskt ersättning så man kan budgetera och driva verksamhet både offentligt och privat på rationella grunder.

    Michel Tagliati, leg.läk, Akut- och primärsjukvård

    Jäv:

  • Hur ska vi ha det egentligen?

    2016-01-14 16:24 | De allt färre allmänläkarna skall alltså också göra samtliga remissbedömningar till sjukhusets akutmottagningar. Detta samtidigt som den nya patientlagen sjösatts som ger patienterna rätt till att på "egenremiss" söka valfri specialistmottagning på egen hand. Vi torde fortsatt få vänta både på att primärvården får resurser, bemanning och i övrigt ordning och reda.

    Hans-Olov Tollgren, Allmänläkare, Öbacka vårdcentral

    Jäv:

  • Sverige måste ställa om....

    2016-01-15 13:43 | Ännu en omfattande utredning angående den svenska sjukvården signerad Göran Stiernstedt, tidigare engagerad i SKL. I huvudsak omfördelning av resurser från slutenvården till primärvården. Många förslag föreläggs, hur det här skall gå till. En känslig fråga handlar om tilltänkt remisstvång till sjukhusens akutmottagningar. Det kommer innebära, att allmänläkarna påföres ännu en tung arbetsuppgift. Liknande genomgripande förslag har förekommit tidigare. Jag minns med vånda när vår sjukvårdsdirektör på allvar i SLL NÖSO ville driva frågan om remisstvång till sjukhusakuterna runt om i Stockholm. I mitt fall akuten på Norrtälje Sjukhus. Vi lyckades på olika vägar få bort förslaget från agendan. Praktiska förutsättningar visade sig inte finnas att genomföra förslaget, mest p.g.a. primärvårdens tidvis svåra bemanningssituation, speciellt i perifera delar av landstinget. Jag tror att vi alla blev vinnare av att behålla det gamla systemet. En del kom på remiss från allmänläkarna vid vårdcentralerna, men sannolikt merparten kom utifrån, antingen på eget initiativ eller via sjukvårdsupplysning lokalt eller via sjukvårdsupplysningen täckande hela landstinget.

    Skall man sjösätta en så här pass omfattande förändring, rent av ett systemskifte rörande vårdsektorn, måste man nog avlägsna sig från skrivbordsperspektivet o. formell statistik och bege sig ut i sjukvårdens verklighet och se med egna ögon hur sakernas tillstånd förhåller sig i dagens vård. Att flytta specialister ut i primärvården mm är inte så lätt som det låter, eller, som för några år sedan, när man försökte få specialister i olika närliggande specialiteter att konvertera till allmänläkarkompetens och därmed bli en behövlig resursförstärkning till husläkarna/allmänläkarna i den s.k. förstalinjens sjukvård inom bassjukvårdens ram. Alltså tänk om och för en gångs skull tänk nytt!!

    Jan-Åke Juhlin, fd husläkare o företagsläkare, tid. bl.a. SLL/NÖSO o. FHV Roslagshälsan

    Jäv:

  • Klarsynthet från läktarplats

    2016-01-16 19:59 | Tänk så klart man kan se från "läktarplats"! Kaj Wedenbergs beskrivning av "satsningen på primärvården" sedan början av 80-talet är ju klockren! Precis så där har det ju varit för oss "nere på planen", där jag själv befunnit mig sedan 1980. Missa inte heller utdraget ur Saskia Bengtssons föreläsning i LT 1-2 2016!

    Björn Lönner, Distriktsläkare, Landsbro vårdcentral

    Jäv:

  • Utökad Primärvård ger bara fler remisser till Sjukhusen

    2016-01-18 10:57 | Efter 35 år som sjukhusläkare förstår man att utredaren befinner så långt från dagens verklighet som det någonsin går. Om man suttit som chef för svensk hälsa och vård på SKL i 10 år, är sannolikheten för ett radikalt nytänkande mikroskopisk. Det krävs enligt min uppfattning helt andra åtgärder för en effektiv sjukvård:

    1) Slå samman all sjukvård och äldrevård under en enda statlig myndighet. Då sparar man in 2 administrativa system av dagens 3 (Primärvård, Sjukhusvård, Äldrevård).
    2) Ge oss IT-verktyg som fungerar och som ligger i nivå med övrig utveckling på IT-området. Sverige har fått pris för sin utveckling av dataspel. Det borde inte vara omöjligt att för det lilla Sverige skapa ett nytt IT-stöd från grunden där patienten inte behöver passera igenom 3 olika IT-system under sin väg från Vårdcentralen, till Sjukhuset och vidare till Äldreboendet.
    3) Förändra ST-utbildningen i Allmänmedicin i grunden, så att denna förläggs till sjukhus. Skapa förutsättningar för en bilateral kontinuerlig vidareutbildning genom läkarbyte mellan sjukhus och vårdcentral under minst någon månad per år.
    4) Inför rotationssystem åtminstone inom ett och samma landsting så att läkare konsulterar där de behövs, vilket kan spara in skattefinansierade sjukresor för varje enskild patient. Raden av förslag kan säkert göras betydligt längre, om yngre aktiva läkare i dagens sjukvårdssystem fick en chans att yttra sig.

    Margareta Berg, Med dr, öl ortopedi, Projektet Surgicon

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Fullmäktigemöte pågår

Nyheter | Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren talade om läkarens viktiga roll i hälso- och sjukvården när hon öppnade årets fullmäktigemöte på tisdagseftermiddagen. () 24 MAJ 2016

bild

»Fast vårdkontakt« har haft liten effekt på kontinuiteten

Nyheter | Två av tre läkare anser att patientlagens bestämmelse om fast vårdkontakt haft liten betydelse för att öka läkarkontinuiteten. Samtidigt har en stor del av kåren inga eller enbart vaga begrepp om bestämmelsen, enligt en enkät från Läkarförbundet. () 24 MAJ 2016

Annons Annons

Heidi Stensmyren: Tydligt att lagstiftningen inte är tillräcklig

Nyheter | Enkäten ger stöd för Läkarförbundets uppfattning att funktionen som patientansvarig läkare bör återinföras. Det menar förbundets ordförande Heidi Stensmyren. »Det är tydligt att folk inte vet vad fast vårdkontakt är. Man har inte kunnat fylla rollen med något.« () 24 MAJ 2016

Depression som tilltar över tid kopplades till ökad risk för demens

Nya rön | Tilltagande depression – men inte stabila eller vikande depressiva besvär – skulle kunna vara ett tidigt tecken på en demenssjukdom, enligt resultaten i en nyligen publicerad studie i Lancet Psychiatry. () 24 MAJ 2016

bild

Myggöverförda sjukdomar sprids i takt med globalisering Behovet av forskning och nya vacciner är stort

Översikt | Under de senaste decennierna har flera av stickmyggor överförda sjukdomar, som denguefeber, chikungunyafeber och zikavirusinfektion orsakat stora epidemier. Mot de flesta av dessa sjukdomar finns varken vacciner eller specifik behandling. Behovet av nya vacciner och forskning är stort. () 24 MAJ 2016

Årets lönestatistik klar

Nyheter | Kvinnliga läkare tjänar fortfarande mindre än de manliga kollegerna, det visar ny lönestatistik från Läkarförbundet. (5 kommentarer) 23 MAJ 2016

bild

»Människoliv går alltid före status, ego och pengar«

Människor & möten | När Marina Xaba-Mokoena från Sydafrika fick ett Sida-stipendium och började läsa till läkare i Stockholm 1966, var hon hela tiden inställd på att efter examen åka tillbaka till hemlandet och hjälpa sitt folk. Hon blev specialist, professor, fakultetsgrundare och minister – och nyligen var hon på besök i Sverige för en återträff med sina forna kurskamrater.  () 23 MAJ 2016

bild

Delade meningar om länskliniker Kirurgin i Region Jönköping på tur

Nyheter | Jämlik vård eller ett sätt att dränera de mindre akutsjukhusen på kompetens. Att organisera vården genom länskliniker väcker känslor. Läkartidningen har besökt Värnamo och mött en osäkerhet över framtiden för det »lilla, stora« sjukhuset när en regionklinik för kirurgi bildas. () 23 MAJ 2016

bild

»Jag beundrar dem, allmänmedicinarna. Hur de i bruset tycks kunna urskilja en sinustrombos ...«

Krönika | Med bara ett par veckor in i allmänmedicinen är det lätt att känna sig grön, så grön. Lika lätt att imponeras av allmänmedicinarna och deras breda förmåga att lösa problem. Rätt vad det är vågar man försöka själv, berättar Vendela Berglund i sin krönika. (4 kommentarer) 23 MAJ 2016

Viktigt känna till resistensläget vid behandling av UVI hos barn

Nya rön | Andelen E coli med resistens mot trimetoprim är så hög att preparatet inte bör ses som förstahandsval för barn med UVI, visar en ny avhandling. Där framkommer också att barn med urinvägsinfektion med bakterietal under 100 000/ml hade likartad förekomst av njurskada och vesikoureteral reflux som barn med högre bakterietal. () 23 MAJ 2016

Nytt fall där en misslyckad strupoperation kan ha mörkats

Nyheter | I ett reportage i tidningen Filter beskrivs nu ytterligare ett fall där en misslyckad luftstrupstransplantation ska ha mörkats av Paolo Macchiarini. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Oro för allmänläkarbrist präglade debattkväll om primärvården

Nyheter | Ett nationellt grepp. Listor med tak. Flytta läkare från sjukhusen. En katastrofplan. Det var några förslag som kom upp vid Läkaresällskapets möte den 17 maj kring frågan »Kontinuitet och primärvård – dags för ett svenskt fastlegesystem?«. (3 kommentarer) 20 MAJ 2016

Medicinska åldersbedömningar av asylsökande startar i höst

Nyheter | Rättsmedicinalverket får i uppdrag av regeringen att genomföra medicinska åldersbedömningar av personer som söker uppehållstillstånd i Sverige. Och redan till hösten förväntas bedömningarna vara i drift. (2 kommentarer) 20 MAJ 2016

Djup hjärn-stimulering kan bryta ond cirkel

Översikt | Flera multicenterstudier runt om i världen utvärderar nu de mest lovande målområdena för djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom – en ännu inte helt kartlagd men lovande behandling för många patienter som i nuläget saknar hopp om att få leva ett vanligt liv. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

4 frågor till
Long Long Chen

Författarintervjun | Long Long Chen, ST-läkare, Psykiatri Nordväst, Stockholms läns landsting, är en av författarna till en artikel om djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom. (1 kommentar) 20 MAJ 2016

Kräkningar och buksmärta av långvarig cannabisanvändning

Fallbeskrivning | Här beskrivs en patient som hade blivit inlagd nio gånger med illamående och kräkningar samt kolikartade buksmärtor och där mångårig och omfattande utredning inte gett något resultat. () 20 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons